- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 8. Toffteen-Ö /
255

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wendbladh, Rudolf - Wendel, Bruno - Wendell, Henning - Wendelstamm, Johan - Wendt, Einar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wendel

255

Wendt

med vilken han gästspelade på
Dramatiska teatern 1934. W. har även
verkat som regissör vid Riksteatern.
— W. har ingående kännedom om sitt
yrke, besitter teaterhistoriska
kunskaper inom hela den europeiska
dramatiken och har framträtt som
pjäsöversättare. — Gift 1916 med
skådespelerskan Olga Richardt. H. U.

Wendel, Johan Bruno,
affärsman, industriman, f. 21 juli 1824 i

Bruno Wendel.

Frankenberg i Sachsen, Tyskland, f
21 febr. 1893 i Mölnlycke, Råda skn,
Göteb. län. Föräldrar:
tulluppsy-ningsmannen Johan Gottlieb W. och
Henrietta Hennig. — W. inkom till
Sverige 21 år gammal och anställdes
som bokhållare hos sin morbror,
grosshandlaren Gustaf Ferdinand
Hennig. Denne drev bl. a. ett
mekaniskt väveri i Mölnlycke. Efter flera
års verksamhet som handelsresande
i manufakturvaror i Tyskland blev
han Hennigs svärson och
kompanjon. Efter Hennigs död 1853
övertog W. anläggningarna i Mölnlycke,
vilka han 1856 med E. Boije och
C. J. Dymling som delägare ombildade
till Mölnlycke manufaktur ab. Detta
företag, som tillverkade vävnader av
bomull samt halv- och helylle,
utvecklades under W:s ledning till en av
landets största och förnämsta
textilfabriker. W. själv skildras av sina
samtida som en mycket intelligent
men tämligen hänsynslös affärsman,
som lika skickligt utnyttjade en god
konjunktur som han klarade en
vikande. Är 1859 brann fabriken
nästan fullständigt ned, men
försäkringen möjliggjorde anläggningens
återuppbyggnad motsvarande den
dåv. teknikens senaste krav. Ett
mångårigt, intresserat arbete nedlade
W. i sin egendom Wendelsberg (nu
folkhögskola), där han investerade
betydande penningmedel genom
an

läggandet av trädgårdar, sjöar,
vattenkonster m. m. W. var en av
upphovsmännen till Göteborg—Borås
järnväg. Vid W:s död uppgick hans
förmögenhet till över 2,5 mill. kr. —
Gift 1851 med sin kusin Louise
Wilhelmina Augusta Hennig. G. M—e

Wendell, Johan Gustaf
Henning, präst, skolman, skriftställare,
f. 1 sept. 1838 i Pjätteryds skn,
Kro-nob. län, t 9 jan. 1914 i Björnlunda
skn, Södermani. län. Föräldrar:
hä-radsskrivaren Carl Fredrik W. och
Anna Maria Münter. —• W. gick i
skola i Växjö, blev student i Lund
1857 och fil. kand, där 1864 samt fil.
dr 1865. Han prästvigdes 1884. Åren
1865—68 var han läroverksadjunkt
i Lund, 1868—79 rektor i Gränna,
1886—94 läroverksadjunkt i Örebro
1887—94 regementspastor vid
Neri-kes reg. Han utnämndes till
kyrkoherde i Björnlunda 1892 (tillträdde
1894) och innehade denna befattning
till sin död. —- W. var starkt
intresserad för djurskyddet, stiftade
Örebro djurskyddsfören. och utgav i
be-arb. från en djurskyddsskrift av
engelskan A. Sewell ”Vackra Svarten.
Historia om en häst berättad af
honom själf” (1891, 8:e uppl. 1923).
Utom ett flertal läroböcker märkas
bland hans skrifter ”Hunden Tipp
och några andra djurhistorier” (1903;
6 :e uppl. 1945) samt de
populärvetenskapliga verken ”Världshistorien.
Världshändelserna och
kulturutvecklingen skildrade för folket” (1—2,
1910) och ”Vår underbara värld”
(1913). W. var dessutom verksam
som översättare, bl. a. av Terentius’
”Flickan från Andros” (1865), samt
utgav den språkvetenskapliga avh.
Ӄtude sur la langue des Essais de
Michel de Montaigne” (1882). —
Gift 1872 med Johanna (Jeanna)
Sofia Quennerstedt. T. M.

Wendelstamm (eller Wendel
Stamm), Johan, skulptör av tysk
härkomst, bördig från Giessen, t 1670
i Stockholm. — W. är tidigast 1644
påvisbar i Stockholm, där han följ,
år blev mästare inom stadens
sten-huggarämbete. I denna egenskap
engagerades han för ett flertal
dekorativa stenhuggararbeten vid tidens
byggnadsföretag, spec. för
praktportaler. Åtskilliga av dessa äro
bevarade ss. den bekanta portalen på
fastigheten Stortorget 20 i Stockholm,
där omfattningens övre avslutning
prydes av vilande soldatfigurer, ett
för W. karakteristiskt motiv.
Liknande portaler utförde W. bl. a. för
Norra kämnärsrättens nu raserade
hus vid Gustav Adolfs torg. Större
uppgifter ställdes W. inför, när han
under 1650- och 1660-talen trädde i
olika stormäns tjänst. Han utförde

sålunda ett omfattande -— men
ofullständigt bevarat — gravmonument
för Nils Gyllenstierna i Altuna kyrka
(1656), med vilket en på 1630-talet
av skulptören Jost Henne
introducerad gravvårdstyp, utgörande en
kombination av tumba och epitafium,
tagits upp. Samma komposition
återkommer i Johan Kyles gravvård i
Uppsala domkyrka, som av denna
orsak attribuerats till honom. Under
1660-talet arbetade W. för Per Brahe
d. y. och utförde bl. a. marmorbyster
av Magnus, Abraham, Erik och Per
(d. ä.) Brahe, av vilka avgjutningar
i gips och koppar bevarats i
Brahe-kyrkan på Visingsö och på
Skokloster. W. har vidare svarat för
stenarbeten vid Skoklosters och
Boge-sunds byggen och var verksam som
möbelskulptör vid Hedvig Eleonoras
Drottningholm. W: s förnämste elev
var bildhuggaren Peter Schulz,
tillsammans med vilken han utfört
epita-fiet för Erland Kafle i Knivsta kyrka.
W. höjde sig i sin dekorativa och
figurala skulptur aldrig över
hantverkarens nivå och anpassade sig
habilt efter tidens förhärskande
smakriktningar, det tidiga 1600-talets
broskbarock och det senares
klassicism. — Gift 1) 1644 med Elsa
Hei-den Reiters, änka efter
stenhuggar-mästaren Jost Henne; 2) 1653 med
Hedvig Gottschalk. M. L—n

Einar Wendt.

Wendt, Karl Hugo Einar,
arkivman, f. 20 nov. 1890 i Karlstad.
Föräldrar: majoren Johan Petter W. och
Elin Tholander. — Efter
mogenhets-ex. i Karlstad 1909 blev W. i
Uppsala fil. kand. 1914, fil. mag. 1915,
fil. lic. 1922 och fil. dr 1934. Han blev
1924 amanuens i Riksarkivet och var
1931—34 arkivarie vid Marinstabens
sjöhistoriska avd. Han blev vid
Riksarkivet sistn. år andre arkivarie och.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/8/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free