Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudöfvergångar och associationsförändringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Janne. Så t. ex. Palle (< Pål), Olle (< Olof), Fille (< Filip),
Nisse (< Nils), Jösse (< Jöns), Ludde (< Ludvig), Vicke
(< Viktor) m. fl. Dessa bildningar äro väl ej så underliga,
men då Rudolf blir Rulle, Adolf Alle, Ragnar Rasse, Tor
Tosse, Teodor Tette, Maurits Mojje, Fredrik Figge, för att
ej tala om, att skådespelaren Gustaf Fredrikson tituleras för
Frippe, måste man värkligen taga sin tillflykt till en
något långt gången analogi. Hvilken utgångspunkten för
dessa bildningar än må vara, är likväl nu det rent abstrakta
skemat af ett tvåstafvigt ord på e med föregående lång
konsonant — hvilken som hälst — det mönster, efter
hvilket de danas, då Fredrik kan bli Figge och Fredrikson
Frippe.
En annan än mera produktiv bildning är den på -is,
t. ex. tjenis (= tjänare), svagis (= svagdricka), champis (=
champagne), vara stupis (= stupfull), gå i bakis (= bakrus),
bondis (= bondånger), stukis (= en hög cylinderhatt, ’storm’,
som lätt kan bli stukad), komma på dekis (= dekadans),
otis (= otur), vara såvis (af fr. sauver), på tumis (= på tu man
hand), vaktis (= vaktmästare), prosis (= procentare), Labbis
(= Laboratorium), Teknis (= Tekniska högskolan i
Stockholm), Gästis (= Gästgifvaregård en och Stadshotellet i
Uppsala), Opris (= Operakällaren i Stockholm) o s. v. Om
också denna tendens uppstått inom den relativt lärda
studentslangen af de talrika lat. och grek. orden på -is (t. ex.
axis, funis, βάσις, θέσις etc), så har den dock, som vi se,
nu gripit vida omkring sig och blifvit i hög grad guterad.
Vi ha med afsikt upptagit denna egentligen i
slangspråket hemmastadda bildning, emedan just sådana exempel
kanske allra tydligast visa, huru associationsförändringarna
likasom språkliga farsoter sprida sig från det ena ordet till
det andra, så fort de äro i minsta mån mottagliga för denna
smitta.
Vi vilja nu till sist anföra några genom missförstånd
framkallade analogibildningar.
I de fsv. adjektiven yllen — yllet (= af ull), linnen —
linnet (= af lin) och øþen — øþet (= beskärd, tilldelad) —
jfr. nsv. naken — naket, mycken — mycket — har den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
