- Project Runeberg -  Språkets lif, inledning till den jämförande språkvetenskapen /
29

(1899) [MARC] Author: Karl Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - INLEDNING.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tonfallet och accenten som ordvalet och satsfogningen ligger
något monotont och arkaistiskt, som bildar en bjärt
kontrast till det brådskande, nervösa lifvet utanför templets
murar. I det rytmiska skaldespråket — såväl i den mera
skämtsamma, som i den mera högstämda diktningen — söker
slutligen riksspråket uppträda i sånggudinnans lika ledigt
fallande som omsorgsfullt draperade fantasidräkt, ity att det
därstädes

»bär konstens regel, men försmår dess tvång»,

alldenstund det, på samma gång som det är ansadt och från
mer än en synpunkt bundet, likväl opåtalt får tillåta
sig en mängd, stundom ganska djärfva friheter. En sådan
licentia poetica visar sig i mer eller mindre grad i alla
språk. Vi vilja här blott i förbigående erinra om elisionen
i den antika poesien och om det stora frihetsbref, som den
engelska värsen tilltvingat sig. Till en stor del äro
visserligen dessa nyanser en återvärkan från skriftspråket, men
som de äfven framträda i rena improvisationer, omnämna vi
dem i detta sammanhang.

Det torde af det anförda framgå, att termen riksspråk
är ganska sväfvande, hvadan det ingalunda är lätt att
närmare definiera densamma. Såsom en provisorisk definition
skulle emellertid förf. vilja föreslå följande, hvilken synes
honom tämligen väl träffa innebörden i denna term: Med
riksspråk menas den variant af ett språk, hvilken allestädes,
där ifrågavarande språk talas, utan vidare svårighet kan
förstås och utan att väcka någon anstöt kan användas.
Och
härvid förefaller den senare bestämningen vara den viktigaste.
Ty backlosta (ett gräs, Bromus mollis), kätting (= kattunge),
björkna (en fisk, Abramis blicca), ohemul (= opassande) etc.
— för att endast anföra några inhemska ord — torde väl
för en och annan vara ett mörkt tal, ehuru de utan
gensägelse tillhöra riksspråket. Däremot lär väl näppeligen
någon behöfva sväfva i okunnighet om rätta betydelsen af
t. ex. tyckte (= sade), snigla på någon (= se från sidan
på någon), ’goare’ (= bättre, smakligare), fallde (= föll),
sådana böjningar som t. ex. jag har köpi, hafvi, klippi etc.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:13:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spraklif/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free