Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wallerius, Johan Gottschalk - 3. Valerius, Johan David, ämbetsman, skald, se s. 162 - 4. Wallerius, Adolf - Vallerius, släkt - 1. Vallerius, Harald - 2. Vallerius, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallerius
193
Vallerius
nom tjänlig jordblandning. Denna
skrift utgör en ganska fullständig
jordartslära. W. publicerade 1776
ett geologiskt arbete med titeln
”Tankar om verldenes, i synnerhet
jorde-nes, danande och ändring”. Denna
skrift, även utg. på latin, tyska,
franska och italienska, hör till W: s
mest bekanta. Något vetenskapligt
framsteg innebar den emellertid icke,
enär W. huvudsakligen sökte stödja
sina åsikter pä den bibliska
skapelsehistorien. — W. invaldes bl. a. i Vet.
akad. 1750. — Gift 1) 1743 med
Margaretha Christina (Greta Stina)
üb-ström, f 1747; 2) 1756 med Anna
Judith Leijonmarck. — Litt.: C. E.
Bergstrand, ”J. G. W. som
landt-brukskemist och praktisk
jordbrukare” (1885); ”J. G. W:s
självbiografi. Med inledning utg. av N.
Zen-zén” (Lychnos 1953).. N. Zn
3. Valerius, Johan David,
ämbetsman, skald, se s. 162.
4. Wallerius, Anders Theodor
Adolf, präst, politiker, f. 12 april
1874 i Göteborg, f 14 febr. 1937 i
Hjärtums skn, Göteb. län. Föräldrar:
fängelsepredikanten Theodor W. och
Kristina Elisabeth Fredrica
Beckman. — Efter mogenhetsex. i
Göteborg 1892 blev W. fil. kand. 1898,
fil. lic. 1900 samt efter disp. 1902
på avh. ”Platon mot Protagoras och
sensualismen” följ, år fil. dr, allt
vid Göteborgs högskola. Han avlade
teoretisk teologisk ex. i Lund 1903
och prästvigdes s. å. för Göteborgs
stift. Åren 1895—97 och 1899 var han
vik. adjunkt vid Göteborgs
folksko-leseminarium, 1903—04 docent i
teoretisk filosofi vid Göteborgs högskola,
1904—06 v. pastor i Halmstad.
Sedan han 1905 erhållit patronell
kallelse till kyrkoherde i Hjärtum,
tillträdde han denna befattning 1907 och
var från 1926 jämväl kontraktsprost
i Älvsyssels s. kontrakt. Han var
suppleant i Sv. kyrkans diakonistyr,
från 1925 och blev 1935 ordf, i
utskottet för den andliga vården vid
för-svarsväsendet. — W. framträdde även
som politiker och var från 1920 led.
av Andra K. Åren 1931—34 och 1936
tillhörde han andra lagutskottet, 1935
första lagutskottet. Han var led. av
1930 års prästvalssakkunniga och
1932 års seminariesakkunniga. I
Göteb. läns landsting var han led. från
1919 och ordf, från 1935. — W., som
utgått från ett gammalkyrkligt hem
och var lärjunge till Vitalis
Nor-ström och Rudolf Kjellén, företrädde
i såväl religiöst som politiskt
hänseende en strängt konservativ
åskådning. Han var en av de främsta
kännarna av västkustens kyrkliga
traditioner. Som hängiven förespråkare
för samverkan mellan kyrka och för-
13 Svenska män och kvinnor VIII
svar deltog han i bondetåget 1914
och utgav i samma syfte flera
småskrifter, bl. a. ”Kan en kristen vara
en god soldat?” (1915) och ”Stat och
kyrka” (1920). Både stat och kyrka
skola enligt W. främja ett sedligt,
kristligt samhällsliv. Staten skall
genom rättsordning och förvaltning
skapa existensmöjligheter men får ej
utöva något tvång över kyrkans
egentliga angelägenheter. Folklig till sitt
väsen, vidsynt och konciliant i sitt
uppträdande kom W. dock sällan att
träda i främsta stridslinjen vid
konflikter mellan konservatism och
radikalism ang. de kyrkliga och
nationella institutionerna. —■ Gift 1905
med Anna Vineta Fjellman. S. Sw.
