Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vultejus, Johannes - Wåhlin, se även Wohlin, Wollin - Wåhlin, släkt - 1. Wåhlin, Christian - 2. Wåhlin, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vultejus
447
Wåhlin
Vultejus, Johannes, präst,
andlig skald, f. 13 jan. 1639 i Stockholm,
t 23 mars 1700 därstädes. Föräldrar:
körsnären Elias Vult och Juliana von
Kollien. Om V:s härstamning, se
Vult von Steijern, ätt, s. 445. — V.
genomgick tyska skolan i Stockholm
och blev student i Uppsala 1656 samt
fil. mag. där 1668. Han prästvigdes
1669 oeh blev s. å. kyrkoherde vid
Tyska församlingen i Göteborg. Han
kallades även av änkedrottning
Hedvig Eleonora till överhovpredikant.
Från 1679 till sin död var V.
kyrkoherde vid Riddarholms och Bromma
förs:ar i Stockholm. År 1685
entledigades han från hovtjänsten. — V.
blev av sin samtid uppskattad som
psalmdiktare och andlig förf. Han
utgav bl. a. ”Enfaldige spörsmål, eller
christendoms förhör...” (1684),
”Post-illa compendiosa .. .” (1686),
omskrivningar på vers av kyrkoårets
evangelietexter, samt ”Einige
Buss-Lehr- Trost- und Daneklieder . .. von
einem lesu Verbundenen Knacht”
(1691) och flera likpredikningar, bl. a.
över M. G. De la Gardie. En psalm
av V., ”Ach hwad skal jagh doch
begynna”, upptogs av Jesper Svedberg
i 1695 års psalmbok och ingår även,
starkt omarbetad av G. J. Adlerbeth,
som nr 177 i Wallinska psalmboken.
Psalmen utgöres av en dialog mellan
Jesus och syndaren och har en strängt
moralisk hållning. V. synes ha
fullgjort sin tjänst i Stockholm med nit,
allvar och stränghet. Bl. a. motsatte
Johannes Vultejus.
Målning (detalj) av D. K. Ehrenstrahl.
han sig prästernas bruk av peruker
samt beklagade starkt pietismens
framträngande i Stockholm, framför
allt inom de högre kretsarna. Han
åtnjöt ett betydande anseende som
predikant. V:s versifierade postilla
omtrycktes 1870 i bd 13 av P. Hansellis
”Samlade vitterhetsarbeten av sv.
författare”. — Gift 1) 1666 med
Margaretha Barckman, f 1693; 2) 1693
med Anna Wallrave. Lt
Wåhlin, se även Wohlin, Wollin.
Wåhlin, släkt, vars stamfar,
kyrkoherden i östra Stenby, östergötl.
län, Andreas Jonæ (f. 1661, f 1725),
efter födelsesocknen Vårdnäs — på
östgötadialekt Vålnäs — antog
släktnamnet W. Hans äldste son var
univ.-bibliotekarien i Lund,
domprosten oeh förste teol. prof, därstädes
Jonas W. (f. 1699, f 1777). En yngre
bror till honom var kyrkoherden i
Skabersjö, Malmöh. län, prosten
Petrus W. (f. 1707, t 1768) . I sitt första
gifte blev denne far till e. o.
regementspastorn, kapellanen i Glimåkra,
Kristianst. län, Peter W. (f. 1736, f
1781), samt i sitt tredje gifte till
auditören vid Södermanlands reg.
Arvid W. (f. 1759, t 1831) och
domprosten prof. Christian W. (W. 1).
Regementspastorn Peter W. blev far till
prosten och kyrkoherden i
Norrvi-dinge, Malmöh. län, Lars Peter W.
(f. 1772, f 1834). En äldre son till
honom var rektorn vid Malmö högre
allm. läroverk Carl Ludvig W. (f.
