Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
mittén — enligt dess förslag så sammanknutna, att frihetsstraffen bli
fullbordade på endast ett sätt, ett mellansystem, vid vilket man å ena sidan
utnyttjar fördelarna av både cellstraffet och gemensamhetsstraffet och å
andra sidan undviker det mesta av de nackdelar, som äro förknippade
med dessa strafformer.
Slutligen må till belysning av kommitténs ställning till själva
anstalts-väsendets ordnande nämnas följande. Kommittén, som helt utdömer
»Akershus landsfengsel», anser, att goda skäl tala för att man skulle låta
bygga två nya landsfängelser för män. På detta sätt skulle man även
efter de nya reglernas införande kunna upprätthålla den fördelning av
fångarna, som nu äger rum mellan »Botsfengslet» — för i stort sett
yngre fångar och fångar, som ej förut varit i »landsfengsel» — ock
Akershusfängelset — för de å brottets bana längst komna, i regel något
äldre fångarna. Kommittén stannar dock vid att av vissa skäl
föreslå endast ett nytt »landsfengsel» med plats för 300 fångar, det
fångantal, som kommittén sätter som maximum för en dylik anstalt.
Kommittén föreslår vidare byggandet av — förutom ett nytt
kvinnofängel-se i ersättning för ett av de nuvarande, som skulle slopas — ej mindre
än fem nya kretsfängelser i utbyte mot äldre sådana. Med
utnyttjande av dessa nytillkomna fem kretsfängelser samt Oslo kretsfängelse
skulle möjliggöras dels en decentralisation och dels en koncentration.
Decentralisationen skulle genomföras på det sättet, att i fyra av dessa
sex kretsfängelser skulle förvaras vissa fångar, som egentligen skulle
intagas på landsfängelserna, men ej få rum där, nämligen de, som
vore dömda till minst sex månaders »fengsel» och beträffande vilka vid
verkställighetens början av strafftiden, efter vederbörligt avdrag för
häktningstid, återstode mindre än åtta månader. En koncentration åter
skulle ske så, att samtliga nyssnämnda sex kretsfängelser skulle från
närmare bestämda distrikt upptaga vissa slag av fångar, vilka för
närvarande mestadels förvaras i övriga lokalfängelser, nämligen fångar med
en strafftid på mer än en månad men mindre än sex månader. Någon
ändring beträffande övriga nuvarande kretsfängelser — 6 till antalet —
eller de 25 större och de 81 mindre hjälpfängelserna föreslår kommittén
icke.
Bland de svenska reformförslag i fråga om frihetsstraffens närmare
anordnande, som under de senaste årtiondena sett dagen, må till en
början omnämnas de, som innefattas i vissa uttalanden av professor Johan
C. W. Thyrén och av strafflagskommissionen. Professor Thyréns yttrande
återfinnes i den redan år 1910 utkomna första delen av »Principerna för
en strafflagsreform». För att rätt förstå detta yttrande måste man
fast-hålla, att det fälldes, innan med vår rätt införlivades den s. k.
mellanformen vid straffverkställigheten, bestående i arbetsgemensamhet, och att
Thyrén med »cellstraff» menar cellbehandling under såväl dag som
natt och med »gemensamhetsstraff» avser gemensamhet såväl under ar-
Svenska
reformför-
slag.
Professor
Johan C. W.
Thyrén år
1910.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
