Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wikander, Johan - 1. Wikander, Einar - 2. Wikander-Brunander, Siri - Wikblad, Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wikander
373
Wikblad
Johan Wikander.
Fjärde militärdistriktet 1890—92
och avd.-ehef vid Generalstabens
militärstatistiska avd. 1893—98. År
1903 var han led. av
exereisregle-mentskommittén och 1907—10 led. av
parlamentariska försvarskommittén.
— W. påvisade att den strategiska
utbildningen hos de högre cheferna
i vårt land försummats, och han var
särskilt intresserad av den högsta
krigsledningens organisation. Sina
åsikter förfäktade han med
skicklighet i flera uppsatser såsom
”Generalinspektör för krigsmakten” (1911),
”Strategiska övningar för
krigsmaktens högre chefer” (1913),
”Samverkan och ledning av olika vapen i
krig” (1914), ”Bör krigsministern
utöva befäl över armén” (1917),
samtliga i Krigsvet. akad:s tidskr.
Han författade även flera andra
uppsatser och utgav av trycket bl. a.
”Några taktiska exempel” (1882, tills,
med E. Brändström), ”Bidrag till
för-svarsproblemets lösning” (1911) oeh
”översikt över Sveriges krig under
1700-talet” (1922). I Krigsvet. akad.
invaldes han 1889. — Ogift. F. M.
1. Wikander, Claes Axel Einar,
ingenjör, industriman, f. 3 juni 1872
på Smedstorp i Björketorps skn,
Älvsb. län, f 25 nov. 1944 på Karol.
sjukhuset, Solna. Föräldrar:
lantbrukaren Gustaf Oscar W. och Christina
Cecilia Malmström. — Efter
läro-verksstudier i Lund blev W. elev vid
Chalmers tekn. läroanstalt 1889 och
utexaminerades som maskiningenjör
1892. Han hade anställning i
Stockholm 1892—94 och vid ledande
elektriska företag i Nürnberg och Berlin
1894—1900. Åren 1900—06 var han
knuten till Düsseldorfs
elektricitetsverk, vilket ombyggdes enligt hans
förslag. Återkommen till hemlandet
var han 1906 statens inspektör för
elektriska anläggningar, och sedan
ett nytt elektricitetsverk i Göteborg
hade uppförts efter hans ritningar,
var han dess chef 1906—09. Under
denna genombrottstid för
elektriciteten arbetade W. för dess
populari-sering först i Göteborg och sedan i
Tyskland, där han var dir. bl. a. för
Auergesellschaft i Berlin 1909—14,
staden Berlins expert för
elektricitets-frågor 1914—15 och dir. för
Berlins kommunala elektricitetsverk 1915
—17. Han utsågs 1918 till disponent
för ab. Bofors-Gullspång och var
även styr.-led. där samt chef för
dotterbolagen. Redan följ, år lämnade
han Bofors och slog sig ned i Merano,
Italien. Han deltog 1924 i utredningen
rörande utbyggandet av
elektricitetsverket i Stockholm. Från 1942 var
han bosatt i Djursholm. —• W. hade
stort anseende som elektrotekn.
kapacitet och publicerade skrifter om
kommunala elektricitetsverk och om
elektriska tariffer m. m. Han var även
verksam på andra områden och gjorde
bl. a. flera inlägg rörande Stockholms
bangårdsfråga. Ett positivt intresse
ägnade han åt försvarsfrågan, och
särskilt böra nämnas hans
utredningar på sjövapnets område, bl. a. om
Einar Wikander.
skilda fartygstyper och ombyggnaden
av de äldre pansarbåtarna. — Gift
1899 med Lucia Johanna Grüsing från
Tyskland. S. L.
2. Wikander-Brunander, Siri,
läkare, f. 31 juli 1876 i Göteborg, t
16 okt. 1947 därstädes. Föräldrar:
folkskolläraren Karl Gustaf
Wikander och Ellen Hansson. Kusin till
W. 1. •—■ Efter studier vid Nya
elementarläroverket för flickor i
Göteborg avlade W. mogenhetsex. 1894 i
Vänersborg och folkskollärarinneex.
i Skara 1895 samt var
folkskollärarinna i Göteborg 1895—1900. Hon
började därefter studera medicin samt
Siri Wikander-Brunander.
blev med. kand, i Uppsala 1904 och
med. lic. i Stockholm 1909. Från 1911
hade hon enskild praktik i Göteborg,
där hon även var läkare vid
småskol-lärarinneseminariet 1913—32, vid
Göteborgs folkskolor från 1917, vid
Matilda Halls skola från s. å., vid
Sigrid Rudebecks flickskola från 1923
samt vid Barnavärns barnhem.
Somrarna 1913—18 var hon även läkare
vid Särö havsbad. Hon var varmt
socialt intresserad, var stadsfullmäktig
i Göteborg från 1934 och utgav flera
arbeten, bl. a. en prisbelönad
sexual-upplysningsskrift ”Ärliga svar pä
tysta frågor” (1931). — Gift 1912
med läroverksadjunkten fil. lic.
Herman Brunander. P. H. T.
Wikblad, Sven Herman,
ämbetsman, f. 7 juli 1841 i Stockholm,
t 13 aug. 1904 i Dalarö, Dalarö skn,
Stockholms län. Föräldrar: aktuarien
vid Stockholms rådhusrätt Lars
Herman TF. och Catharina Margareta
Amalia Yckenberg. —• W. blev 1860
student i Uppsala, där han tre år
senare avlade hovrättsex. Han
fullgjorde därefter tingstjänstgöring och
blev 1868 v. häradshövding samt 1873
sekr. och ombudsman i
Riksgäldskon-toret, i vilken befattning han under
långvarig tjänst förvärvade en
omfattande insikt i landets
penningväsen och penningpolitik. Hans
kunskaper på detta område togos i anspråk i
åtskilliga särskilda uppdrag. Sålunda
tjänstgjorde han som sekr. 1875—89 i
statsutskottets riksgäldsavd. och 1884
—89 i själva statsutskottet, varjämte
han 1880—82 var led. av den s. k.
skatteregleringskommittén. Han var
även led. av kommittéerna för
avgivande av förslag till ny instruktion
för riksdagens revisorer (1884) samt
till ny bolagslagstiftning (1886—89).
Då friherre G. Åkerhielm okt. 1889
blev statsminister, kallades W. att
som konsultativt statsråd inträda i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
