- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 8. Toffteen-Ö /
95

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ullman, Uddo - 4. Ullman, Gustaf - 5. Ullman, Sigfrid - 6. Ullman, Torsten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ullman

95

Ullman

gerade 1881—86 och medverkade i
1887—94, liksom i skilda
småskrifter, försvarat den bekännelsetrogna
lutherdomens bibeltro mot
rationaliserande riktningar. I ”Några tankar
om vår sv. kyrkas nuvarande läge”
(1910) framlägger- U. sitt
kyrkopro-gram. — U. framträdde vid flera
tillfällen som häftig motståndare till
arbetarrörelsen; särskilt kraftigt
angrep han (bl. a. vid prästmötet 1903)
strävandena till allmän rösträtt. —
Gift 1872 med Anna Friederike von
pieverling. O. H.

4. Ullman, Gustaf Daniel,
författare, f. 12 juni 1881 i Göteborg,
t 20 jan. 1945 i Stockholm.
Föräldrar : prosten, fil. dr Magnus U.
och Clara Mathilda Trahn. Brorson
till U. 3. —■ Efter mogenhetsex. i
Lund 1900 bedrev U. studier vid
Lunds univ. men avbröt dem 1902
för att helt ägna sig åt
författarskap och journalistik. — Redan
under studentåren framträdde U. som
skald inför en trängre krets, och
1903 utgav han sin första
diktsamling, ”Västkust”. Han hade funnit
en motivkrets, ur vilken han hela
sitt liv hämtade inspiration, den
halländska naturen. Sin lyriska diktning
fortsatte han i ”Capri fol” (1905),
”Sångarbikt” (1910), ”Kärlek”
(1913), ”Ur lifvets visor” (1915),
”Silverljuset” (1918), ”Rosoi- och
järnek” (1921), ”Sång och syn”
(1924), ”De goda minnena” (1926),
”Rast och vandring” (1935) och
”Blodsdrömmen” (1938). Ett urval
av det bästa i hans tidigare
produktion utgavs 1922 under titeln ”Valda
dikter”. U. är en hängiven
naturskildrare med lätt penselföring och
liten men väl avvägd färgskala. Även
i sin människoskildring begagnar han
sig helst av dämpade uttrycksmedel.
Han är främst innerlighetens och det
goda hjärtats diktare i sv. litteratur.
Detta omdöme gäller icke blott hans
poesi utan också hans prosakonst.
Som prosaförf. lyckas han bäst, dä
han skildrar unga människor och
deras känsliga reaktioner inför det
brutala livet, ofta i form av ungdomlig
opposition mot en sträng västsvensk
barndomsmiljö. Han framträdde både
som novell- och romanförf. Bland
novellsamlingarna kunna nämnas
förstlingsverket ”Ungt folk” (1904),
”Tord och andra historier” (1906),
”Präster” (1907), en av hans bästa
böcker, uppmärksammad för sin
uppgörelse med schartauanismen, och
”En flickas ära” (1909), där han
torde nå högst i fråga om
karaktärsteckning, samt vidare ”Sagor om
hjärtat” (1910), ”Obotliga — och
andra” (1914), ”Fröken Klåfinger”
(1917), ”Båssman och andra histo-

Gustaf Ullman.

rier” (1918) och ”Lilla Ellens
bolsje-vik” (1934). Som romanförf.
uppvisade han en rik men något ojämn
produktion, ur vilken kunna
framhållas ”Dan Wolles ungdom” (1917),
”Majorens minnen” (1918),
”Svedda vingar” (1919), ”En svensk
flicka” (1927), ”Syster Beda” (1933)
och ”Kerstin Thotts ring” (1941).
U. försökte sig även som
dramatiker med ”1 kappa och krage” och
”Hjärter knekt” (i ett bd, 1909).
Egna upplevelser har U. skildrat
bl. a. i ”Ungdom och Död” (i
Hågkomster och livsintryck, 2, 1922) och
”En ungdoms bokskatt” (i
Pennklub-ben 1924) samt i tidningsartikeln
”Västkustminnen” (Nya Dagligt
Allehanda 10 juni 1931). — Gift 1925
med folkskollärarinnan Olivia
(Vi-van) Albertina Eugenia Svensson.
—■ Litt.: F. Böök, ”Resa kring svenska
Parnassen” (1926) ; E. Hedén, ”Eris
och Himeros” (1917); H. Äkerhielm,
”G. U:s ungdomslyrik” (Ord och Bild
1943). ‘ W. F.

5. Ullman, Sigfrid Benjamin,
målare, f. 3 febr. 1886 i Varberg.
Bror till U. 4. — U. studerade i
Stockholm vid C. Althins målarskola
1900—01, Tekn. skolan 1901—04 och
Konstnärsförb: s målarskola 1905—■
08. Åren 1909—10 besökte han Henri
Matisses skola i Paris och 1911—12
Johan Rodhes skola i Köpenhamn.
U. har varit bosatt i Göteborg 1912
—19 och från och med 1929, i Paris
1919—24, Rom 1924—28 och
Köpenhamn 1928—29. Han var lärare vid
Göteborgs musei rit- och målarskola
(Valand) 1929—38. — U. debuterade
1909 med ”De Unga” i Hallins
konsthandel, Stockholm, och tillhör alltså
vår modernistiska genombrottsfalang
”1909 års män”. Senare har han
utom i olika gruppsammanhang
utställt separat i Göteborg 1931 och
Oslo 1934. —- U. tillhör jämte B. Si-

monsson och G. Sandels den
västkustfalang inom gruppen ”De Unga”,
som tidigt fronderade mot den mer
rättrogna och radikala
Matisse-fauvismen hos stockholmskollegerna.
Han har i sina landskap framför allt
från den halländska och bohuslänska
skärgården mera direkt knutit an
till Konstnärsförbundarna.
Varbergs-skolans (K. Nordström, R. Bergh,
N. Kreuger) motivvärld har han
åter-gett i sol och dagsljus och befriad
från 1890-talets skymningsromantik.
Han använder en kraftig pastos
färg-påläggning; han murar upp
landskapen i plastiskt påtagliga massor
(”Bergspasset, Skaftölandet”, 1919,
”Landskap med sädesskylar”, 1938).
I några allegorier från 1917,
beställda för Conrad Pineus’ hem, ha
figurerna en linjerytm, mer i släkt
med Jugendstilen än med Matisse
(”Jord och vatten” m. fl.). U. är
även framstående porträttör och stil-

Sigfrid Ullman.

lebenmålare i traditionell
genomarbetad stil. — Som lärare vid
Valand sökte U. stäv ja de tendenser till
löslig färgromantik och
formupplösning, som börjat yppa sig i
västkustmåleriet från 1920-talets slut. Hans
motto var: en konstnär ”måste vara
förtrogen med verklighetens former”.
•—■ U. är repr. i Nat. mus. och
Göteborgs mus. —- Gift 1) 1911—29 med
Jane Elisabet Gumpert; 2) 1929 med
danska skulptrisen Nanna Johansen.

R.S.

6. Ullman, T o rs t en Elis,
ingenjör, pistolskytt, f. 27 juli 1908 i
Stockholm. Föräldrar: direktören
Elis Magnus U. och Anna Fredrique
Albihn (f. 1879, t 1955), som 1920
startade och till 1945 förestod S:t
Sigfrids internatskola på Helgö.
Kusins son till U. 3. — Efter studier
vid läroverket i Växjö bedrev U.
tekniska studier i Cambridge och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:33:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/8/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free