Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Öhrvall, Hjalmar - Ölander, Arne - Öller, Henric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öländer
535
öller
Hjalmar öhrvall. Målning av Richard Bergh 1904 (Uppsala Universitet).
univ. s. å. docent i fysiologi, 1890
laborator i experimentell och
medicinsk fysik där samt 1899(—1916)
prof, i fysiologi. Han var föreläsare
vid univ:s sommarkurser från 1895,
lärare i fysiologi vid dess feriekurser
i hälsolära och alkohologi 1908—
19 samt medl. av red. av
Student-fören. Verdandis småskrifter från
seriens start 1888 och dess red. från
1916. Han blev led. av Vet. soc. i
Uppsala 1916. — Som fysiolog var ö. elev
av sin företrädare F. Holmgren samt
av E. Ludwig i Leipzig. I sin
forskning sysslade han främst med
sinnes-fysiologiska problem; redan genom
sin drsavh. övei’ smaksinnet, där han
påvisade fyra smakkvaliteter med
skilda nervbanor, tillvann han sig
bestående internationellt namn. — Sin
främsta insats gjorde ö. som en av
ledarna för den radikala
80-talist-falangen i Uppsala och i hela Sverige.
Positivism, utvecklingsoptimism och
liberal individualism i Stuart Mills,
Spencers och Darwins anda utgjorde
den grundsyn, som ö. hängivet och
trofast utvecklade i liv och lära
under sin långa och ständigt
verksamma levnad. Från början betraktad
som en arg rabulist och en farlig
ungdomens förförare i det akademiska
Kråkvinkel — varför också hans
dok-torsdisputation måste förläggas till
Lund! —, blev han snart uppskattad
som en hjärtegod, rättrådig och
finkänslig natur, mångsidigt bildad och
samtidigt vinnande anspråkslös.
Utrustad med sällsynt förståelse för
ungdomen och dess strävanden, blev
han inte bara som akademisk lärare
utan också som populärföreläsare
runt om i landet högt uppburen. Sin
radikalism och sitt stridshumör
bevarade han livet ut. — Bland ö:s
många skrifter i populära och allm.
ämnen må nämnas ”Om psykisk
ut-tröttning” (1896), ”De sju
verldsgå-torna” (1898), ”Den fysiologiska
döden” (1899), ”Renlighet och frisk
luft” (1900), ”Skolans skiljande från
kyrkan” (1902), ”Om rudimentära
organ hos människan” (1906),
”Populärvetenskapliga uppsatser” (1909),
”1 vår befolkningsfråga” (1917), ”Om
sinnesvillor” (1922), ”Några drag
av den kulturella utvecklingen”
(1924), ”Om dumheten” (1926) samt
flera arbeten om knutar, ett av hans
många specialintressen, och om
fotografering. Därjämte översatte han
arbeten av J. S. Mill, Helmholtz,
Haeckel, Brändes m. fl. — Gift- 1)
1882 med Tekla Tullia Wilhelmina
Andersson, f 1889; 2) 1891 med Elise
Ingeborg Axelson. —■ Litt.:
nekrologer av G. Göthlin i Uppsala
läkare-fören:s förhandi. 1928—29 och av E.
L. Backman i Nordisk medicinsk
tidskr. 1929. P.H.T.
Öländer, Gustav Arne, kemist, f.
31 dec. 1902 i Stockholm. Föräldrar:
kontorschefen Frans Gustaf Ö. och
Hilda Kristina Norrman. — Efter
studentex. i Stockholm 1921 blev Ö. fil.
mag. 1926, fil. lic. 1928 och efter disp.
1929 docent i fysikalisk kemi s. å.
samt fil. dr 1930, allt vid Stockholms
högskola. Han var där amanuens vid
allm. kemiska laboratoriet ht 1929.
Som stipendiat vistades han för
studier eller vetenskapligt arbete 1930 i
Berlin, 1930—31 i Berkeley i Förenta
staterna, där han var research
asso-ciate, och 1932 i Köpenhamn, ö.
utnämndes 1936 till prof, i teoretisk
och elektrokemi vid Tekn. högskolan
och 1943, efter kallelse, till prof, i
allm. och oorganisk kemi (sedan 1947
oorganisk och fysikalisk kemi) vid
Stockholms högskola. Han blev led.
av Sv. nationalkommittén för kemi
1949 (v. ordf, sedan 1953) och sekr.
för Vet. akad:s Nobelkommittéer för
fysik och för kemi 1943 samt
invaldes i Ing. vet. akad. sistn. år. •— ö.
har främst varit verksam inom den
fysikaliska kemin. Han har, delvis
tills, med H. von Euler, utfört
undersökningar på reaktionskinetikens
område och där bl. a. publicerat ”Über
die Kinetik der Oximbildung” (1927),
”Studien über Brombernsteinssäure”
(1929, drsavh.) och den översiktliga
framställningen ”Homologe
Kata-lyse” (1931, tills, med H. von Euler).
Inom den teoretiska metallkemin har
han i flera viktiga arbeten
elektro-kemiskt och röntgenkristallografiskt
studerat termodynamiken och
strukturen m. m. hos legeringar. Bland
hans hithörande skrifter märkes ”Die
Entropie in intermediären Phasen”
(1933). För de studerande har ö.
författat den utförliga läroboken
”Teoretisk kemi” (1939—48). — Ogift.
S.L.
öller, Anton Henric,
telegrafdirektör, uppfinnare, f. 22 juli 1816
i Strängnäs, f 17 dec. 1889 i
Stockholm. Föräldrar: apotekaren Anton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
