Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Många äro ju de, som icke kunna gilla Gandhis
stilla, sega strid mot det engelska överväldet i
Indien. Men att han själv gått till verket i djupt
allvar och ansvar under känslan av att utföra en
religiös plikt, därom kan man icke tvivla. »Och
därför att kampen av Gandhi räknas vara främst
en religiös kamp, en kamp för andliga värden,
måste den ock i allt föras med andliga vapen och
på ett andligt sätt, d. v. s. utan att lita till våldet
och i uteslutande förtröstan och tillit till moraliska
krafter i själslivets värld.»
Vi ha nu hos denna rad av stora indiska ledare
kunnat se hur Kristi surdeg fått börja tränga in i
det indiska tänkandets massa och genomsyra det
med nya livgivande, omskapande och fruktbärande
idéer. Dock har ingen av dessa män tagit steget
fullt ut att helt bekänna sig som en Kristi lärjunge.
De stå med ena foten kvar inom den egna
fäderneärvda religionens område och sätta den andra ned
på den nya jorden, på Jesu Kristi Gudsrikes mark.
Att de tillika med Indiens folk äro på marsch framåt
mot detta synes klart trots den religionsblandning,
synkretism, som på äkta indiskt sätt alltjämt
utmärker deras strävan.
Men de finnas ock, som tagit steget fullt ut. Det
som är Indiens stora frestelse är densamma som
också omtalas som Buddhas, »den upplystes»
frestelse, när han mottagit uppenbarelsens ljus.1 Han
frestades att nu uppge livet med dess möda och
1 Jfr N. Söderblom: Siddharthas kallelse och frestelse i Ur
Religionens Historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
