- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 8. Toffteen-Ö /
332

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wickenberg, Per - Wickman, se även Wichman - Wickman, Carl Gustaf - Wickman, Eric - Wickman, Frans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wickman

332

Wickman,

Goyen, A. van der Neer och B. Cuyp
voro hans förebilder då han lade upp
sina månskens- och vinterstycken med
småfigurigt staffage, den genre som
framför allt skulle göra hans namn
berömt. Om landskapet sedan var
holländskt, franskt eller svenskt
spelade mindre roll. Huvudsaken var den
stillsamt poetiska, ofta litet
melankoliska stämningen av kyla och
gråväder eller halvdunkel natt. W. var
emellertid inte bunden av enbart
dessa motivkretsar, som han dock
förstod att variera med skicklighet,
utan rörde sig inom ett relativt stort
register. Sålunda målade han
”Fran-sysk familjescen” (1838, Stockholms
slott), en interiör i artificiellt ljus,
”Kreatur i landskap” (s. å., Nat.
mus.), ”Vårlandskap med kreatur”
(1841, mus. i Linköping), den näpet
smålustiga ”Skottkärran” (1843,
Stockholms högskolas samling) m. fl.
genrebilder, där djur eller figurer
visserligen fånga blicken, men där
ändå landskapet eller miljön med sina
fint utpenslade detaljer i längden
kvarlämnar det starkaste intrycket.
Färgen i W:s målningar är i regel
hållen i dämpade toner, grått och
brunt med enstaka starkare accenter.
En sak som frapperar i hans
målningar är det förvuxna, divärgartade
och lillgamla hos hans barnfigurer.
—• W:s tavlor såldes, som nämnts,
till stor del utomlands, somliga i ett
flertal repliker, varav några
återbördats till Sverige. Utom i de redan
nämnda samlingarna är W. repr. i
museer i Norrköping, Göteborg,
Malmö, Lund, Leipzig, Frankfurt,
Amsterdam m. fl. — Ogift. — Litt.: J.
Kruse, ”P. G. W., ett
konstnärspor-trätt” (1901) ; E. Wrangel, ”W. och
Wickenbergsbilder i Skåne” (i Malmö
fornminnesförems minnesskrift 1909
—19.1920). Th. N.

Wickman, se även Wichman.

Wickman, Carl Gustaf
Teodor, fackföreningsmän, politiker, f.
3 jan. 1856 i Skånela skn, Stockholms
län, f 5 maj 1921 i Stockholm.
Föräldrar: torparen Petter W. och
Maria Kristina Jansdotter. — Sedan W.
i några år varit bonddräng, kom han
1873 till Stockholm, där han efter ett
års anställning som
järnhandelsbi-träde började i snickarlära och 1878
erhöll gesällbrev som möbelsnickare.
Åren 1882—98 var han vaktmästare
i Riksbanken. —W. deltog 1880 i
bildandet av den första moderna
fack-fören. i Sverige, Stockholms
snickeri-arbetarefören., och var även
engagerad i den Smithska ringrörelsen fram
mot årtiondets mitt. Genom den s. k.
fackfören:nas centralkommitté, där
W. var kassör, tog han initiativet till
den första skandinaviska arbetarkon-

ferensen, som hölls i Göteborg 1886.
Åren 1885—88 var han ordf, i
Stockholms träarbetarefören., den
fack-fören., som kraftigast understödde
Aug. Palms verksamhet. W. övergick
själv i slutet av 1880-talet till
Socialdemokratiska partiet, där han blev
partisekr. och kassör 1901. Han
förenade dessa poster till 1911, varefter
han enbart var partikassör till 1916.
Från 1908 var han heltidsanställd
hos partiet. Han var
stadsfullmäktig i Stockholm och led. av Första
K. 1911—21 samt tillhörde
bankoutskottet 1915—21. — W., som från en
liberal utgångspunkt oeh med intresse
jämväl för den georgistiska
åskådningen övergått till
socialdemokratien, förblev i vanor och skick
tämligen borgerlig men var i politiskt
hänseende ganska radikal och i
militärfrågan närmast försvarsnihilist.
Sin viktigaste insats gjorde han som
ledande kraft i partiets
administration. — Gift 1920 med Olga Maria
Blomsterberg. S. Sw.

Wickman, Carl Eric, affärsman,
f. 7 aug. 1887 i Limbäck, Våmhus
skn, Kopparb. län, t 6 febr. 1954 i
Daytona Beach, Florida, Förenta
staterna. Föräldrar: lantbrukaren Karl
Victor Wretman och Anna
Matsdotter. — W. arbetade i ungdomen på
fädernegården och i timmerskogen
samt en tid som affärsbiträde. Han
emigrerade till Förenta staterna 1905
och uppehöll sig till att börja med i
Arizona. År 1912 kom han till
Hib-bing i Minnesota, där han arbetade
som diamantborrare i järngruvorna.
Omkr. 1914 började han med en bil
transportera gruvarbetarna mellan
deras hem och arbetsplatserna. Denna
verksamhet växte ut till ett lönande
företag, och ett bolag bildades, som
inköpte bussar och utbyggde linjerna
till de närmaste större städerna. Buss-

Eric Wickman.

Målning (detalj) av S. Uhrdin 1952.

linjerna sträckte sig snart från kust
till kust, från Kanada till Mexikanska
golfen. Bolaget ombildades till
Grey-hound Corporation och
huvudkontoret förlädes till Chicago. W. var
högste chef för företaget med dess
13 dotterbolag. År 1953 räknade
företaget c: a 7 000 bussar och 24 000
anställda; det har med åren fått en allt
större betydelse för persontrafiken
inom landet, särskilt för
turistväsendet. W. var under andra
världskriget nordamerikanska regeringens
rådgivare i transportfrågor. — År 1953
donerade W. 60 000 dollar till
restaurering av Våmhus kyrka i hans
födelsesocken. —■ Gift 1916 med Olga
Rodin. T. M., U. B.

Frans Wickman.

Wickman, Frans Erik,
mineralog, geolog, f. 21 mars 1915 i Spånga,
Stockholm. Föräldrar:
kartredaktören Johan Gustav W. och Ingrid
Johanna Elisabeth Malmgren. ■— Efter
studentex. i Stockholm 1934 blev W.
fil. kand, där 1938 och fil. lic. 1943.
Somrarna 1935, 1936 och 1938
tjänstgjorde han som extrageolog vid
Sveriges geologiska undersökning, och
1939—42 var han extra assistent vid
Naturhistoriska riksmuseets
mineralogiska avd. Åren 1944—46 var han
fysiker vid Bolidens
centrallaboratorium i Stockholm, och 1946—47
verkade han som tf. bitr, lärare i
mineralogi och petrografi vid Stockholms
högskola. Sedan 1947 är han prof, och
föreståndare för Naturhistoriska
riksmuseets mineralogiska avd. Dessutom
har han tjänstgjort vid detta museum
som v. museidir. 1950—51 och är
sedan 1952 museidir. där. År 1952 blev
han fil. hedersdr vid Stockholms
högskola och 1954 led. av Statens
naturvetenskapliga forskningsråd. —■ W.
har huvudsakligen sysslat med
mineralogiska och geokemiska frågor.
Inom mineralogien har han
företrä

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/8/0364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free