Vallerius, släkt från Vallerstads
skn i Östergötland, där äldste kände
stamfadern Per var bonde i början
av 1500-talet. Han blev far till
kyrkoherden i Vallerstad Harald Petri
(t 1597), som deltog i Uppsala möte
1593. En äldre son till honom,
Magnus, domprost i Linköping (f. 1574,
f 1655), kallade sig Wallerstadius.
Flera av dennes söner antogo
släktnamnet Pelican. En yngre son till
Harald Petri, kyrkoherden i
Vallerstad Johan Haraldsson (f. 1592,
t 1653), antog släktnamnet V. Yngst
bland dennes tolv barn var prof.
Harald V. (V. 1), som blev far till prof.
Johannes V. (V. 2) och bergmästaren
Göran V. (V. 3). En äldre bror till
V. 1., kyrkoherden i Vreta klosters
skn, östergötl. län, Nils Johansson V.
(f. 1628, f 1668), blev far till prof,
vid Åbo akad., med. dr Nils Nilsson
V. (f. 1667. t 1704).
Harald Vallerius.
Målning av lan Klopper 1713.
1. Vallerius, Harald,
universitetslärare, antropolog, musiker, f. 25
dec. 1646 i Vallerstads skn,
östergötl. län, t 8 mars 1716 i Uppsala.
Föräldrar: kyrkoherden Johan V. och
Christina Holm. —• V. kom 1666 till
Uppsala, där han snart kom i
kontakt med Olof Rudbeck d. ä. Han blev
1670 director musices vid univ., 1674
amanuens och 1679 v. bibliotekarie
vid univ.-bibl., 1676 rector cantus och
domkyrkoorganist, 1679 fil. mag.,
1684 e. o. prof, och 1690 prof, i
matematik, allt i Uppsala. I sistn.
befattning verkade han till 1712, dä han
avgick till förmån för sin son
Johannes. V. undervisade även i fysik och
filosofi. Hans föreläsningar i fysik
voro synnerligen uppskattade, och
han författade en lång rad
akademiska avh., mest inom matematik och
fysik. Emellertid författade V. även
en liten disputation ”De varia
homi-num forma externa” (1705),
varigenom han står som grundaren i
Sverige av vetenskapligt bedriven
antropologi. Han berör där de olika
kroppsdelarnas variationer hos olika
människor och folk, liksom han
betonar könsurvalets betydelse för
kroppsbyggnadens utveckling. På
grundval av sina iakttagelser gör han
den första vetenskapliga indelningen
av människosläktet i fyra raser, eller
som han kallar dem, släkten. Dessa
äro enligt V. etiopierna med svart
hudfärg, lapparna med gul,
italienare, spanjorer och fransmän, vilkas
hudfärg betecknas som grå, samt
slutligen leukoetiopierna med vit hud,
bland dem svenskar och tyskar. —
Som V :s främsta musikaliska insats
räknas, att han från 1693 på
konungens uppdrag tills, med Olof
Rudbeck redigerade koralboken av år
1697, varvid koralvisorna försågos
med generalbas. Bland hans
musikteoretiska arbeten må nämnas
”Dis-putatio physico-musica de sono”
(1674), som sysselsätter sig särskilt
med akustiska frågor, och
”Dis-putatio physico-musica de modis”
(1680), som handlar om tonarterna
i de gamla sv. psalmerna, samt även
en avh. över takten, som visar god
kännedom av den internationella
musikteoretiska litteraturen. Som
praktisk musiker och kompositör
framträdde V. bl. a. vid Karl XI: s
kröning, vid M. G. De la Gardies
begravning och vid firandet av segern vid
Narva. —• Gift 1676 med Elisabeth
Holtz. —• Litt.: E. Wrangel, ”H. V.
och musiken till gamla psalmboken”
(Samlaren 1893); H.Palm, ”OmH.V.
och redaktionen av 1697 års sv.
psalmbok” (Kyrkosången 1904); C.-A.
Moberg, ”Från kyrko- och hovmusik till
offentlig konsert” (Uppsala univ:s
årsskrift 1942); F. Bryk, ”En
banbrytande antropolog i Sverige före
Linné” (Ymer 1946). R. E., Lt
2. Vallerius, Johannes,
matematiker, f. 26 mars 1677 i Uppsala,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
