Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Åkerhielm, Samuel - 9. Åkerhielm, Helge - Åkerlund, Erik - Åkerlund, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åkerhielm
501
Åkerlund
Samuel Åkerhielm.
svarsstaben, som trädde i kraft hösten
s. å., till militärbefälhavare för
Sjunde militärområdet, tillika chef för
Gotlands marindistrikt. Denna post
bestred han under de sista
världskrigsåren och fram till 1948, då han
blev militärbefälhavare för Första
militärområdet. Som sådan kvarstod
han till avskedstagandet ur aktiv
tjänst 1953; kort dessförinnan
befordrades han till generallöjtnant. Å. var
1946—47 ordf, i den
högkvarterskom-mitté, som bl. a. framlade förslag om
för samtliga försvarsgrenar enhetligt
territoriellt befäl oeh enhetliga
territoriella staber samt förslag om
kustartilleriets överförande till armén. —
Å. anslöt sig under sin tid som
försvarsstabschef i allt väsentligt till
den syn på det militärpolitiska läget,
som omfattades av hans närmaste
förman, överbefälhavaren Thörnell.
Han invaldes i Krigsvet. akad. 1938.
— Gift 1913 med Frances Anna
Margareta Reuterswärd. K.
9. Åkerhielm, Nils Helge
Samuel, friherre, författare,
tidningsman, f. 28 nov. 1910 i Gävle. Son till
Å. 6. — Å. avlade studentex. i
Stockholm 1929 och studerade därefter vid
Stockholms högskola. Han debuterade
med diktsamlingen ”Kvällspromenad”
(1937), som två år senare följdes av
”Ur detta hav”; förutom stadsbilder
och flanörstämningar innehålla dessa
samlingar även tidsdikter, i vilka
ångesten inför den hotande
världskatastrofen bryter fram naken, samt
intensiv kärlekslyrik. Versformen är
dock ännu osjälvständigt traditionell
och opersonlig. ”Vågtungans stund”
(1944) betecknar ett konstnärligt
ojämnt försök till formell förnyelse
med tillhjälp av fri, modernistiskt
influerad vers; det starka
engagemanget i tidshändelserna dominerar
boken. I samlingens avslutningscykel
till minnet av fadern förenas
tempera
mentets styrka, Å:s största tillgång
som diktare, med en personlig,
konstnärligt tillfredsställande
formgivning. Samlingen ”Skärvor av
mänsklighet” (1952) griper framför allt
genom sin djupa ton av smärta och
resignation. — Å. har även skrivit
skådespelet ”Marjorie dansar”,
uppförd på Stockholms studentteater
1938, samt ”Vaknatten”, en
dramatisk folkpsykologisk studie från
1670-talet, uppförd av Dramatikerstudion
1944. Är 1953 utgav han
ungdomsromanen ”Vara som andra”.
Dessutom har han redigerat flera
antologier, bl. a. ”Humor från hela världen”
(1943), ”Kärlek från hela världen”
(1944) och ”Sv. lyrik” (1950, tills,
med O. Lagercrantz). Han har även
utgivit handboken
”Världslitteraturen” (1949, tills, med T. Zetterholm).
— Ä. var 1940—52 litteratur- och
filmkritiker i Morgon-Tidningen. —
Gift 1941 med journalisten Gallie
Helge Åkerhielm.
Ä., f. Hoffman (f. 1907), som vid
sidan av sin journalistiska verksamhet
författat bl. a. en rad uppskattade
barnböcker samt redigerat sago- och
novellsamlingar. M. B., U. B.
Åkerlund, Erik Gabriel Henrik,
lantbrukare, politiker, f. 30 mars 1853
i Kårsta skn, Stockholms län, f 6
mars 1932 i Söderby-Karls skn,
samma län. Föräldrar: godsägaren Per
August Å. oeh friherrinnan Henrika
Leuhusen. — Efter studier vid
Ryssbylunds lantbruksskola i Kalmar län
och några års praktik i jordbruk
övertog Ä. 1874 Lovisedals gods i Rö skn,
Stockholms län. Han utbytte det i
början av 1920-talet mot Norra Järsjö i
Söderby-Karl, som han dock efter
några år bortarrenderade. Ä. var en i
sin hemort högt betrodd man, ordf, i
kommunalstämman under många år,
led. i hushållningssällskapets
förvaltningsutskott från 1891, landstingsman
1884—95 och från 1898 samt
landstingets v. ordf, från 1911. Han
tillhörde Andra K. 1887B—1924 och var
från 1919 ålderspresident.
Riksdagarna 1907—09 var han led. av
lagutskottet, 1910—11 och 1915—17 av
jordbruksutskottet. Han tillhörde
1891 års jordbrukslägenhetskommitté
och var 1906—08 statsrevisor. —
Ivrig tullskyddsvän tillhörde Å.
respektive högerpartier, men i hög grad
självständig till sitt skaplynne
motionerade han även flitigt om radikala
reformer, avseende bl. a.
bolagsväl-dets inskränkning,
fideikommissinstitutionens avskaffande samt
införande av progressiv beskattning. Genom
sina motioner 1890—91 om åtgärder
för underlättande av
egnahemsbild-ning räknas Å. till egnahemsrörelsens
pionjärer. — Ogift. S. Sw.
Åkerlund, Erik Natanael,
affärsman, f. 9 aug. 1877 i Ockelbo skn,
Gästrikland, j 7 okt. 1940 i Stockholm.
Föräldrar: direktören Per Olof Å. och
Emma Garfvé. ■— Efter studier vid
läroverk och handelsskola ägnade sig
Å. åt merkantil verksamhet. Han var
avd.-chef vid Gransholms
pappersbruk i Gemla 1903—06 och startade
sistn. år tills, med J. P. Ählén Åhlén
& Åkerlunds bokförlag i Göteborg. Å.
blev 1921 ensam ägare av företaget,
som 1913 flyttats till Stockholm och
förenats med Nordiska förlaget och
1915 blivit bolag. Sedan bolaget 1929
inköpts av Albert Bonniers förlag
grundade Ä. s. å. tryckeri- oeh
pap-persemballagefirman Åkerlund &
Rau-sing. Han sålde sin andel i denna
firma 1933, då han startade
tryckerifirman ab. Åkerlund & söner. Å. var
styr.-ordf. i Ählén & Åkerlunds
förlag, styr.-ordf. och verkst. dir. i
Bengtssons litografiska anstalt ab.
samt styr.-ordf. i Åkerlund & söner.
Åren 1931—37 var Å. ägare av samt
verkst. dir. i Stockholms-Tidn: s ab. och
Erik Åkerlund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
