- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 8. Toffteen-Ö /
132

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wærn, släkt - 1. Wærn, Carl, d. ä. - 2. Wærn, Jonas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Wærn

132

Wærn

bruksdisponenten och statsrådet Jonas
W. (W. 2), adlades 1857 med
bibehållet namn. Bland dennes söner märkes
godsägaren på Valaholm i Hova skn,
Skarab. län, Waldemar Gottlieb W.
(f. 1840, f 1920), far till f. d. förste
arkivarien i Riksarkivet Einar
Ma-thias W. (f. 1881). En son till honom
är docenten i limnothalassologi vid
Uppsala univ. Mats Per Einarsson
W. (f. 1912). En yngre son till
Leonard Magnus W., köpmannen i Gävle,
brukspatronen fil. dr Leonard
Magnus W. (f. 1812, f 1902), blev far till
rektorn vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm, lektorn där
Leonard Magnus W. (f. 1846, t 1923),
som även var lärare i psykologi och
pedagogik vid Stockholms högskola,
prof. Jonas W. (W. 4) och
löjtnanten vid Vendes artillerireg:s
reserv Carl W. (f. 1852, f 1912). Den
sistn:s son är dir. i Sv.
elektricitetsverkens ekonomiska fören.,
civilingenjören Fredrik W. (f. 1884). — Från
en yngre son till bruksägaren
Ma-thias W-, bruksägaren Carl Fredrik
W. d. ä. (W. 1), härstammar släktens
yngre huvudgren. Hans äldste son var
statsrådet Carl Fredrik W. d. y. (W.
3), far till grosshandlaren i Göteborg,
verkst. dir. för kommanditbolaget C.
Fr. Wærn & co. Peder Colbiörnsen
W. (f. 1851, f 1929), vars son är
grosshandlaren i Göteborg Arne
Colbiörnsen W. (f. 1883). En yngre son
till W. 1, Morten Edvard W. (f. 1826,
t 1896), köpman i Göteborg oeh
disponent för Svartviks ab., blev far till
författarinnan Cecilia W. (W. 5). W.
l:s yngste son, bruksägaren och
disponenten för Baldersnäs bolag Adolf
Wilhelm W. (f. 1839, f 1876), blev far
till skriftställarinnan Elisabeth
W.-Bugge (W. 6). — Litt.: A. V.
Pettersson, ”Biografiska anteckningar
om släkten W.” (1901); Lotten
Dahlgren, ”En svensk herrgårdssläkt”
(1909); Elisabeth W.-Bugge (W. 6),
”En gammal herrgård” (1920).

1. Wærn, Carl Fredrik, d. ä.,
köpman, bruksägare, politiker, f. 28 maj
1787 på Högens säteri i Steneby skn,
Dalsland, 118 juli 1858 på Baldersnäs
i samma skn. Föräldrar: bruksägaren
Mathias W. och Maria Uggla. — W.
blev student i Uppsala 1803 och
bedrev där farmaceutiska studier till
1806. Åren 1806—13 arrenderade han
av modern ena hälften av Billingsfors
järnbruk och var samtidigt
egen-domsherre på Högen. Sistn. är
grundade han i Göteborg firman C. Fr.
Wærn (från 1852 C. Fr. Wærn & co.)
för kommissionsförsäljning av järn
och trävaror m. m. Det lyckades W.
att under själva krisen efter
kontinentalspärrens upphävande 1815 befästa
sitt företags anseende inom bruks-

och affärsvärlden och grundlägga en
betydande förmögenhet. Snart
uppträdde han som förläggare åt ett
flertal järnbruk och inköpte själv 1823
Bäckefors bruk jämte Skåpafors
sågverk och lantegendomen Baldersnäs,
alla i Dalsland. Som brukspatron fick
W. känning av en alltmer tryckande
konkurrens från det engelska
sten-kolsjärnet, vilket föranledde honom
att inrikta sig på framställning av ett
kvali tets järn. Han övergav därvid det
i Sverige brukliga tysksmidet och
började 1829 begagna en smidesmetod i
det närmaste identisk med den
engelska lancashireprocessen. Genom de
till Bäckefors införskrivna engelska
smederna utbreddes lancashiresmidet
även till andra bruk, överallt höjande
produktiviteten men även på grund
av anläggningarnas dyrbarhet
stegrande de stora brukens övertag i
konkurrensen. W: s egna produkter vunno
stort anseende på den internationella
marknaden, och stål från Bäckefors
kom bl. a. till användning i Sheffields
eggjärnsfabriker. Även den från
1840-talets mitt rådande högkonjunkturen
på trävarumarknaden utnyttjades av
W., som exporterade timmer från
egna skogar och sågverk. Godset
Baldersnäs gjordes till en
mönsteregendom i fråga om lanthushållning men
blev i synnerhet ryktbart för sina
park- och trädgårdsanläggningar,
vilka prisades som de skönaste i riket.
— Trots en uppenbar motvilja mot
offentligt framträdande kom W. att

