Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förslag till ändrade bestämmelser angående frihetsstraffens
verkställighet.
Inledande anmärkningar.
Redan tidigt under utredningens gång framstod det klart att, på sätt
också i 1920 års statsrådsyttrande antagits, en uppgift av nu
förevarande art — innefattande även eventuella förslag till äldre
fångvårdsanstalters nedläggande eller mera rationella utnyttjande samt till
upprättande av nya anstalter — icke kunde nöjaktigt fullgöras utan ett
ståndpunktstagande till våra nu gällande bestämmelser angående
frihetsstraffens verkställighet. Den fråga, som därvid främst träder i
förgrunden, är det gamla, alltjämt lika aktuella spörsmålet, hur stort utrymme
som vid frihetsstraffens anordnande hör tillerkännas en var av de båda
huvudformerna av straffverkställigheten — straff i enrum och straff i
gemensamhet — samt om dessa båda strafformers närmare bestämmande.
Men även andra viktiga frågor måste beröras i detta sammanhang, bland
dessa den om en anstaltsmässig åtskillnad vissa fångkategorier emellan,
såsom mellan förstagångsförbrytare och återfallsförbrytare samt mellan
straffarbetsfångar och fängelsefångar.
För att få den rätta bakgrunden för ett ståndpunktstagande till de
sålunda föreliggande spörsmålen beträffande straffverkställigheten torde
det vara erforderligt att dels lämna en kortfattad redogörelse för den
historiska utvecklingen beträffande dessa frågor i vårt eget land, dels i
korthet beröra motsvarande förhållanden inom andra länders fångvård,
därvid uppmärksamheten bör fästas ej minst på de under de senaste
åren på detta område framförda lagförslagen. Att vid denna redogörelse
huvudvikten kommer att läggas på frågan
enrumsstraff-gemensamhetsstraff, torde vara tillräckligt motiverat av den centrala ställning detta
spörsmål hittills intagit inom fångvården.
Reformrörelser i England och Amerika i slutet av adertonde och början av nittonde århundradet. De
filadelfiska och auburnska systemen.[1]
Frihetens förlust såsom mera allmänt förekommande straffmedel kan
sägas vara av relativt sent datum. Äldre tiders straff voro i regel
dödsstraff, stympningar och andra kroppsstraff samt landsförvisning. I den
mån dessa grymma straffarter utträngdes, vunno emellertid
frihetsstraffen större användning. Att anlägga särskilda anstalter för verkställighet
av frihetsstraff kom dock på länge icke i fråga. Fångarna inhystes
vanligen i gamla torn eller källarvalv, ibland även i underjordiska hålor,
där de sedan lämnades utan större tillsyn. Något ordnat arbete förekom
knappast någonstädes, och när straffångar någon gång sysselsattes, sökte
man, genom valet av tunga och svåra eller särskilt förödmjukande
arbeten, åstadkomma en så kännbar skärpning av straffet som möjligt.
De första egentliga straffanstalter, som möta inom frihetsstraffens
[1] Materialet till denna korta redogörelse lör de äldre reformrörelsernas uppkomst och utveckling liksom till den närmast följande redogörelsen lör det s. k irländska systemet eller progressivsystemet har i huvudsak hämtats från professor Johan Hagströmers arbete »Om frihetsstraffen», Uppsala 1875 (införd i Uppsala universitets årsskrift för samma år).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:02:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sou1931-36/0015.html
