Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wulff, släkt - 1. Wulff, Fredrik - 2. Wulff, Thorild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wulff
444
Wulff
Carl Peter Ludvig W. (f. 1803, f 1890).
— Sjökaptenen Christopher W. (f.
1766, f 1807) blev far till
skeppsklare-raren oeh stadsmäklaren i Göteborg
Claes Fredric W. (f. 1805,11867),som
hade sönerna a) prof. Fredrik W. (W.
1), far till andre bibliotekarien vid
Lunds univ.-bibl., fil. lie. Bängt Erik
Vilhelm W. (f. 1883, f 1939), och b)
avdelningschefen i Göteborg Thomas
Thorild W. (f. 1846, t 1919), far till
fil. dr Thorild W. (W. 2). —
Sjökaptenen, senare hamnfogden i Torekov
Samuel W. (f. 1768, f 1836) blev
farfars farfar till bröderna prof. Helge
W. (W. 3) och bankinspektören Kurt
W. (W. 4). — Sjökaptenen Fredric
W. (f. 1781, f 1864) blev farfar till
bröderna disponenten för Holmens
bruks- och fabriksab. i Norrköping,
senare ombudsmannen för Sveriges
pappersbruksförb. i Stockholm Hugo
Samuel W. (f. 1853, f 1932) och
grosshandlaren i Stockholm John W.
(f. 1858, f 1937), känd som
framstående filatelist.
Fredrik Wulff.
1. Wulff, Fredrik, Amadeus,
språkforskare, f. 11 febr. 1845 i
Göteborg, f 31 dec. 1930 i Lund.
Föräldrar: stadsmäklaren och
skeppsklare-raren Claes Fredric W. och Eva
Catharina Laurentia Gyzander. —
Efter mogenhetsex. i Göteborg 1866
studerade W. i Lund, där han 1873
blev fil. kand, och 1874 fil. dr. År 1875
blev han docent i franska språket
och 1888 e. o. prof, i nyeuropeisk
lingvistik med undervisningsskyldighet i
romanska språk; 1901—10 var han
prof, i samma ämne, allt i Lund. Åren
1879—82 var W. lektor i franska och
engelska vid läroverket där. — Som
vetenskapsman ägnade sig W. dels åt
romansk filologi, dels åt sv.
nutids-språk. Som romanist utgav han den
jämförande sagostudien ”Recherches
sur les sagas de Mågus et de Geirarö
et leurs rapports aux épopées
fran-gaises” (drsavh., i Lunds univ:s
årsskrift 1873) och verkade sedan med
förkärlek som textutgivare, bl. a. med
”Poèmes inédits de Juan de la Cueva”
(1, i Lunds univ:s årsskrift 1887),
”Le Lai du Cor” (1888) och ”Les vers
de la mort par Hélinant moine de
Froidmont” (1905, tills, med E.
Wal-berg), men han gjorde också
undersökningar inom andra grenar av
romansk språkvetenskap, särskilt
fone-tik, syntax och verslära. Värdefull
var hans strävan att göra klassisk
italiensk litteratur mera känd i
Sverige. Han utgav sålunda 1897 en uppl.
av Dantes ”Vita nuova” under titeln
”1 lifvets vår” med både originaltext
och övers, (senare uppl. 1925, 192S
innehålla enbart reviderad övers.),
för vilken han 1898 erhöll Sv. akad:s
kungliga pris och Vet. akad:s
Let-terstedtska pris; vidare ”En svensk
Petrarcabok till jubelfästen 1304—
1904” (1—2, 1905—07) och ”Ur
Gia-como Leopardis liv och diktning”
(1913). — W:s undersökningar och
skrifter om sv. språk röra sig
framför allt på fonetikens område. Han
samarbetade därvid oftast med I. A.
Lyttkens och utgav tills, med denne
åtskilliga handböcker, byggda på rika
materialsamlingar och noggranna
iakttagelser, såsom ”Svenska
språkets ljudlära och beteckningslära
jämte en afhandling om aksent”
(1885), ”Svensk uttalsordbok” (1889
■—91), som alltjämt är det
utförligaste arbetet i sin art, ”Svensk
ordlista med uttalsbeteckning...” (1911)
samt ”Ordskatt och ljudförråd i
svenska språket” (1916—17). — Vid
sidan av filologien hade W. andra
stora intressen. Sålunda gjorde han
åtskilliga inlägg i diskussionen om
ny koralbok och psalmbok, bl. a.
genom de tills, med P. Nodermann utg.
”Ny svensk koralbok på Hæffnersk
grund” (1911) och ”Det senast
reviderade psalmboksförslaget” (1915).
Vidare utgav han de biografiska
arbetena ”Ur Axel Nyblæi
korrespondens” (1921) och ”Nils Wilhelm
Ljungberg oeh hans hebreiska
kronologi” (i Lunds univ:s årsskrift 1923)
samt två självbiografiska verk, ”Vid
åttio år. Ett Göteborgsbarns
hågkomster 1845—1865” (1926) och ”Vid
åttiofem år. Hågkomster från
utvecklingsåren 1865—80...” (1929). W.
blev led. av Vet. o vitt. samh. 1912.
Han var v. ordf, i Kulturhistoriska
fören. för s. Sverige 1896—1904 och
blev sistn. år dess hedersled. — Gift
1) 1876 med Eva Christina
Wilhelmina Levan, t 1877; 2) 1881 med
Carolina Justina Edbergh. — Litt.:
B. Wulff, ”Bidrag till en bibliografi
över F. W:s samt Lyttkens & W:s
arbeten” (1920). G.Sj—n
2. Wulff, Thorild, botanist,
forskningsresande, f. 1 april 1877 i
Göteborg, -j i slutet av aug. 1917 vid
Kap Agassiz i Inglefield Land, n.-v.
Grönland. Föräldrar:
avdelningschefen Thomas Thorild W. och Alfhild
Valborg Sigrid Lovisa Hartman.
Brorson till W. 1. — Efter
mogenhetsex. i Göteborg 1894 blev W. fil.
Thorild Wulff.
kand. 1897, fil. lic. 1901 och fil. dr
1902, allt i Lund. Han deltog 1899
i den sv.-ryska
gradmätningsexpedi-tionen till Spetsbergen och samlade
där material till sin drsavh.
”Bota-nische Beobaehtungen aus
Spitzber-gen” (1902; på franska 1903), som
bl. a. behandlar de arktiska växternas
transpiration samt rutmarkens
uppkomst och flora. Efter en resa till
Främre Indien 1902—03 publicerade
han ”Indisk hortikultur”
(Trädgården 1906) och ”Indisk arkitektur”
(Tekn. tidskr. 1907). W. var 1906—09
assistent vid Lantbruksakad:s
expe-rimentalfält; hans undersökningar
där resulterade i många uppsatser
över parasitsvampar och av dem
orsakade sjukdomar hos kulturväxter.
Pomologiskt intresserad skrev han
bl. a. också ”Ur våra fruktträds
äldsta historia” (1905), och han var
medred. för Trädgården 1909—11 och
docent i botanik vid Stockholms
högskola 1909—13 samt anlitades som
populärföreläsare. År 1911 reste W.
till Island tills, med bl. a. Albert
Engström, som har skildrat resan i ”Åt
Häcklefjäll” (1913). Efter studier i
kinesisk konst i England, Frankrike
oeh Tyskland vistades W. 1912—14 i
Kina (särskilt Peking, v. Kina,
Mongoliet) samt 1914 på ön Hokkaido
i n. Japan (för studier av ainofolket)
och på Sumatra och Java m. m. samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
