Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lovisa Charlotta - Lovisa Josefina Eugenia - Lovisa Ulrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sveriges kyrkor en kungörelse, som underrättade
alla trogna undersåter derom. Alla platser vid
det tillkommande unga hofvet tillsattes vid
samma tid, och för att ingenting skulle fattas,
afsändes utomordentliga beskickningar till de trenne
med svenska konungahuset närmast beslägtade
hofven, det danska, det preussiska och det
ryska, med underrättelse om händelsen. I 1797
års svenska almanach står till och med
prinsessan Lovisa Charlotta af Mecklenburg-Schwerin
upptagen såsom svensk drottning.
Betrakta vi nu åter medaljens frånsida, så
möter oss först kejsarinnan Catharina II:s vrede
öfver denna förmälning. Kejsarinnan hade i många
år invaggat sig i det hopp, att hennes sondotter,
den sköna Alexandra, skulle bli drottning i Sverige;
men efter detta giftermålsförslag med en liten
tysk hertiginna började kejsarinnan håna och
skymfa svenska hofvet; sedan började hon med
allehanda intriger göra det mecklenburgska
giftermålet om intet, hvilket ock slutligen lyckades,
till en del genom några vackra fröknar, Modee
och Piper, till hvilka konungen, tid efter annan,
fattade kärlek och ville gifta sig med; men detta
var blott förspelet till dess kejsarinnan vann sitt
syfte och förmådde Gustaf Adolf att infinna sig
i Petersburg för att förlofvas med Alexandra.
(Se vidare härom art. Catharina, Carl IX:s dotter.)
Dessa kabaler och de osanna uppgifter om
prinsessan Lovisa Charlotta att hon skulle vara
ful, sned, m. m., som svenska hoffolket utspridde,
verkade så på konungen, att han fick afsmak för
denna förbindelse. Han återskickade prinsessans
porträtt, samt återfordrade sitt. Allt detta
försiggick i största hemlighet mellan hofven, men man
underlät ej att utsprida allehanda rykten för att
förbereda allmänheten på hvad som tilldrog sig.
Den stackars prinsessan Lovisa Charlotta, som
hittills endast drömt om lyckan att blifva
Sveriges drottning, såg sitt hopp bedraget genom
intriganta personers mellankomst, och så upplöstes
denna med så mycken pomp och ståt afslutade
äktenskapliga förbindelse, till föga heder för
konungen. Hans besynnerliga lynne uppenbarade
sig så väl i denna, som sedan i många andra saker,
hvilket ock slutligen förorsakade hans fall;
kejsarinnan Catharina II måste snart sagdt sätta
lifvet till för Gustaf Adolfs vägran att förmäla sig
med hennes sondotter, storfurstinnan Alexandra.
Här ser man den hämnande Nemesis.
Lovisa Josefina Eugenia, prinsessa af Sverige
och Norrige, är född d. 31 Okt. 1851. – Enda
barnet af vårt nuvarande konungapar, Carl XV
och hans gemål, drottning Lovisa, omfattas
prinsessan af de båda folken med varmaste intresse,
och man älskar att tro, det hon en dag skall
visa sig värdig den omsorgsfulla uppfostran hon
åtnjuter, samt följa de lärdomar och exempel,
som dess höga moder och nära anförvandter
gifva henne, af godhet, välgörenhet, enkelhet,
samt ett lågande nit för allt godt, ädelt och
upphöjdt här i lifvet.
Lovisa Ulrika. Denna den snillrikaste
drottning Sverige någonsin egt, lyser i dess häfder
såsom en stjerna af första rangen; icke för sin
godhets och sina qvinliga dygders skull, utan för
sitt nit om svenska litteraturen och de sköna
konsterna. Hennes kärlek till alla vittra
idrotter, hennes för den tiden ovanliga själsodling,
den omsorg, hvarmed hon uppsökte och
belönade lärde och konstnärer af alla slag, samt
hennes berömvärda ifver att inom sitt nya
fosterland sprida bildningens ljus, förtjena i sanning
att der lefva i ett tacksamt, outplånligt minne.
Lovisa Ulrika var född i Berlin d. 24 Juli
1720. Hennes föräldrar voro konung Fredrik
Wilhelm i Preussen, den för sin stränghet, ja,
sin oerhörda despotism vidt omtalade, och hans
gemål Sofia Dorothea af England.
Likasom Fredrik Wilhelm bemötte sina
undersåter med en ofta till grymhet gränsande
stränghet, så gjorde han det äfven med sina barn
och sin närmaste omgifning, bland hvilka han ej
sällan uppträdde med det brutalaste tyranni.
Lovisa Ulrika var således på intet sätt klemigt
uppfostrad. Men långt ifrån att de ständiga
uppträdena inom den preussiska konungafamiljen
skulle hafva kufvat hennes sinne, hade hon
snarare deraf blifvit mera stolt och sjelfrådig. Med
ett snille, liknande hennes äldste broder
Fredriks, med rik inbillning, eldig själ och liflig
fattningsgåfva, samt en ovanligt väl vårdad
intellektuell uppfostran, blef det henne snart för trångt
inom kretsen af hennes fars hof, der han ensam
egde talan, och först efter denne konungs död
och sedan Fredrik, som sedermera erhöll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