1819, f 1894). Bland dennes söner
märkas konsthistorikern fil. dr Karl
W. (W. 3) och arkitekten Theodor W.
(W. 4), far till konsthistorikern,
intendenten Hans W. (W. 5) och
arkitekten Sven Erik W. (f. 1906). En
yngre bror till rektorn Carl Ludvig
W., telegrafassistenten Lars Johan
W. (f. 1822, f 1863), blev far till
överbibliotekarien Lars W. (W. 2).
Ovannämnde auditören Arvid W. blev far
till prosten och kyrkoherden i Västra
Vingåker, Södermani, län, Johan
Peter W. (f. 1786, f 1861).
1. Wåhlin, Christian, präst,
teolog, politiker, f. 19 okt. 1761 i
Skabersjö skn, Malmöh. län, f 28 mars
1829 i Lund. Föräldrar: kyrkoherden
Petrus W. oeh Katarina Wollin. —
W. inskrevs vid åtta år som student
i Lund, där han blev fil. mag. 1781,
docent i historia 1785 och adjunkt i
samma vetenskap 1790. Efter
prästvigning 1792 blev han 1795 andre
teol. adjunkt, varmed följde
Hällestads, Bonderups och Dalby
prebende-pastorat. År 1797 blev han prost, 1808
förste teol. adjunkt och kyrkoherde i
Husie, 1809 e. o. teol. prof, samt 1814
förste teol. prof, och domprost. Vid
riksdagarna 1809—18 var han
stiftets repr. i prästeståndet. — W.
gjorde sig i unga år känd som en
betydande predikant i rationalistisk anda.
Han var en kraftfull och kunnig
administratör men saknade djupare
teologisk lärdom. Han var en flitig
skriftställare, och hans
”Fäderneslandets historia och statskunskap för
be-gynnare samt konungariket Norriges
Christian Wåhlin.
Målning (detalj) av P. Krafft d.y. 1815.
statskunskap” utkom i elva uppl.
1787—1822 och var i en mansålder
den mest använda läroboken i
historia. Genom allehanda didaktiska
folkböcker sökte han sprida nyttiga
kunskaper och skingra fördomarna. Utan
att spela någon framträdande
politisk roll var han vid riksdagarna en
road iakttagare av personer och
händelser, varför hans
dagboksanteckningar, utg. av A. Brusewitz i
”Historiska handlingar” (25:>2,1916), icke
sakna värde som historisk källskrift.
Med en ofantlig kroppshydda och en
legendarisk aptit var W. i mänga
hänseenden ett original, vars egenheter
givit upphov till en mängd anekdoter.
Den yngre generationens romantiker
karikerade honom skoningslöst som
en typisk repr. för upplysningstidens
”snusförnuft”. — W. var led. av
Fysio-grafiska sällskapet i Lund och av Vet.
o. vitt. samh. i Göteborg samt blev
1809 teol. hedersdr i Uppsala. —
Ogift. — Litt.: F. Böök, ”Essayer och
kritiker 1917—1918” (1919). S. Sw.
2. Wåhlin, Lars Peter Olof,
bib-lioteksman, klassisk filolog, f. 17 juni
1861 i Malmö, f 1 nov. 1930 i
Göteborg. Föräldrar: telegrafassistenten
Lars Johan W. och Josephina Lovisa
Johanna Andersson. Brorsons sonson
till W. 1. — W. avlade mogenhetsex.
1879 i Malmö och fortsatte sina
studier i Lund, där han blev fil. kand.
1884, fil. lic. 1891 och fil. dr 1892 på
avh. ”De usu modorum apud
Apollo-nium Rhodium” (1891). Samtidigt
tjänstgjorde han från 1884 som e. o.
amanuens vid Lunds univ.-bibi, samt
var 1885—90 Skånska nationens
bibliotekarie. Under somrarna 1886—87
och 1889 ordnade han dessutom
Trol-leholms stora bibliotek. — W. var
1890—1927 bibliotekarie vid
Göteborgs stadsbibl., från 1915 med titeln
överbibliotekarie. Under hans ledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
