Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Wattrang, Zacharias - 2. Wattrang, Gustaf - 3. Wattrang, Carl - 1. Wavrinsky, Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wattrang
225
Wavrinsky
Ryssland och blev 1660 stadsfysikus
i Stockholm. År 1663 gjorde han en
viktig insats, då han jämte tre
kolleger stiftade Collegium medicorum
(föregångare till Medicinalstyr.). W.
utnämndes till livmedikus 1671 och
adlades med bibehållet namn 1673.
Han kom att tagas i anspråk även på
ett annat område, nämligen som
rådman i Stockholm 1671—78 och som
häradshövding i Rasbo och Olands
härader i Uppland från 1677; möjligen
innebar detta sista, att han erhöll
hä-radsräntan mot att avlöna en
lagläsare. W. utnämndes 1680 till
arkia-ter och blev 1682, efter G. F. Du
Rietz, den andre och siste preses i
Collegium medicorum; efter W:s död
ändrades (1688) dess namn till
Collegium medicum. Han säges ha varit en
skämtsam man. —• Gift 1) 1653 med
Margareta Michelsdotter, f 1672; 2)
167 (5) med Maria Catharina
Karck-man, begravd 1681; 3) 1681 med
Catharina von Qvickelberg. S. L.
2. Wattrang, Gustaf, sjöofficer,
f. 1660, f 1717 och begravd i Kalmar
domkyrka. Son till W. 1 i hans första
gifte. — Efter studier i Uppsala, där
han inskrevs 1671, var W. 1682—84
och 1685—87 i holländsk örlogstjänst;
1691 bevistade han de allierades
sjökampanj. År 1684 underlöjtnant vid
det sv. amiralitetet blev han 1688
överlöjtnant och följ, år kapten där,
1700 schoutbynacht, 1709 v. amiral
och 1712 slutligen amiral. W. förde
1710 befälet över den s. k. nyenska
eskadern i Finska viken. År 1711
deltog han i den stora transporten över
till Tyskland och ledde även själv s. å.
en expedition till Wismar. År 1712
gjorde han inte mindre än tre
misslyckade försök att genomföra en ny
stor transport till Tyskland; efter
tredje försöket återvände hans
eskader illa tilltygad till Karlskrona. År
Gustaf Wattrang.
Målning av Anna Maria Ehrenstrahl 1690.
1714 kommenderade W. den flotta,
som hade att bevaka ryssarnas
rörelser, men kunde på grund av stiltje
icke hindra den fientliga galärflottan
att smyga sig förbi vid Hangöudd och
därefter på fjärden norr därom
tillfoga Ehrenskiöld ett kännbart
nederlag. Även följ, år erbjöds honom
befälet mot ryssarna; han kunde för
sjukdoms skull ej mottaga detta utan
erhöll avsked ur tjänsten. — Gift 1694
med Catharina von Rosenfeldt. S. S—s
3. Wattrang, Carl, lagman,
politiker, f. 16 nov. 1689 i Stockholm, f 26
dec. 1749 därstädes. Föräldrar: v.
presidenten i Svea hovrätt Johan TV. och
Carl Wattrang.
Målning av J. H. Scheffel omkring 1730.
Anna Maria Ehrenstrahl. Brorson till
W. 2. — Efter juridiska och historiska
studier i Uppsala blev W. auskultant
i Svea hovrätt 1709, där han sedan
avancerade till e. o. notarie 1712,
notarie 1716, e. o. advokatfiskal 1718
och assessor 1721, varefter han
utnämndes till lagman i Södermanland
1728. Redan vid frihetstidens ingång
skymtar W. bland de för skapandet
av ett konstitutionellt statsskick
verksamma kretsarna, öch han utvecklade
sig efter hand till en trogen och
nitisk anhängare äv Horns och de äldre
mössornas politiska system. När
denna regim på 1738—39 års riksdag
bröt samman, var W. en av dess
ivrigaste förespråkare på Riddarhuset
och vände sig med skärpa mot de
övergrepp, som de segrande hattarna läto
komma sig till last. W:s enträgna
fasthållande vid sina betänkligheter
gentemot det ryska kriget ledde till
ett våldsamt uppträde på
Riddarhuset i febr. 1741. Som medl. av mindre
sekreta depiitationen fick W. vid följ,
riksdag i uppdrag att tills, med
hovrättsrådet Ehrenstam uppsätta en
relation om krigets förhistoria och
upphov, vari han skarpt nagelfor
hattrådets utrikespolitik, men denna
framställning vann icke sekreta
utskottets gillande. -—• W. har stiftat
Sandemars fideikommiss. — Gift 1)
1715 med Anna Margareta
Blixen-stierna, 1 1729; 2) 1730 med Christina
Maria Steuch. H. E—a
1. Wavrinsky, Edvard Otto
Wilhelm, försäkringsman,
nykterhets-man, politiker, f. 12 april 1848 i
Linköping, f 4 jan. 1924 i Stockholm.
Föräldrar: grosshandlaren Anton
Edvard TV., tillhörande en sannolikt
från Lill-Ryssland härstammande
släkt, vars sv. gren 1805 utvandrade
från Prag över Köpenhamn till
Göteborg, och Augusta Wilhelmina
Nord-wall. ■—■ Efter avslutade skolstudier
ägnade sig W. till en början åt den
militära banan. Han utexaminerades
från Karlberg 1868 och blev s. å.
underlöjtnant vid Göta artillerireg. Han
genomgick krigshögskolan Marieberg
1869—72 men tog sistn. år avsked. År
1873 blev han elev vid Statens
järnvägsbyggnader, och 1874—75
tjänstgjorde han som nivellör vid Statens
järnvägar. Sistn. år anställdes han i
firman Carl Jacobsen & co. i
Göteborg. Han vistades under olika
perioder 1876—78 i utlandet, främst
Förenta staterna, där han bl. a. var
anställd vid generalkommissariatet för
världsutställningen i Philadelphia
1876 och senare i Washingtons
brandkår. Efter återkomsten till hemlandet
1878 slog W. sig ned i Göteborg, där
han till 1887 drev affärsrörelse. Följ,
år flyttade han till Stockholm, där
han 1891—1907 var chef för
Försäk-rings-ab. Tre kronor och därefter från
1907 var knuten till Allm.
livförsäk-rings-ab. — Under sin tid som
affärsman i Göteborg kom W. att alltmer
intressera sig för olika allmänna
frågor, särskilt fångvårds- och
folkupp-lysningsproblem. Han deltog 1883 i
stiftandet av Göteborgs arbetarinst.,
det första i landet, och han var inst:s
föreståndare till 1886. Hans intresse
koncentrerades emellertid så
småningom på nykterhetsfrågan; genom
föredrag och på annat sätt
medverkade han i Godtemplarordens
organisations- och propagandaarbete. År
1884 inträdde han som medl. i
god-templarlogen Hälleberget i Göteborg,
och snart blev han en självskriven
ledare inom nykterhetsrörelsens olika
verksamhetsgrenar. Han valdes 1886
till chef för Sveriges storloge av IOGT
och innehade denna post till 1889. Till
skillnad från en annan riktning inom
orden tog W. avstånd från åsikten att
nykterhetsrörelsen skulle motiveras
från religiösa utgångspunkter. I
stället ville han grunda verksamheten på
en allmänkulturell och socialt betonad
inställning. Avgörandet mellan denna
15 Svenska män och kvinnor VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
