Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ulrich, Friedrich - 2. Ulrich, Sigfrid - 1. Ulrika Eleonora - 2. Ulrika Eleonora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ulrich
98
Ulrika Eleonora
Sigfrid Ulrich. Målning av okänd konstnär.
1780 med Charlotta Magdalena Iden,
t 1790; 2) 1792 med Anna Helena
Sandell. T. M.
2. Ulrich, Axel Sigfrid,
sjukgymnast, gymnastikpionjär, f. 15
febr. 1826 i Stockholm, f 1 dec. 1889
i Potsdam, Tyskland. Föräldrar:
statssekreteraren Johan Christian
Henrik ü. och Sigrid Eleonora
Rehn-ström. Sonson till U. 1. —• Efter
studier vid Krigsakad. på Karlberg
blev U. vid Andra livgrenadjärreg.
underlöjtnant 1849 och löjtnant 1855
(avsked 1857). Sedan han genomgått
Gymnastiska centralinst. 1851—52
verkade han 1852—56 i Stockholm
som sjukgymnast, gymnastik- och
fäktlärare. Sistn. år grundade han i
Bremen Sv. Medical-gymnastiska
inst., den första anstalten av detta
slag i Tyskland. Till 1878 var han
dess framgångsrike ledare, varefter
han överlät inst. till sin son. Själv
återupptog han för några år
gymnastisk praktik i Stockholm, vistades
så i Lübeck ett par år för att 1886
flytta sin verksamhet till Potsdam.
Under somrarna 1882—S7 var han
föreståndare för gymnastiken vid
badanstalten i Marstrand. — I
åtskilliga skrifter sökte U. hävda den
lingska gymnastikens företräde
framför den tyska: ”Jahresberichte des
Schwedischen Heilgymnastischen
Instituts in Bremen” (1—21, 1857—
78), ”Beitrag zur Therapie der
Rück-gratsverkrümmungen” (1857), ”De
la chlorose et de son traitement au
moyen de la gymnastique scientifique
suédoise” (1860), ”Sur la nécessité
d’une éducation physique pour
l’espè-ce humaine” (ang. gymnastikens
införande i Belgien, 1861), ”Pathologie
und Therapie der muskulären
Rück-gratsverkrümmungen” (1874) samt
”Warnungsrufe” (s. å.), en bok för
ungdom om kroppsvård. På grund
av sina gymnastikvetenskapliga
för
tjänster kreerades U. till fil. dr vid
univ. i Jena 1857, erhöll sv.
pro-fessorstitel 1872 samt kallades till
led. av Sv. läkaresällskapet 1877. —
Gift 1854 med skådespelerskan
Valborg Torsslow. D. L—g
1. Ulrika Eleonora, drottning, f.
11 sept. 1656 i Köpenhamn, t 26
juli 1693 på Karlberg, Solna.
Föräldrar : konung Fredrik III av
Danmark och Sofia Amalia av
Braun-schweig-Lüneburg. —■ I juni 1675
blev U. trolovad med konung Karl
XI. Från sv. sida avsågs med
äkten-skapsförhandlingarna att vinna
Danmarks neutralitet i det tyska kriget,
men de åstadkommo inga
förändringar i detta lands politik.
Trolovningen bestod dock under kriget, och
äktenskapstraktaten undertecknades
samtidigt med freden i Lund i sept.
1679. U. medföljde det sv. sändebudet
Johan Gyllenstiernas ambassad från
Köpenhamn, och 6 maj 1680 ägde
förmätningen rum på herrgården
Skottorp i Halland. Den 25 nov. s. å. blev
U. krönt till drottning i Storkyrkan.
Giftermålet var en viktig faktor i
Gyllenstiernas nordiska
förbundspo-litik. —■ Äktenskapet tycks, i
motsats till vad som tidigare påståtts,
ha varit lyckligt. Den karge och med
statens medel snåle Karl XI visade
sig alltid frikostig mot sin gemål,
och hon, som beundrade sin
männi-skoskygge make, fann sig utan knot
i det stilla hovliv han eftersträvade.
U. stod i livlig brevväxling med sin
broder, Kristian V, och var mycket
bekymrad inför de sv.-danska
konflikterna men sökte inte utöva något
politiskt inflytande. Inför brodern
klagade hon över misshälligheter
med svärmodern Hedvig Eleonora,
som med Karl XI :s goda minne
betraktade sig som hovets ledande dam
och som lät sin ovilja över danskarna
gå ut över svärdottern. Genom
klokhet och undfallenhet lyckades dock
denna undvika svårare uppträden. —•
U., som fått en långt gedignare
uppfostran än sin make, ägnade sig i
första hand åt barnens uppfostran.
Hon utvalde sålunda lärare åt prins
Karl och följde hans lektioner. Valet
av Erik Lindschöld som prinsens
guvernör motsatte hon sig bestämt,
emedan denne tillhörde det
danskfientliga partiet vid hovet. U. hade
ett gott förstånd och talade flera
språk. Hon delade svärmoderns
intresse för kortspel och tecknade och
målade ganska väl. Resorna mellan
slotten voro de enda förströelserna i
det enformiga hovlivet; endast någon
gång fick hon sin makes tillstånd att
anordna en kostymfest på slottet.
—-U., som var godhjärtad och
oegennyttig, ägnade sig mycket åt väl-
Ulrika Eleonora (1). Målning (detalj) av
okänd konstnär (Gripsholm).
görenhet. Några allvarligare försök
att hos konungen mildra
reduktionens efterverkningar tycks hon inte
ha gjort, men hon sökte på olika
sätt hjälpa nödlidande människor,
bland dem sådana, som drabbats av
reduktionerna och räfsterna. Är 1686
åtnjöto inte mindre än 1 700
personer understöd av henne, och hjälpen
utsträckte hon även till Finland. Hon
inrättade ett fattighus på
Kungsholmen, köpte ett stenhus, det s. k.
Drottninghuset, vid Johannes kyrka
med plats för 160 nödlidande, och
öppnade ett barnhus vid Karlberg.
Det var folk ur alla samhällsklasser
som fingo understöd ur hennes hand,
och ibland måste hon göra stora egna
uppoffringar för att skaffa medel
härtill. Flera svenskar fingo
understöd av henne för att bedriva studier
i utlandet, bl. a. D. K. Ehrenstrahl,
Magnus Stenbock och Arvid Horn.
—■ Från år 1687 hade U. en
vacklande hälsa. Sjukdomen förvärrades
efterhand och i juli 1693 avled hon
36 är gammal. Hon begravdes i
Rid-darholmskyrkan den 28 nov. 1693.
Med Karl XI hade hon sju barn, av
vilka endast tre, prins Karl samt
prinsessorna Hedvig Sofia och Ulrika
Eleonora, överlevde henne. —
Brevväxlingen mellan U. och Kristian V
finns i danska riksarkivet. —• Litt.:
O. Malmström, ”Anteckningar
rörande drottning Ulrika Eleonora d. ä. och
Karl XI :s Hof” (1898). A. Å.
2. Ulrika Eleonora, drottning, f.
23 jan. 1688 i Stockholm, f 24 nov.
1741 därstädes. Föräldrar: konung
Karl XI och drottning Ulrika
Eleonora (U. 1). Om U:s ätt se
Pfal-ziska ätten. — U:s ungdom synes
ha varit glädjelös och enformig. Ej
heller var hon av naturen lyckligt
lottad, trög till förståndet och
tämligen helt utan alla yttre företräden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