Carl Fredrik Wærn d.ä. Litografi (Kungl.
Biblioteket).

inta en framskjuten ställning även i
det politiska livet. Repr. för Göteborg
vid riksdagarna 1840—41 oeh 1844—■
45 trädde han jämte Thore Petre i
spetsen för borgarståndets liberala
fraktion, vars kärntrupp utgjordes av
bruksintressenas målsmän. Vid båda
riksdagarna var W. led. av
konstitu

tionsutskottet, 1840—41 därjämte i
hemliga utskottet. De inblickar han
på grund av sin härkomst och sina
egendomars belägenhet nära gränsen
fått göra i norskt samhällsliv kommo
honom att i Eidsvoldsförfattningen se
ett mönster även för Sverige; därav
den radikala prägel —■ med
enkam-marsystem och samfällda val — som
åsattes det 1840 som vilande
antagna men 1844 nedvoterade
representationsförslaget, vars främste
upphovsman W. var. I övrigt
kämpade han för vidgad närings- och
handelsfrihet samt de av liberala
partiet i allmänhet krävda reformerna.
Särskilt behöll han god kontakt, med
liberalerna i bondeståndet, vilkas
ledare Hans Jansson i Bräcketorp var
hans granne i hemorten och intime
vän. I olikhet med denne höll dock W.
intill slutet fast vid den radikala
linjen i representationsfrågan och
ogillade t. ex. det kompromissförslag,
som av Oscar I förelädes 1848 års
riksdag; för Hans Jansson liksom för
W:s egen son och efterträdare som
riksdagsman framstod detta däremot
som ett acceptabelt medlingsförslag.
—- För sina förtjänster om
järnhanteringen erhöll W. 1835 Jernkontorets
stora guldmedalj. Han blev led. av
Vet. o. vitt. samh. 1834, av
Lantbruks-akad. 1841 samt kallades 1858 till
hedersled, av Älvsborgs läns n.
hushållningssällskap. —• Gift 1818 med
Gustafva Elisabeth Melin. —■ Litt.:
Elisabeth Wærn-Bugge (W. 6), ”En
gammal herrgård” (1920); Berit
Bo-rell, ”De sv. liberalerna och
representationsfrågan på 1840-talet” (1948);
G. Hornwall, ”Regeringskris och
riks-dagspolitik 1840—41” (1951). S. Sw.

2. Wærn, Jonas, industriman,
politiker, ämbetsman, f. 16 juli 1799 på
Billingsfors i Steneby skn, Dalsland,
t 13 jan. 1868 på Valaholm i Hova
skn, Skarab. län. Föräldrar:
bruksägaren Leonard Magnus W. och Brita
Cecilia Tranchell. Brorson till W. 1.
—■ Efter studier vid Västerås
lär-domsskola oeh några års praktik på
handelskontor i Göteborg blev W.
1817 student i Uppsala och avlade där
kansliex. 1819. Sedan han tjänstgjort
ett år i kungl. kansliet, övergick han
emellertid till den militära banan,
blev 1820 underlöjtnant och 1822
löjtnant vid Ingenjörkåren, 1826
ordon-nansofficer hos kronprinsen samt
erhöll, sedan han även deltagit i
fäst-ningsarbetena å Karlsborg, 1831
kaptens avsked ur krigstjänsten. Sedan
studenttiden medl. av Manhemsförb.
vistades W. 1824—25 tills, med C. J.
L. Almquist och Gustaf Hazelius i
Köla skn i Värmland, där de levde
som lantmän och sökte uppliva de
götiska dygderna. Han anlade 1827

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/8/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free