Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Månen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Månen.
Månen är, såsom I redan hört, 50 gånger mindre än jorden
och följer henne på hela sin bana, den han tillryggalägger
på 365 dagar, 5 timmar och 48 minuter, hwarunder han
kringlöper henne något mer än 12 gånger. Till sitt omlopp kring
jorden behöfwer han wäl blott 27 dagar, 7 timmar och 43
mininuter, men från den ena fullmånen till den andra förflyta
29 dagar, 12 timmar och 44 minuter. I sitt medelafstånd är
han öfwer 36,000 mil från oss [1]. Då han sjelf lika litet lyser som
jorden, så synes han för oss blott då, när hans mot oss wända
sida eller en del deraf upplyses af solen. Genom månens
rörelse omkring jorden och tillika med henne kring solen, händer
nemligen, att han ömsom synes oss i olika gestalter, emedan han
än kommer att stå mot solsidan, än på motsatta sidan,
hwarigenom nymåne, första qwarteret, fullmåne och sista qwarteret
uppkomma. När månen står i jemn linie mellan solen och
jorden, och således wänder sin upplysta hälft mot solen, men den
mörka åt jorden, så se wi honom icke, och denna ståndpunkt
kallas nymåne. Han går då upp och ned mot solen. Efter 3 3/4
dagar wänder månen redan något af sin upplysta sida till oss och
liknar en skära och man säger då: månen tilltager. Då
månen nu befinner sig till wenster om solen, går han först upp
efter denne och lika så ned. Denna skära blir nu allt bredare
och efter 7 2/3 dagar se wi halfwa månskifwan upplyst. Detta
kallar man första qwarteret. Wid denna tid går månen upp
mot middagen och ner wid midnatt. Numera blir med månens
ständiga framskridande denna upplysta del allt större, tills
månen uppnått hälften af hela sin bana, står på jordens motsatta
[1] Månens omlopp kring sin planet och dennas kring solen är
nemligen icke fullt cirkelrundt, utan eliptiskt, d. w. s.
aflångrundt, så att hwarken solen eller planeterna befinna sig
helt och hållet i medelpunkten, hwadan ock afståndet än är
större, än mindre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:54:25 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/soljorman/0011.html
