Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wittenberg, Arvid - Wittlock, se även Whitlock - Wittlock, Johan - 1. Wittrock, Veit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wittlock
417
Wittrock
pitulation i juni 1656. I strid mot
ackordet fördes den fångne W. till
fästningen Zamasé, där lian hölls
inspärrad till sin död följ. år. Han
jordfästes 1671 i Riddarholmskyrkan och
blev begravd i Badelunda kyrka i
Västmanland. — W. var enligt den
engelske ambassadören Whitelocke
liten och satt till växten och hans
uppförande var mer i krigs- än i
hovsmaken. Han lade sina ord väl med
urskillning och styrka och var ingen
skrodör. Andra berätta att W. trots
den stränga manstukt han höll i
armén var uppskattad bland
soldaterna. Vid sidan av stor tapperhet och
militär duglighet visade han även
prov på hårdhet och grymhet, som
förklarade polackernas uppträdande
mot honom. W. var mycket förmögen
och lånade bl. a. kronan, mot pant av
tullmedel, de 15 000 riksdaler han
erhöll i belöning vid westfaliska freden.
— År 1826 lät Sv. akad. prägla en
minnespenning över W., varvid F. M.
Franzén författade ett äreminne över
honom. — Gift 1) 1642 med Eva
Margareta von Langen, f 1646; 2) 1648
med Maximiliana Elisabeth von
Schönburg. — Litt.: W. G. Lagus,
”Borgåboerna A. W-, A. Forbus, T.
Stålhandske, K. Ruuth” (1851). A. Åg
Wittlock, se även Whitlock.
Wittlock, J o h a n August
Zacharias, läkare, samlare, f. 11 okt. 1828
i Växjö, t 4 juli 1910 därstädes.
Föräldrar: rådmannen Bengt Gustaf IV.
och Sara Maria Sager. — W. blev
student 1847, med. kand. 1854 och
med. lic. 1856, allt i Uppsala. Han
blev andre bataljonsläkare vid
Jönköpings reg. 1857, extra
provinsialläkare i Värnamo distrikt s. å., andre
bataljonsläkare vid Kronob. reg. 1862
och förste d:o där 1872 samt efter
avsked 1887 reg.-läkare i
Fältläkarkårens reserv. — Vid sidan av sin
gärning som militärläkare och sin
praktik särskilt som ögonläkare
ägnade sig W. med stort intresse åt
arkeologi och numismatik; sina stora
samlingar av fornsaker och mynt,
huvudsakligen funna i Värend, skänkte
han 1890 dels till Smålands mus. i
Växjö, dels till Vitt, akad., där han
sedan 1866 var medl. — Gift 1859
med Pamela Elisabeth Klingström.
P. H. T.
1. Wittrock, V eit Brecher,
botanist, f. 5 maj 1839 på Skogsboi i
Holms skn, Dalsland, f 1 sept. 1914 i
Stockholm. Föräldrar:
lantbruksför-valtaren och kamreraren Johan
Magnus W., vars fader hade inflyttat från
Tyskland, och Ingrid Dalin. —• W.
blev student 1857, fil. kand. 1865
samt fil. dr och docent i botanik 1866,
allt i Uppsala. Han var 1865—78
lärare i naturalhistoria m. m. vid Upp-
27 Svenska män och kvinnor VIII
sala privata elementarläroverk,
uppehöll läsåret 1875—76
botanikprofessuren vid univ. och erhöll 1878 en
nyinrättad e. o. professur i botanik där.
År 1879 utnämndes han till prof, och
intendent vid Riksmus:s botaniska
avd. samt föreståndare för
Bergians-ka trädgården i Stockholm; den förra
tjänsten lämnade han 1904, den
senare innehade han till sin död. Åren
1879—83 var han även lärare i
botanik vid Stockholms högskola. Vid
internationella lantbruksutställningen
i Budapest 1885 var han kommissarie
för Sverige. — W:s tidigare forsk-
Veit Wittrock.
ning gällde algerna. Han studerade
havsalgsläktet Monostroma (drsavh.,
1866), publicerade arbeten bl. a. över
Gotlands och Ölands sötvattensalger
(1872), Oedogonium-familjen (1874)
och snöns och isens flora särskilt i
Arktis (i A. E. Nordenskiöld,
”Studier och forskningar”, 1883) samt
utgav ett stort exsickatverk över
sötvattensalger, ”Algæ aquæ dulcis
ex-siccatæ” (35 faskiklar, 1877—1903,
tills, med O. Nordstedt och delvis G.
