- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 8. Toffteen-Ö /
530

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödqvist, Gustaf - Öfverbom, Jonas - Ögrim, Johan - Öhman, se även Öman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfverbom

530

öhman

holm 1899—1902, martiningenjör och
förvaltare vid Gullöfors bruk,
Trollhättan, 1902—06 och konstruktör vid
Bofors bruk 1906—10. Åren 1910—
13 tjänstgjorde han som överingenjör
vid Christiania staalverk, och han
drev konsulterande
ingenjörsverksamhet i Kristiania 1913—17 och i Stock-

Gustaf ödqvist.

holm 1917—36. Ö. var därjämte vid
Tekn. högskolan assistent i järnets
metallurgi 1919—29 och 1931—36
och i järnets bearbetning och
behandling 1919—28, speciallärare i
industriell ekonomi 1920—31, i
gjuteri-teknik 1920—22 och i järnets
manu-fakturering 1920—21 samt
tjänste-förrättande prof, i järnets
manufak-turering 1921—26 och i järnets
metallurgi 1929—31. — Ö. utförde och
projekterade utredningar ang.
anläggandet av större järnverk i Norge,
stälgjuterier, metallgjuterier och
tråddrageri bl. a. i Ryssland samt
stålverk i Kina. Han var bl. a.
styr.-ordf. i ab. Stridsberg & Biörck i
Trollhättan från 1925 och i ab. Sv.
möbelfabrikerna i Bodafors 1940—48. Åren
1928—30 tillhörde han red. för
Jern-kontorets annaler. Han publicerade
tidskr.-uppsatser ss. ”De senare årens
järnverksplaner i Norge”
(Jernkon-torets annaler 1918) samt författade
i 2:a uppl. av ”Uppfinningarnas bok”
”Metallernas förberedande mekaniska
bearbetning” (1926) och ”Järnet, dess
framställning och första behandling”
(1928). — Gift 1896 med Signe
Elisabeth Stridsberg. S. L.

öfverbom, J o n a s, matematiker,
geodet, meteorolog, f. 24 febr. 1758
i Mo skn, Hälsingland, j- 11 juli 1819
i Stockholm. Föräldrar:
kronoläns-mannen Pehr Jonas ö. och Christina
Larsdotter. — ö. blev student vid
Uppsala univ. 1776 och studerade där
främst matematik. Han antogs till
kammarskrivare i Krigskollegium

1780, avlade lantmäteriex. 1783 och
övergick s. å. som auskultant till
Lantmäterikontoret, där han blev e. o.
ingenjör 1786 och v. premiäringenjör
1790 samt var premiäringenjör från
1791 till sin död. Därjämte
undervisade han lantmäterieleverna i
matematik. — ö. var en framstående
matematiker och geodet. Han uppmätte
trigonometriskt avståndet mellan
Stockholms kyrkor och utarbetade
för Lantmäterikontoret goda kartor
över Finska viken med kringliggande
landskap 1788, över Åland och
postvägen mellan Sverige och Finland
1789 samt över Kymmenegårds
(Hei-nola) län i Finland 1793. De
sammandrag han gjorde av geometriska
kartor över byar, hemman, lägenheter
m. m. blevo av ekonomiska skäl ej
tryckta men kommo till god
användning för S. G. Hermelin vid
utarbetandet av hans stora kartverk, ö.
deltog jämte Jöns Svanberg m. fl. i de
statliga gradmätningsarbetena 1801
—03 i Norrbotten, vilka kommo att
korrigera fransmannen de
Mauper-tuis’ mätningar där 1736—37. För
dessa arbeten, som ha haft den största
betydelse för kännedomen om jordens
form, var ö. synnerligen
förtjänstfullt verksam; bl. a. konstruerade
han ett för sin tid uppmärksammat
ekvialtitudinstrument. Som
meteorolog undersökte han värmefrågor i
sina båda avh. ”Om värmans olikhet
under en tid af 50 år vid. . .
observa-torium i Stockholm” (1808; även på
engelska, i Th. Thomsons ”Annals of
Philosophy”) och ”Om värman under
olika årstider i Torneå” (1817), båda
i Vet. akad:s handl. Han utgav
dessutom bl. a. ”Uppskattningstabeller”
(1804). — ö. blev led. av Sv.
krigs-mannasällskapet (senare Krigsvet.
akad.) 1796, av Vet. akad. 1799
(preses 1808—09) och av Lantbruksakad.
1813. — Gift 1788 med Christiana
Alexandra Elbfas. S. L.

ögrim, Sven J o han,
frälsnings-officer, f. 18 april 1853 i överums
skn, Kalmar län, f 12 mars 1938 i
Stockholm. Föräldrar: soldaten och
järnbruksarbetaren Sven August ö.
och Christina Sophia Tillberg. —
Efter att ha genomgått folkskola
hjälpte ö. först till i hemmet, sattes
vid sexton års ålder i hantverkslära,
upplevde vid samma tid religiös
omvändelse och började hålla livligt
besökta väckelsemöten i hemtrakten.
Han genomgick folkskoleseminariet i
Linköping 1873—76, var därefter en
kort tid lärare i Maria förs.,
Stockholm, och sedan i Nacka 1877—87.
Samtidigt utövade han en
omfattande predikogärning i Stockholm med
omgivningar för Lutherska
missions-fören., som han då tillhörde. Den i

Sverige nyintroducerade
Frälsningsarmén kom att utöva allt större
dragningskraft på ö., och efter att i
flera år ha tillhört dess frivilliga
krafter tog ö. 1888 avsked från
lärar-befattningen och anslöt sig helt till
Frälsningsarmén. Med sin rika
personliga utrustning blev Ö. Hanna
Ouehterlonys främsta stöd under
dessa hårda banbrytarår, och han
avancerade snabbt. Utnämnd direkt
till kapten vid Stockholms l:a kår
blev han major och chef för
krigsskolan 1890, var fältsekr. 1892—95 och
befordrades till brigadör 1894. Han
verkade som chefsekr. i Norge 1895—
96, var som överstelöjtnant chef för
Frälsningsarmén i Danmark 1896—
98 oeh förvärvade nya erfarenheter
av arméns arbete under perioden i
England 1898—1903. Efter att ha
varit ledare i Finland 1903—06 och
i Norge 1906—12 var ö., som
utnämnts till kommendör 1911, chef för
Frälsningsarmén i Sverige 1912—19,
varefter han avslutade sin aktiva
bana som ledare för Frälsningsarmén
i Tyskland 1919—25. — ö. var en
andlig förgrundsgestalt av ovanlig
resning, vars inflytande sträckte sig
långt utanför den egna
organisationen. Hans förkunnelse var i sin ofta
sentensartat kärnfulla form varmt
evangelisk. Han medverkade flitigt i
Stridsropet och Frälsningsofficeren.
— Gift 1) 1877 med Augusta
Wilhelmina Larsson, t 1879; 2) 1882 med
Hulda Karolina Bernhardina (Dina)
Lindvall, t 1897; 3) 1898 med Maren

Johan ögrim.

Kristine Jörgensen. — En son till ö.
i hans andra gifte, kommendören i
Frälsningsarmén Tobias Immanuel ö.
(f. 1886), är sedan 1951 ledare för
Frälsningsarmén i Sverige. — Litt.:
N. Hydén, ”Kommendör J. ö.” (1939).

G. W., An
öhman, se även öman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/8/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free