Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - UR DAGBOKEN - När Stockholmarne gjorde uppror 1864
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
duschen. Hu, vi vände ryggen till, men det
kändes som piskrapp och man kände hur vattnet
genomträngde kläderna och sipprade ned efter
ryggen. Men var vattnet kylande, så fick man
»hetvägg» efteråt.
En afdelning konstaplar rusade fram, för
att med battonger »rensa» gatan. De hamrade
äfven på oss i porten och drefvo oss därifrån.
Nu hade jag fått nog, tyckte jag, och ville hem
— men det gick ej. Jag bodde långt uppe på
Söder och blef drifven af polisen ner på
Luntmakaregatan på Norrmalm. Det fanns ingen
reson i galenskapen.
Hem kom jag dock på morgonkvisten.
En lustig historia lär ha passerat litet
tidigare på natten. Några herrar, uppretade af
polisens framfart, hade fått tag i en
poliskonstapel och lyftat honom på säkra armar
öfver barrièren å Norrbro, hållit honom öfver
den brusande strömmen, samt tvingat honom
att läsa bönen:
»Gud som hafver barnen kär,
se till mig, som liten är.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
