Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljudöfvergångar och associationsförändringar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skäl frambringa vi f- och v-ljuden genom att föra
underläppen mot öfvertänderna, ty den kortaste vägen är ock den
mest bekväma. Det finnes dock — som vi lätt kunna
öfvertyga oss om — intet fysiskt hinder för frambringandet af
dessa ljud genom att föra undertänderna mot öfverläppen.
Men försöka vi så göra, skola vi ock lätt märka, att de så
frambragta f- och v-ljuden ej äro fullt lika med de förra.
Vi vilja därför beteckna dem med f’ och v’. Nu finnes
det emellertid individer, hos hvilka underkäken är mera
framskjutande än öfverkäken — de tituleras, jag vet ej af
hvad skäl, med det mindre välklingande namnet
galoschkäftar. Ponera vi nu, att genom kampen för tillvaron och
det naturliga urvalet denna egenhet blir allt vanligare —
hvilket ju är tänkbart, om ock från estetisk synpunkt mindre
önskvärdt — blefve det naturligtvis ock allt vanligare, att man
uttalade f- och v-ljuden genom att föra undertänderna mot
öfverläppen, ty då vore detta den kortaste vägen och således
det mest bekväma sättet. Men då inträdde ock så
småningom en ljudöfvergång af f > f’ och af vl > v’.
Exemplet må vara, som sagdt, fingeradt, ty en dylik ljudförändring
är kanske ej konstaterad, och det är dessutom synnerligen
grofhugget, men är det icke desto mindre ganska instruktivt,
ty ytterligheterna äro ej sällan de mest lärorika.
Anledningarna till förändringar i talorganet kunna
antagas vara af flera slag. De kunna bland annat tänkas vara
orsakade af rent geografiska och klimatologiska
omständigheter. Det har påståtts, att bergsbor ofta andas hastigare
och djupare än slättbor. Det fordras nämligen större
ansträngning att röra sig på en kuperad än på en jämn terräng.
Men då kan ock lätt hända, att språkljuden liksom
utstötas häftigare och varda, som det heter, mera aspirerade.
I samband härmed kan förf. ej afhålla sig från att
framställa en kanske minst sagdt vågad gissning. Det finnes
inom det tyska språkgebitet en grupp ljudförändringar,
hvilka bruka sammanfattas under termen den högtyska
ljudskridningen. Denna består i korthet sagdt af följande
ljudöfvergångar:
| p | > | pf | > <i>( | f)f</i>, |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
