Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engsten, Anna Maria - Erikson, Maria Charlotta - Eugenia -- Charlotta Eugenia Augusta Amalia Albertina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tåg, hvarmed seglen skulle hissas, men hennes
styrka tillät henne icke att hissa dem högre än
på halfva masten, hvilket var hennes lycka, ty i
annat fall hade fartyget kunnat kantra, emedan
der snart uppstod en hård vind. Derefter tog
hon en del af sina kläder och stoppade i hålen
på fartyget, på det att vattnet ej skulle för starkt
inströmma, satte sig sedan vid rodret, hvarifrån
hon som oftast måste gå till pumpen. Under
detta hennes arbete ansatte en rysk fregatt henne
med oupphörlig eld, men lyckan står dem djerfvom
bi, denna fregatt stötte på grund och måste
upphöra med sin eld. Hon började nu i mörkret
komma närmare svenska kusten och ankrade
slutligen i närheten af Svensksund, sedan hon
under många faror fört fartyget omkring 7 à 8
mil. När konung Gustaf III blef underrättad
härom, gaf han henne en summa af 50 riksdaler
jemte ett hederstecken, bestående af en
silfvermedalj med inskrift för tapperhet till sjös, att i
blått band bäras på bröstet.
Erikson, Maria Charlotta. I ett större galleri,
fullt af vackra fruntimmersporträtter, vandrar
den skönhetsälskande betraktaren länge af
och an, rådvill huru han skall bedömma och åt
hvilketdera af de älskliga bilderna han skall gifva
skönhetens pris. Så ock inom konstens Pantheon,
inom minnets galleri. Vi se der en mängd bilder,
alla olika och dock alla lika intagande, och
vid hvar och en, framför hvilken vi stanna med
vårt minnes synglas och vår fantasis blick,
utropa vi ovilkorligen: denna är den skönaste!
Till sådana betraktelser ledas vi ofrivilligt
vid tanken på fru Erikson, denna lika stora som
intagande skådespelerska, som länge utgjorde en
bland vår svenska talscens förnämsta prydnader.
Såsom ung prisades hon för sitt naiva, såsom
äldre för sitt nobla, spel; ständigt slog hon an
och behagade och ryckte åskådaren med sig,
och om den finhet, hvarmed hon uppfattade och
återgaf de åt henne anförtrodda mångfaldiga,
olikartade rollerna, var blott en röst.
Maria Charlotta Erikson föddes den 11
Februari 1794 och blef aktris 1812, samt var i
denna egenskap anställd vid kungliga scenen ända
till 1834, då hon erhöll afsked med pension, samt
förband sig att då och då fortfarande uppträda,
ehuru mot särskildt honorarium, i de roller hon
sjelf utvalde och dem hon fann för sig bäst
passande. – Så fortfor hon länge att med sitt
sceniska mästerskap hugna den stockholmska
publiken, som, tacksamt erkännande hennes
bemödanden för dess nöje och själslyftning, tyckte sig
aldrig nog kunna prisa och beundra hennes fina
takt, jemte den ledighet, mjukhet och elegans,
ja – man skulle nästan kunna säga salongsvana,
hvarmed hon rörde sig på tiljan.
Man hörde Charlotta Erikson aldrig såsom
flicka omtalas med något slags utmärkelse; nej
– man hörde henne icke alls omtalas. Troligen
just vid samma tid, som hon upphörde att vara
elev och ingick som aktris vid scenen, skedde
hennes giftermål med chormästaren Wikström
(som ännu lefver, vid 86 års ålder). De äldre
bland våra läsare hafva ännu i friskt minne
de triumfer, som den unga fru Wikström skördade,
särdeles i ett litet stycke, kalladt
Sömngångerskan, der hon föreställdes
vandrande i sömnen, ja, talande, handlande,
slutligen dansande, allt med half öppna ögon
och denna själlösa, besynnerliga blick, som är
sömngångarne så egen; eller, snarare, ingen
blick alls, men med ögonen stelt rigtade åt ett
och samma håll, utan att någonsin blinka. Detta
utförde fru Erikson så mästerligt, att applåderna
aldrig ville taga slut och stycket gafs oräkneliga
gånger, ständigt för fullsatt hus.
Äktenskapet mellan chormästaren Wikström
och hans vackra, firade fru var dock långt ifrån
lyckligt och de beslöto derföre att upplösa
detsamma. Skilsmessan skedde 1820, hvarefter den
frejdade aktrisen kallade sig fru Erikson.
Fru Erikson lefde till 1862, d. 21 April, då
hon dog i Düsseldorf, 68 år gammal.
Eugenia. – Charlotta Eugenia Augusta
Amalia Albertina, prinsessa af Sverige och Norrige,
och enda dottern af konungaparet Oscar och Josefina,
är född den 24 April 1830. – Hvarje
svensk känner den ädla prinsessan; äfven de,
som aldrig haft lyckan att se henne personligen,
känna henne dock, och att känna är detsamma
som att älska, vörda och beundra henne. – Det
är icke smickrets röst, som här höjer sig; det
är det rättvisa erkännandets; ty många, många
äro de, som innerligen välsigna den hulda
prinsessan för välgerningar från hennes hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
