Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
Strejkbrytarna voro denna gång sålunda icke kommenderade
till utförandet av sitt vanliga hantverk, vilket emellertid icke
hindrade att Gefles till sju man uppgående besättning
vägrade att följa med på färden, då de icke ville ha att göra med
det slag av passagerare, som båten nu förde.
"Icke kommenderade till utförandet av sitt vanliga hantverk",
säger man, men samtidigt» kan man dock icke .förneka att det var
strejkbrytare som skulle fraktas. Gävles besättning och alla
hederliga arbetare läto sig emellertid icke vilseledas av
bondadvo-katyr. Till och med arbetsgivarna betecknade strejkbrytarnas
uppgift vid norrlandshamnarna som blockadbryteri "i en av dess mest
utpräglade former". Till detta återkomma vi här nedan. Men för
Lindleys, Per Bergmans, L. Ö:s och Soc.-D:s vidkommande
kan en strejkbrytare under vissa förutsättningar vara en
synnerligen hederlig människa. Dessa förutsättningar äro att han
bryter de strejker och blockader, som arbetarna själva beslutat utan
att begära eller erhålla påvarnas tillstånd därtill. Annars är det
ju kutym inom arbetarrörelsen, att en strejkbrytare åtminstone
måste begära och erhålla avbön för sina strejkbrytaregärningar
innan han återigen kan anses som hederlig, men i detta fall vill det
synas som om ett nytt strejkbryteri fick utgöra en reningskur för
tidigare begångna solidaritetsbrott.
När Per Bergman, Lindley och Edv. Johanson lade sin skyddande
hand över strejkbrytarna så torde arbetsköparna ha varit mera
förvånade över detta deras handlingssätt än vad arbetarna blevo. De
senare ha nämligen kommit till insikt om att de kunde vänta sig
vad som helst från denna trio och deras många underhuggare.
Detta får man belägg för genom ett uttalande i
Arbetsgivareföreningens tidskrift "Industria" i anledning av händelserna i Clemensnäs,
där polisen med strejkbrytarnas bistånd provocerade till en
sammanstötning mellan "ordningens upprätthållare" och en del
arbetare. Tidskriften anför:
Situationen var i viss mån densamma som i Ådalen i maj
1931, men i andra avseenden mycket olika. Den
pappersmassefabrik, som då behövde hjälp med massautlastning, var icke
ansluten till Svenska Arbetsgivareföreningen, som likväl
ansåg sig pliktig att sörja för fri hamntrafik.- Då var blockad
— icke mot Arbetsgivareföreningen utan mot två
oorganiserade koncerner — förklarad av Svenska
Transportarbetareförbundet på begäran av Pappersindustriarbetareförbundet. Nu
var Svenska Arbetsgivareföreningen i konflikt med det senare
förbundet, men Transportarbetareförbundet vägrade blockera.
Då var hela fackföreningsrörelsen i harnesk ’mot
användningen av arbetsvilliga. Nu förklarade Transportarbetareförbun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
