Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Älmeby, Harry - Ängeby, Olof - Ängman, Jacob - Ärnbäck-Christie-Linde, Augusta, zoolog, se Christie-Linde, bd 2 s. 98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ängeby
522
Ärnbäck-Chr ist ie-Linde
Harry Älmeby.
densstudier. Inom den kooperativa
rörelsen avancerade han till
handels-f öreståndare i Hörby 1924,
distrikts-revisor i Skåne-Blekinge och
Smålands distrikt 1929 samt chef för
Konsum Ringen i Motala 1933. Åren
1937—46 var han chef för Konsum
Alfa i Gävle oeh samtidigt verksam
inom Gävleb. läns kristidsstyr. Han
blev led. av Statens
priskontroll-nämnd 1941, var chef för dess
livsme-delssektion samt sektion för läder och
skor 1943—46 och var nämndens ordf.
1946—54. Han blev kommerseråd 1950
och var 1951—54 överdir. och chef för
Kontrollstyr. Sistn. år utsågs han till
verkst. dir. i det nyupprättade
riks-bolaget för detaljhandeln med
rusdrycker (Nya system ab.). — Som
målsman för den på grund av
varubristen under andra världskriget
införda statliga priskontrollen
fullföljde Ä. intentioner från sin
verksamhet som kooperatör och inriktade
sig speciellt på att beskära för stora
vinstmarginaler i handelsledet. Då
priskontrollen efter varubristens
hävande bibehölls som
politiskt-ekono-miskt instrument, begagnade Ä. sina
befogenheter till att motarbeta
mono-polistiska tendenser; den mest
uppmärksammade åtgärden var vissa
märkesvaruartiklars frigivning från
priskontroll mot överenskommelse
med fabrikanterna om hävande av
såväl bruttoprisbindning som andra
former av prisnominering för
detaljhandeln. Ä. var 1946—50 chef för
den nyupprättade monopolbyrån i
Kommerskollegium och organiserade
uppläggningen av byråns
registrering av kartellavtal. Han var sålunda
väl införstådd med den politik, som
ledde till 1953 års lag om
motverkande av konkurrensbegränsning, och
utsågs s. å. till medl. av det
nyupprättade Näringsfrihetsrådet. Ä:s
framstående chefsegenskaper kommo också
till synes under hans korta tid i
Kontrollstyr. Han genomförde då en
grundlig rationalisering av
systembolagens verksamhet, särskilt
innebärande förenkling av deras kamerala
arbete. — Gift 1927 med Wanda
Berta Elisabet Karlsson. S. Sw.
Ängeby, Olof Artur, skolman,
geograf, f. 28 okt. 1910 i Västra
Sön-narslövs skn, Kristianst. län.
Föräldrar: lantbrukaren Nils Andersson och
Augusta Johansson. — Ä. avlade 1932
folkskollärarex. i Linköping och s. å.
studentex. i Lund, där han blev fil.
mag. 1938, fil. lic. 1942 och fil. dr
1947. Efter folkskole- och
folkhög-skoleförordnanden var han lärare vid
olika läroverk och seminarier 1941—
45, bitr, lärare i geografi vid Lunds
univ. 1947—53 och docent i geografi,
särskilt naturgeografi, där 1951—
53. Vt 1949 uppehöll Ä.
geografiprofessuren vid Oslo univ. Sedan 1950
är han lektor i geografi och biologi
med samhällslära vid
Folkskolesemi-nariet i Karlstad. Han har gjort flera
studieresor i Europa. — Ä. har
hu-vudsakl. ägnat sig åt den fysiska
geografin. Hans drsavh. ”Landformerna
i nordvästra Jämtland och
angränsande delar av Nord-Tröndelag”
(1947) är en uppmärksammad
undersökning av fjällens ytgestaltning i de
berörda områdena, oeh han har
studerat även andra naturföreteelser i
Jämtland ss. Gäddeforsen (1941),
Hällingsåfallets kanjon (1946) samt
senglaciala och interglaciala
avlagringar i Ströms vattudal (1951—53).
Av hans övr. skrifter må nämnas
”Etna” (1950), ”Evorsionen i recenta
vattenfall” (1951), ”Recent,
subgla-cial and lateroglacial pothole-erosion”
(1952) samt ”Toppkonstans,
erosions-ytor och passdalar i Jämtland och
Tröndelag” (1955). —• Gift 1951 med
Kajsa-Brita Eskilsdotter Kylin. S. L.
Ängman, Jacob, silversmed, f.
29 jan. 1876 i Brunflo skn, Jämtl. län,
f 24 febr. 1942 i Stockholm.
Föräldrar: lantbrukaren Jacob Eriksson och
Ingrid Sofia Bergvall. — Ä. studerade
i Stockholm vid Tekn. skolan 1893—
1903 först elektroteknik därefter
konstindustri, ciselering m. m. Han
var anställd vid O. Meyers
konstgju-teri 1896—98 och hos Förenade
konst-gjuteriet 1898—1903. Som stipendiat
besökte han Tyskland 1903—04, där
han praktiserade på
juvelerarverkstä-der oeh i konstgjuterier samt i
München idkade fria studier. Från 1907
var han knuten till Guldsmedsab. i
Stockholm som konstnärlig ledare
och chef för ritkontoret. Han var
även överlärare vid Tekn. skolan 1908
—17. — Ä. kom genom sin
verksamhet för Guldsmedsab. att i stor
utsträckning arbeta för industriell
Jacob Ängman.
massframställning: matsilver,
kaffeserviser, bägare, skålar, bonbonjärer
o. d. Dessa serier ha blivit allmänt
spridda och omtyckta och ha även
genom sina enkla klassicerande former
blivit typbildande. — Sin tyngst
vägande konstnärliga insats gjorde Ä.
emellertid på praktpjäsernas område.
Han utvecklade i dem en stark
poetisk inlevelse. En pokal fick t. ex.
gärna formen av en växande blomma
eller en valfisk uppslukande Jona.
Fabuleringen framträder även i de
små skulpterade figurerna på hans
pjäser, t. ex. på ett av hans
huvudverk smyckeskrinet ”Heliga tre
konungar” (1915—18, Nat. mus.).
Frikostigt begagnade han sig också av
aptering av ädla stenar. Det är främst
inom kyrkokonsten som Ä:s
praktpjäser falla. Han anknöt i dem till
medeltida former och symboler utan
att dock bli pastisehör. Bland
huvudverken på detta område kunna
framhållas altarkors för Oscarskyrkan,
Stockholm 1922, Ansgarskapellet,
Björkö 1930 och Östersunds kyrka
1939, brudkronor för Katarina kyrka,
Stockholm 1935 och Bromma kyrka
1936 samt dopfuntinsats för S:t Petri
kyrka, Alalmö, den sistn. efter G.
Asplunds skisser. —• Ä. arbetade även
i nysilver, brons och orimetall. — Ä.
är genom sin hantverksskicklighet
och sin originella formskapande
förmåga en av märkesmännen inom det
sv. silversmidet genom tiderna. Han
var personligen blygsam och
tillbakadragen, vilket väl gjorde att hans
produktion blev mindre och hans insats
mindre känd än hans stora begåvning
kunde berättigat honom till. — En
minnesutställning var ordnad i Nat.
mus. 1942. — Gift 1911 med Ebba
Röding. R. S.
Ärnbäck-Christie-Linde,
Augusta, zoolog, se Christie-Linde, bd
2 s. 98.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
