Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betydelseväxlingar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
taget lika väl en ’ändelse’ som det lat. -o i cred-o, am-o
etc., ty ’j(e)’ kan som bekant ej existera för sig själft —
då heter det moi. Och af samma skäl kan verbet sägas vara
försedt med ej mindre än fyra flexionssuffix framför sig i
satsen ’je te ne le dis pas’, Franskan öfverträffar således i
böjningsrikhet vida sin klassiska moder och mentor, ty hon
kan ej blott som detta uttrycka subjektet, utan äfven
objekten och negationen genom till verbet fogade ’ändelser’.
Liknande är förhållandet i italienskan, och samma företeelse
spåras i många andra modärna indo-europeiska språk. Så
är t. ex. åtminstone för tanken sv. i natt ett lika enhetligt
ord som dess grek. motsvarighet, dativen eller rättare
lokativen[1] νυκτἱ (nykti). —
Det är från tydlighetens synpunkt ingalunda lyckligt, att
i latinet dat. och abl. plur. alltid till formen sammanfalla.
Beteckna vi dativ- och ablativ-begreppen på danska med
prepositionerna for och fra, kunna vi återgifva lat.
dat-abl. plur. matribus med da. for mødrene och fra mødrene.
Som dessa prepositioner äro obetonade, kan det lätt tänkas,
att deras vokaler efter hand bortreduceras och att dessa
båda nu skilda uttryck således komma att sammanflyta i ett
*frmødrene. Den analytiska danskan har då återkommit till
det syntetiska latinets ’tvetydiga’ ståndpunkt, och en ny
utväg måste anlitas för att undvika denna otydlighet. Så kan
äfven språkens utvecklingsprocess gå i cirkel — är i
ständig växling ständigt lik sig själf. Och likasom de äldre
indo-europeiska språken genom sina flexionssuffix voro i
viss mån rimmande, likaså tendera de yngre genom sina
flexionsprefix att varda mer eller mindre allittererande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
