Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Flanell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Flanell, fr., ett slags mjukt ylletyg
i kyprat mönster.
Flanera, fr,, driva omkring utan mål
o. sysselsättning, promenera, föra
dagdrivarliv. Flanör, dagdrivare.
Flank, fr., sida; de yttersta ändarne
av en på linje uppställd musikkår.
Flankera, uppställa hjälptrupper åt
sidorna till betäckning; längsefter
bestryka en linje med artillerield.
Flankör, utefter den uppställda
slaglinjen strövande ryttare.
Flattéra, fr., smickra. Flatterie (-ri),
smicker. Flattör, smickrare.
Flau, ty., matt; utan efterfrågan,
benägen att falla i pris.
Flavescèra, lat., gulna.
Flèbile, ital., mus., klagande.
Flégma, gr., "segt slem"; tröghet,
naturlig känslolöshet, brist på
lif-lighet. Flegmätiker, kall trög,
känslolös person. Flegmätisk, kall,
trög, liknöjd.
Flesch (fr. fleche), befästningsform,
bildande en framskjuten vinkel mot
fiendens linje.
Fleur, fr. (1. flör), blomma.
Fleu-retter, prydligt talesätt; artighet,
smicker. Flörist, blomsterälskare,
tillverkare av konstgjorda blommor.
Flexiön, lat., böjning. Flexibel,
böjlig. Flexibilitet, böjlighet.
Flexörer, lat., anat., böj muskler.
Flibustier, †r. (1. -bystié), sjörövare,
särskilt de som hade sitt tiUhåU
bland Västindiens öar.
Flirt, eng., kurtis.
Flirtation, eng. (1. flör t äsch en),
småprat med fruntimmer, kurtis.
Flögiston, gr., "eldämne", ett element,
som man fordom inbillade sig
förekomma i alla brännbara ämnen o.
genom eldfenomen gjordes synbart.
Flor, lat., blomstring, högsta
utveckling; en tunn o. gles vävnad.
Florera, blomstra, vara i välstånd.
Florescéns, blomstringstid.
Flöra, lat., rom. myt.,
blomstergudinnan ; sammanfattningen av ett
lands 1. en trakts växtvärld. Florist,
blomsterkännare, blomsterodlare.
Florétt, fr., fäktvärja, vars spets är
försedd med en boll.
Flöribus, lat., ett mycket högt glas.
i liljefason, som fordom användes
i dryckeslag.
Florin, ett guld-1. silvermynt i skilda
länder o. av olika värden.
Floskler, lat., vältalighetsblomster,
tomma ord.
Flott, sjöt.j uppburen av vattnet, av
grund.
Flottilj, fr., liten flotta, bestående
av mindre fartyg 1. båtar.
Flüidum, lat., vätska, allt som är 1.
tänkes i flytande form. Fluiditet,
gasformiga 1. flytande ämnens
utvidgningsförmåga.
Fluktuation, lat., ostadighet,
föränderlighet. Fluktuera, vara ombytlig,
vackla; vara obeslutsam. Fluktuos,
vacklande.
Fluor, lat., hem., ett gasformigt
grundämne, som i naturen endast
förekommer bundet i vissa mineral
såsom flusspat, kryolit, m. fl. o.
som fritt tillsammans med väte
bildar fluorvätesyra, den senare
verksam i egenskap av
glasetsnings-medel.
Fluorescéns, lat., vissa ljusbrytande
egenskaper hos genomskinliga
kroppar.
Fluss, ty., flytande, onaturlig
avsöndring från vissa kroppsorgan,
numera vanligen benämnd katarr.
Flusser, kem., lättsmälta ämnen, som
blandas med uppsättningen vid
reducering av metaller ur malmerna.
Fluviäl, lat., hörande till floder,
växande 1. levande i vatten.
Fluxiön, lat., sjukdomsform med
flyt-ning av exkret.
Flygel, ty., vardera ändan av en
uppställd trupp; sidobyggnad, uppförd
i vinkel mot en huvudbyggnad; ett
slags piano av trehörnig form.
Fläns, tekn., utstående kant på vissa
maskindelar, värmeapparater etc.
Flog, sjöt., vimpel 1. strutformig påse
av tyg, fästad å en pik å
masttoppen för att utvisa vindens riktning.
Flöjt, (fr. flüte, 1. flyt), öppet
biås-instrument av trä med ljudhål ofta
utan klaffar.
Flöts, geol., bergartslager, avsatta i
vågräta skikt.
Fo, kin., kinesernas benämning på
Buddha, se d. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
