Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Wagnsson, Ruben - Wahlberg, Vahlberg, se även Walberg, Valberg - Wahlberg, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wahlberg
137
Wahlberg
gjorde en snabb kommunal och
politisk karriär. Han var
stadsfullmäk-tigeordf. 1928—34, led. av Andra K.
1922—27, av Första K. 1928—47 och
tillhörde 1932—36 den
socialdemokratiska partistyr. Dessutom anlitades
lian för en mängd statliga
utredningsuppdrag. — Föi’ W. stodo i
början de skolpolitiska
reformsträvandena i förgrunden. Som led. av
särskilda utskottet vid 1927 års riksdag
verkade han livligt för den stora
skolreformen s. å. I Sveriges allm.
folk-skollärarefören. var han 1928—35
led. av centralstyr, och 1933—34 ordf;
1930—34 var han red. för Sv.
lärare-tidn. Han har utgivit flera
handböcker i skolfrågor, bl. a.
”Kommunernas skoluppgifter” (1932; ny omarb.
uppl. 1939). I 1928 års lönekommitté
och som banbrytare för
tjänstemännens föreningsrörelse gjorde W. en
betydelsefull insats för lyftningen av
lärarnas och övriga tjänstemäns
löne-ställning. Han tillhörde
initiativtagarna till bildandet av
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och
medverkade aktivt till fusionen
mellan TCO och De anställdas
centralorganisation (DACO) 1944. Åren 1937
—47 var han ordf, i Tjänstemännens
centralorganisation. — Politiskt
följde W. under andra världskriget en
markerat självständig linje. Efter
ockupationen av Norge uttalade lian
i riksdagen parollen ”Norges sak är
vår sak”. Han gjorde också en
ledande insats i hjälpaktionerna för Norge
och övriga krigshärjade länder. Som
landshövding har han ägnat stort
intresse åt sitt läns
kommunikationsproblem samt ät sociala och
kulturella frågor och bl. a. lyckats väcka
landstingens och flera kommuners o.
a. institutioners intresse för modern
konst. Inom Godtemplarorden har W.
varit sv. ordenschef 1939—48 och
sedan 1947 internationell chef. Med
kritik av de sekteristiska tendenserna
inom nykterhetsrörelsen har han satt
som mål att göra Godtemplarorden till
en gren inom det allm. kulturarbetet,
verkande för folkupplysning och
ge-mensamhetskänsla mellan nationerna.
Inom sv. kulturliv har en mångfald
uppdrag på skilda avsnitt tillfallit
W., bl. a. ordf.-poster inom
Hörselfrämjandet (1937—49),
Motorförarnas helnykterhetsförb. (1938—41) oeh
Riksförb. för bildande konst (sedan
1950). —• Gift 1915 med
folkskollärarinnan Helga Nilsson. S. Sw.
Wahlberg, V ahlb er g, se även
Walberg, Valberg.
Wahlberg, Herman A Ifred
Leonard, målare, f. 13 febr. 1834 i
Stockholm av okända föräldrar, f 4
okt. 1906 i Tranås. — W. började som
yrkesmålare men övergick till musi-
Alfred Wahlberg.
ken och blev elev vid Mus. akad.
En tid tjänstgjorde han vid Göta
livgardes musikkår. Hans intresse
för måleri tog emellertid överhand.
Han visade en brådmogen begåvning
på detta område och fick flera
gynnare. År 1857 blev han i stånd att
resa till Düsseldorf, varifrån han kom
att göra några smärre resor till
Belgien och Holland oeh där han
stannade till 1862. En kort tid åtnjöt han
undervisning av Gude. Efter några
år i Stockholm kom W. 1866 till
Paris, där han kom att verka större
delen av sitt liv och kom att inta en
hos publik och kritik aktad position.
Han gjorde emellertid täta resor till
hemlandet. Hans franska genombrott
skedde på 1870 års Parissalong. W.
blev 1866 led. av Konstakad. och 1880
v. prof, där, doek utan
undervisnings-skyldighet. För att bota en sjukdom
lämnade han sommaren 1906 Paris
och for till hemlandet, där han avled.
En minnesutställning hölls i
Stockholm 1907. — I sin produktion före
1866 gav W. den düsseldorfska
land-skapsstilen en ny skiftning genom
betoningen av det atmosfäriska
skådespelet. I sina forsmotiv ■— ett
vattenfall i månskensbelysning och
fackelsken såldes till konstfören. i
Hannover — är han en repr. för den
Achenbach-Gudeska riktningen. Han
målade även rena stämningslandskap.
Typisk för denna tid är ”Oväder.
Hallands Väderö” (1863). Redan under
denna tid bryter sig en mera intim
koloristisk ådra fram i studierna.
”Åparti” (1864, Göteborgs mus.) är
ett ex. på detta omedelbara
naturstudium. Som en sammanfattning av
dessa tidiga strävanden och
förebå-dare av det kommande verkar den
stora ”Svenskt landskap, motiv från
Kolmården” (1866, Nat. mus.). —
Efter 1866 blir en förändring nästan
omedelbart märkbar. Den franska
landskapsstilen framträder för första
gången. W. blir därmed en
föregångare i sv. landskapsmålen. ”Fiskeläge, i
trakten af Fjällbacka” (1868, Nat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
