- Project Runeberg -  Riktlinjer för vinnande av viss koncentration inom det svenska fångvårdsväsendet /
67

(1931) [MARC] Author: Sven Axel Eschelsson Hagströmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

67

även i övrigt bättre rustad för att i det fria livet föra en redlig vandel
och jpå ett hederligt sätt förskaffa sig utkomst. För att straff ver
kstäl-lighesten skall kunna fylla denna uppgift måste den vara inställd på, å
ena ssidan, att i största möjliga mån undvika eller neutralisera de faror,
som i fängelselivet otvivelaktigt innefattar för att fången skall vid
frigiv-ningeen lämna fängelset fysiskt, psykiskt och moraliskt sämre än vid
straff fets början, men, å andra sidan, också att, med tillvaratagande av
vad Ihos fången kan finnas av gott och utvecklingsbart, positivt verka
för hians omdanande till en samhällsnyttig eller åtminstone ej
samhälls-skadllig individ. Väl utgöres fångklientelet till en avsevärd del av
personer nmed i grund och botten långt ifrån depraverad natur, till sin
läggning arbetsamma individer, vilka av en eller annan, ofta mera tillfällig
anledlning bragts in på brottsliga vägar. Beträffande dem gäller det
framiför allt att söka under fängelsetiden hålla uppe deras andliga och
kropipsliga spänstighet. Men man må å andra sidan betänka, att
fängel-sernai i stor utsträckning också rekryteras av personer med svaga och
hållmingslösa karaktärer, vilka sakna vilja att föra ett ordentligt liv samt
före s sitt inträde i fängelset i stort sett aldrig ägnat sig åt något ordnat
ai’bette eller åtminstone icke äro upplärda i något egentligt yrke. Då härtill
komnner, att många nykomna fångar stå ganska lågt såväl i
intellek-tuelltt som i moraliskt avseende, förstår man, att fångmaterialet, ehuru
givettvis erbjudande den mest skiftande växling, dock ofta är
synnerligen ssvårbearbetat. Vad det i fråga om fångar av denna senare art
kommer i an på, det är att genom utnyttjande av de medel, som stå till buds
— mioralisk och religiös påverkan från de skilda
fångvårdstjänstemän-nens sida, undervisning av olika slag och, sist men icke minst, fångens
vänjaande vid ordentligt och ordnat arbete samt helst hans upplärande
i ett verkligt yrke — söka göra fången bättre rustad att åter möta
fri-heteni och där genom ärligt arbete försörja sig och de sina.
Straffverkställighetens ändamål vid de långvariga frihetsstraffen har, synes det,
komimit till ett koncist och klart uttryck i § 48 i förutnämnda (sid. 35)
1923 iårs tyska grundregler, där det heter, att vid verkställighet av dylika
strafif »fångarna skola, där så är erforderligt, vänjas vid ordning och
arbette och så stadgas i moraliskt hänseende, att de ej återfalla i brott».
Det iär så förstådd, som straffverkställigheten kan sägas hava, när det
gälleir mera långvariga straff, fångens förbättring till syfte.

Vatd nu sagts är ju inga nyheter. Det är tankar, som, om än något
varieirande till sin utformning, i stort sett redan sedan länge, ej minst här
i Svmrige, trängt igenom på ledande fångvårdshåll, samt, i den mån de
yttre förutsättningarna därför funnits, även här omsatts i praktiken. Vad
det sjynes komma an på, det är att bygga vidare på den redan lagda
gruncden samt att, där så är erforderligt för målets vinnande, underkasta
gällainde verkställighetsregler en omarbetning och genom själva anstalts-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:02:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sou1931-36/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free