Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR DAGBOKEN - Från gamla tider
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
effekten som icke uteblef. Det var en finngumma
som hade hönsgården om hand, och denna kom
inrusande till fru Roos och skrek att alla hönsen
voro förtrollade och att den onde varit i
hönshuset! Hela familjen skyndade dit och fick då
se en lustig syn. Somliga af fjäderfäna åkte
på stjärten, andra hoppade på ett ben och åter
andra sökte hoppa upp på pinnarna, men trillade
ned igen och omkring gick finngumman och
vred händerna. Det var ett elände, men
lyckligtvis hade hönsruset en snar öfvergång och
följande dag var allt åter som det skulle vara.
Att vidskepelsen icke ens var främmande
för prästerna på landet den tiden, kan man
finna af följande historia från By socken i hvilken
Hjälleskate låg. Sent en höstkväll fick prästen
sockenbud och han måste, åtföljd af klockarn,
in i kyrkan för att hämta nattvards-tygen.
Såväl prästgården som klockargården, lågo strax
invid kyrkan.
Nå, prästfar och klockaren kommo, men
bägge stannade plötsligt, då de inifrån fingo
höra ett märkvärdigt buller. Det bultades inifrån
på kyrkporten. Bägge sågo på hvarandra
förskräckta och häpna, men slutligen tog prästen
mod till sig och befallde klockaren att öppna,
allt under det stötarna fortforo. Klockaren höll
sig försiktigt åt sidan i det porten gick upp
och i detsamma fick prästen, som stod midt
framför portöppningen, en stöt i magen och så
bar det af för honom gränsle, men bakfram,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