Lagerheim). Inom den allm.
botaniken ägnade sig W. särskilt åt
morfologi. En rad groningsförsök
resulterade i ”Några bidrag till.. .
hjertbla-dens morfologi och biologi” (1883),
varjämte han bl. a. utgav ”Biologiska
ormbunksstudier” (1891) och ”Om
den högre epifytvegetationen i
Sverige” (1894). — År 1885 nödgades
Bergianska trädgården för den nya
stadsplanens skull flytta från
Karl-bergsallén, och främst tack vare W: s
praktiska läggning såldes
egendomen med god förtjänst, varigenom
Bergianska stiftelsens ekonomi
avsevärt förbättrades. I stället inköptes
egendomen Haga-Frescati vid
Brunnsvikens ö. strand, där W. från 1886
skapade en ny stor botanisk och
ekonomisk trädgård. Den botaniska
träd
gården anordnades ej blott efter
växt-systematiska synpunkter, utan även
biologiska och växtgeografiska
anläggningar gjordes; bl. a. uppfördes
1899 ett varmhus för tropiska
vattenväxter och anlades ett fjällväxtparti,
alpinetum, som blev färdigt först
långt efter W:s död. I trädgården,
som är Skandinaviens främsta och för
vars utveckling W. frikostigt offrade
egna medel, utförde han omfattande
odlingsförsök i synnerhet över
mång-formiga blomväxter. Hans viktigaste
skrifter på detta område,
publicerade i den av honom 1890 grundade
Acta Horti Bergiani, äro de
uppmärksammade, rikt illustrerade
”Viola-studier” (1—2, 1896—97), ”Linnæa
borealis L., en mångformig art”
(1907) och ”Meddelanden om granen,
särskildt hennes svenska former” (1,
1914). W:s odlingsstudier gällde
också många andra växter ss. aklejor,
bönor, vieker, luktärter och
näckrosor, och han undersökte
ärftlighets-förhållandena hos våra viktigaste
fruktträd, bl. a. genom systematisk
sådd av kärnor, samt hos vildaplar.
Av hans produktion må även nämnas
arbeten om nässelsnärja och dess
värdväxter (1909), jordens
allmännast utbredda fanerogam våtarv
(1908) och dess många nordiska namn
(postumt 1918), Bergianska stiftelsen
(1890, 1891) samt Linné och hans
betydelse för botaniken (1907). Ett
märkligt bidrag till botanikens
historia utgöra de drygt 3 000 porträtt
av sv. och utländska botanister, som
han från 1879 sammanbragte och
1899 skänkte till Bergianska
stiftelsen; ur denna enastående samling,
Bergianska ikonoteket, publicerade
han biografiska uppgifter och över
600 porträtt i ”Catalogus
illustratus . ..” (1, 1903; 2, 1905). — W.
tillhörde stiftarna av Botaniska
sällskapet i Stockholm 1883 och Sv.
botaniska fören. 1907 samt var ordf, i
båda till sin död. Han invaldes i Vet.
akad. 1878 och i Lantbruksakad. 1884.
Efter honom ha algfamiljen
Witt-rockiellaceæ, algsläktet Wittrockiella
och bromeliacésläktet Wittrockia fått
namn. — W. deltog i grundandet av
Sv. Dagbladet 1884, i vars styr, han
några år var ordf. Som konservativ
tillhörde han Andra K. 1888-—90. — Gift
1875 med Kristina Sofia Charlotta
Danielsson. — Litt.: biografi av E.
Lundström i Trädgården 1914, av O.
Nordenskjöld i Minnestal i Göteborgs
Vet. o. vitt. samh. ... 1909—18
(1918), av O. Rosenberg i Vet. akad:s
levnadsteckningar (6, 1921—38); R.
E. Fries, ”Några drag ur den
Bergianska trädgårdens historia 1885—
1914” (Acta Horti Bergiani, 6, 1918).
S.L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
