Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zander, Johan David - Zander, John - Zander, släkt - 1. Zander, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zander
463
Zander
gärdshögtiden” (1784) oeh ”Njugg
spar och fan tar” (s. å.), alla med
text av C. Envallsson samt ”Den
förförda flickan” (1793). I sina
uvertyrer, hl. a. till Envallssons
”Krono-fogdarne” (1787), visar sig Z. som
flott och motiviskt livfull
orkesterkompositör. Hans symfoni i fyra
satser med menuett, tillägnad
sällskapet Utile dulci, är ett värdefullt
arbete i Haydns anda. Om
konsertlivet i Stockholm gjorde sig Z. 1776
förtjänt som arrangör, violinist och
dirigent, bl. a. genom konserter i
mellanakterna i Munkbroteaterns pjäser.
— Gift 1) 1780 med Anna Elisabeth
Strömbom, f 1787; 2) 1789 med Maria
Lovisa Ahlquist. — Litt.: J.
Flodmark, ”Stenborgska skådebanorna
(1893); S. Lindström,
”Vermländing-arne och det sv.-folkliga sångspelet
intill 19:e seklets mitt” (Sv. tidskr.
för musikforskning 1926); S. Walin,
”Beiträge zur Geschichte der
schwe-dischen Sinfonik” (1941). R. E.
Zander, John Adolf Fredrik,
idrottsman, f. 31 jan. 1890 i
Stockholm. Föräldrar: posttjänstemannen
Ulric Leonard Z. och Anna Cecilia
Ingesson. —• Z. var 1914—20
amanuens i Pensionsstyr., där han 1920
blev aktuarie och 1947
byråsekreterare. Åren 1917—22 var han
sport-red. i Aftonbladet, och han har vidare
medarbetat i bl. a. Nordiskt
Idrotts-lif och Idrottsbladet. Åren 1925—27
var han idrottsmedarb. i radio. — Z.
är en av Sveriges mest berömda
medeldistanslöpare. Han började tävla
som skolpojke och nådde eliten 1912,
då han vid Olympiska spelen i
Stockholm deltog i det sv. lag, som
erövrade silvermedalj i löpning 3 000 m.
Under första världskriget nådde Z.
sin högsta klass och slog under dessa
år en hel rad världsrekord. Han satte
sålunda 1913 världsrekord på löpning
1 000 m med 2 min 34,4 sek och 1917 på
1 500 m med 3 min 54,7 sek. Rekordet
på 2 000 och 3 000 m sänkte han inte
mindre än tre gånger; bästa resultaten
nåddes 1918 med 5 min 30,4 sek resp.
8 min 33,1 sek. Sv. rekord satte Z. hela
15 gånger; bland dessa noteringar
förtjäna nämnas 4 min 16,8 sek pä
en engelsk mil och 14 min 57,5 sek
pä 5 000 m. Z. var sv. mästare på
800 m 1912—13, på 1 500 m 1912—
13 och 1915—18, på 5 000 m 1917—
18 och i hinder löpning 1915. Han blev
engelsk mästare på en engelsk mil
1913 och erövrade Dicksonpokalen
1915—18. Z. gjorde sig som löpare
bemärkt framför allt genom sin hårda
spurt. —■ Z. var 1909—23 styr.-led.
i Mariebergs idrottsklubb och 1931—■
33 ordf, i Fredrikshofs idrottsfören.,
båda i Stockholm. Han var led. av
Riksidrottsförb:s överstyr, och
för
valtningsutskott 1921—33 oeh av
idrottsplatskommittén 1922—33. Som
led. av Sv. idrottsförb:s styr, och
verkst. utskott 1921—27 hade han
bl. a. om hand friidrottsmännens
förberedelser för Olympiska spelen 1924.
Z. tillhörde även 1924—25 och 1928
—33 styr, för Centralfören. för
idrottens främjande. Han har utgivit
”Löpning och gäng” (1918; omarb.
uppl. 1922). — Gift 1920 med Britta
Hedvig Eleonora Engdahl. Lt
Zander, släkt, enligt traditionen
härstammande från en Frantz
Tzan-der, som på 1500-talet införskrevs
från Holland som byggmästare vid
Vadstena slott. En sonson till denne
skall ha varit stadsskrivaren och
organisten i Vadstena Lorentz
Tsan-der (f 1662), farfar till
kopparslagaren i Vimmerby Hubert Z., med
vars söner Henric och Johan Z.
släkt-ten delade sig i två grenar.
