- Project Runeberg -  Språkets lif, inledning till den jämförande språkvetenskapen /
105

(1899) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Betydelseväxlingar.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hela intresse var koncentreradt på teologiska spörsmål, hvilka
för den obetydligaste skillnad i trosläran väckte det ena
religionskriget efter det andra och som ej ett ögonblick
tvekade att antingen för andra tända eller att själfva
bestiga bålet för att med en kvalfull död bekräfta sanningen
af den eller den hårfina dogmatiska distinktionen. Deras
uppfattning och åskådningssätt, deras syn på tingen, de
intressen som fyllde deras inre lif likasom deras yttre
privata och sociala förhållanden — de ha alla för länge sedan
sjunkit ned bak vår horisont, och det är helt andra åsikter
och idéer, som nu draga fram öfver tidens himmel.

Men om ock således med en stigande eller sjunkande
kultur människans både yttre och inre lif skiftar form och
färg, så förändras dock ej språket i samma grad, och för
alla dessa nya förhållanden, dessa nya vyer saknar det
därför alla uttryck.

Det finnes flera sätt, hvarpå detta språkets ständigt
återkommande behof af nya ord kan tillgodoses, men det
kanske både enklaste och vanligaste sättet är att låta ett
redan förutvarande ord mer eller mindre ändra sin
betydelse.

Denna utväg är nämligen synnerligen bekväm, ty ordens
betydelsegränser äro i regeln liksom flytande, utan fasta,
stelnade kanter. Äfven de kunna därför liknas vid
himlahvalfvets lätta skyar, ity att de så att säga för hvarje tidens
andetag vilja ändra form, medan de skifta i skilda färger,
allt efter de olika sätt, hvarpå de af tanken belysas.

*



Vid närmare eftersinnande skola vi snart finna, att det
nästan aldrig händer, att ett ord har blott en enda fast
och bestämd betydelse. Ja, detta kan knappt sägas vara
fallet ens med räkneorden, hvilkas betydelser man dock
kunde tycka borde vara matematiskt noggrannt fixerade.
Ty för att ej tala om tusen och hundra, hvilka ofta kunna
beteckna ett ganska obestämdt antal, är det en rätt stor
skillnad mellan t. ex. ’sjutton öre’ och ’det var sjutton!’, och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spraklif/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free