Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wahlstedt, Axel - Wahlström, Gunnar - Wahlström, Jonas, publicist, se s. 150 - Wahlström, Lydia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wahlström
149
Wahlström
Axel Wahlstedt.
fördelningsläkare vid 5.
arméfördelningen 1916 och var fältläkare där
1917—27 samt i Fältläkarekårens
reserv 1927—32. Han var assistent
hos rättskemisten resp, vid
Statsme-dieinska anstaltens rättskemiska avd.
1899—1913. —■ Aktiv och flitig
militärläkare, idrotts- och
skytteintres-serad kom W. likväl att göra sin mest
kända insats inom numismatiken,
som mynt- och medaljhistoriker.
Bland hans talrika skrifter märkes
främst hans fortsättning av B. E.
Hildebrands medaljkatalog,
”Minnespenningar över enskilda svenska män
och kvinnor” (andra följden, 1925).
W. blev led. av Krigsvet. akad. 1915.
—• Gift 1900 med skulptrisen Astrid
Reenstierna. P. H. T.
Wahlström, Karl Gunnar,
fri-kyrkoman, författare, f. 3 juli 1903 i
Husby-Långhundra skn, Stockholms
län. Föräldrar: lantbrukaren Viktor
W. och Maria Charlotta Lönn. —
Efter folkskolegång var W.
affärsan-ställd i hembygden 1918—24 och
under följ, år fri publicist. Ansluten till
Sv. baptistsamf. 1929 genomgick han
Betelseminariet i Stockholm 1931—
35 och verkade som pastor i Rättvik
1935—38 och Uddevalla 1938—43,
varefter han blev kallad till
riks-evangelist. W. har beklätt ett antal
förtroendeposter inom baptistsamf.,
och hans ekumeniska intressen ha
främst uttryckt sig i
initiativtagandet till den evangeliska
samarbets-organisationen I väckelsens tjänst. —
Som skönlitterär förf, framträdde W.
med predikantromanen ”Gripen av
eld” (1939), och i sin fortsatta
rikhaltiga produktion har han företrädesvis
hämtat motiv från konfliktfyllda
övergångsskeden i kristendomens
historia, bl. a. i den miljösäkra och av
inlevelse burna medeltidskrönikan om
Gudmund Bonde, inledd med
”Svedjeland” (1943), med dess skildring av
brytningen mellan katolicism och
protestantism, och i jansenistromanen
”Vådeld” (1949), där slentrianmässig
gammallutheranism och helhjärtad
väckelsefromhet vid 1800-talets mitt
kontrasteras. Försök att utvidga
ämneskretsen till aktuella politiska och
sociala problem ha skett i ”Martin
Björnå” (1942, prisbelönt och
dramatiserad i ”1 denna natt”, 1943) och
tattareskildringen ”Vandring i
september” (1953). — Gift 1936 med
Elsa Anna Maria Danielsson. G. W.
Wahlström, Jonas, publicist, se
s. 150.
Wahlström, Lydia Katarina,
historiker, pedagog, författarinna,
verksam för kvinnosaken, f. 28 juni
1869 i Lundby förs., Västerås, t 2
juni 1954 i Stockholm. Föräldrar:
kyrkoherden Johan Gustaf W. och
Ida Elisabet Rebecka Schmidt. •—•
Efter mogenhetsex. vid Wallinska
skolan i Stockholm 1888 studerade
W. i Uppsala, där hon blev fil. kand.
1891, fil. lic. 1898 och fil. dr 1900.
Hon undervisade i kristendom 1893—
97 vid Uppsala enskilda läroverk. Är
1900 antog hon befattningen som
studierektor vid Ählinska flickskolans
gymnasium i Stockholm och
innehade denna tjänst till 1934, samtidigt
som hon 1905—27 tjänstgjorde som
lärarinna vid Privata högre
lärarinneseminariet. Är 1924 erhöll hon
Litteris et artibus och 1934 Illis
quorum; 1939 fick hon prof:s namn.
— Som forskare belyste W.
företrädesvis tiden omkr. 1800. Hon
utgav av trycket ”Sveriges förhållande
till Danmark 1788—89” (drsavh.
1898), ”Gustavianska studier” (1914)
och ”Sverige och England under
revolutionskrigens början” (1917) samt
författade avsnitten ”Tiden 1789—
1815” i ”Världshistorien skildrad i
dess kulturhistoriska sammanhang”
(7, 1928) och ”Gustavianska tiden”
i ”Sveriges historia genom tiderna”
(3, 1948). Från 1911 var hon led. av
Samfundet för utgivande av
handskrifter rörande Skandinaviens
historia. — Som romanförf: a framträdde
W. med ”Daniel Malmbrink” (1918),
”Biskopen” (1924) och den
självbiografiska studentskeromanen ”Sin fars
dotter” (1920). Sina levnadsminnen
tecknade W. utförligt i verket
”Trotsig och försagd” (1949). — W.
grundade Uppsala kvinnliga studentfören.
och var dess första ordf. 1892—98.
Strävan att skapa solidaritet
mellan kvinnor och arbetet för kvinnors
jämställdhet med män förblev ett
dominerande intresse för henne. I
Stockholms fören. för kvinnans
politiska rösträtt var hon styr.-led. 1902
—09, därav de tre sista åren ordf.
Av verkställande utskottet inom
Landsfören. för kvinnans politiska
rösträtt vai- hon medl. 1907—11 och
var fören :s ordf. 1909—11. Hon var
styr.-led. i Fredrika-Bremer-förb. 1904
—21 och fungerade 1907—19 som v.
ordf, i förb. Vid ett flertal internat.
kvinnokongresser representerade W.
Sverige. Hon var en av
förgrundsfigurerna i sv. kvinnosaksarbete och
skrev även den sv. kvinnorörelsens
historia. En broschyr i ämnet
utgav W. 1904 i serien Föreningen
Heimdals folkskrifter, och 1933
utkom det utvidgade verket ”Den
svenska kvinnorörelsen”, vilket W.
sedermera koncentrerade till en
ver-dandiskrift (1939). I ”Den svenska
kvinnorörelsen” lämnas en
kronologisk översikt över kvinnornas ।
eman-cipationssträvanden i vårt land, och
skilda avsnitt redogöra för de
insatser som gjorts för gifta kvinnors
ställning, kvinnor i statstjänst och
för den högre kvinnobildningen samt
Lydia Wahlström.
betr, sociallagstiftningsfrågor. Med
särskilt stor detaljrikedom och
sakkunskap dröjer W. i detta arbete
naturligt nog vid rösträttsrörelsens
historia och den fas i utvecklingen,
där hon själv varit med. — W. var
flitigt anlitad som föreläsare. I
Folk-bildningsförb :s föreläsningsbyrå var
hon styr.-led. från 1902; 1939—47
var hon ordf, i Stiftelsen
Fredshög-skolan. — Ät sitt starka religiösa
intresse gav W. uttryck i ett betydande
antal föredrag, predikningar,
radiomorgonböner, artiklar och skrifter.
Bland de sistn. märkes essäsamlingen
”Kristen på egen hand” (1942). W.
var även verksam inom den kristliga
studentrörelsen. Hon var från 1906
medl. av styr, för
Religionsvetenskapliga sällskapet. — På ytterligare
andra områden togs W :s krafter i
anspråk. Hon var sålunda styr.-led. i
Sv. kvinnokommittén för Spaniens
barn 1937—40 och en av grundarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