Kopparslagaren i Linköping Henric Z. (f.
1715, f 1767) blev far till
handlanden i Norrköping Lorentz Z. (f. 1757,
f 1821). Från en son till denne,
handlanden i Norrköping,
riksdagsmannen och politierådmannen Lorentz
Gustaf Z. (f. 1793, f 1858),
härstamma alla nu levande medl. av släktens
äldre gren. Han blev far till Gustaf
Erik Z. (f. 1835, f 1901), som var
arkitekt och stadsfullmäktig i
Norrköping. Ovannämnde Hubert Z:s
yngre son, kopparslagaren i
Vimmerby Johan Z. (f. 1719, f 1797), blev
far till skeppsklareraren i Kalmar
Claes Johan Z. (f. 1754, f 1836).
Från dennes son, rådmannen i
Stockholm Jonas Gustaf Z. (f. 1787, t
1852), härstammar den yngre grenen
av släkten Z. Han blev far till Hilma
Z. (f. 1826, f 1894) och Emilia Z. (f.
1830, f 1902), vilka tillsammans
upprättade oeh 1855—83 drevo en
flickpension, som åtnjöt högt anseende,
samt till överstelöjtnanten i Väg- och
vattenbyggnadskåren, överingenjören
vid Göta kanalverk Oscar Frithiof Z.
(f. 1829, f 1891) och sjukgymnasten,
med. doktorn Gustaf Z. (Z. 1). En
son till den sistn. var läkaren, med.
doktorn Emil Z. (Z. 2).
1. Zander, Jonas Gustaf
Wilhelm, läkare, f. 29 mars 1835 i
Stockholm, f 17 juni 1920 därstädes.
Föräldrar: rådmannen Jonas Gustaf
Z. och Margareta Wilhelmina
Beck-stedt. — Efter skolgång i
Stockholm blev Z. 1855 student i Uppsala
och 1860 med. kand, samt med. lic.
i Stockholm 1864 och med. hedersdr i
Uppsala 1877. Han öppnade 1865 ett
mediko-mekaniskt inst. i Stockholm
och var dess föreståndare till 1897.
Åren 1880—97 var han docent i
medicinsk gymnastik vid Karol. inst. •— Z.
har vunnit världsnamn genom sin
”mediko-mekaniska” gymnastik, det
livsverk han påbörjade redan som ung
student. Vid 23 års ålder var han
ledare för gymnastikövningarna i den
flickpension, som hans systrar drevo
vid Bårarp i Halland. Han prövade
där först den Lingska gymnastiken,
såväl den fristående som
redskaps-övningarna, men fann den
otillräckligt individualiserande och olämplig
vid sjukliga förhållanden. Då en
ensam persons krafter inte räckte till
att ge manuell sjukgymnastik åt ett
större antal individer, kom han på
idén att ersätta sig själv med
mekaniska apparater, som med varierbart
motstånd tränade vissa
muskelgrupper och endast dessa. Sina första
ofullkomliga apparatmodeller gjorde
Z., som var utpräglat mekaniskt
begåvad, med hjälp endast av bysmeden
och en snickare. Sedan flickpensionen
1862 flyttats till bättre lokaler i
Partille nära Göteborg, började han
mer systematiskt fullkomna sin appa-
Gustaf Zander.
Målning (detalj) av Emil österman 1913.
ratuppsättning. När han 1865
öppnade sitt eget inst., var antalet olika
apparater uppe i 27, men 1880 hade
det stigit till 53 och 1915 till 73. År
1864 inlämnade Z. till Karol. inst.
såsom examensprov en avhandling
”Om mekanisk gymnastik” (tryckt
först 1915), ett grundläggande arbete
av bestående vetenskapligt värde
liksom även Z:s arbete om behandling
av ryggradskrökning (1889). Sedan
Z:s maskiner utställts och
prisbelönats vid världsutställningarna i
Phi-ladelphia 1876, Bruxelles 1876 och
Paris 1878, började de sitt segertåg
genom världen, och ”Zanderinstitut”
inrättades i många länder; år 1915
var antalet dylika institut 206,
varav 119 i Tyskland och Österrike, enär
de tyska olycksfallslagarna av 1884
hade skapat särskilt hög efterfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
