Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Törneman, Axel - Törnequist, släkt - Törner, Johan - Törneros, Adolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Törnequist
73
Törneros
tagligen vid denna tid av den då
utomordentligt populäre spanske
målaren I. Zuloaga. Under 1910-talets
senare hälft blir T:s stafflikonst mer
rörelsebetonad och vital och närmar
sig stundom futurismen (”Gatans
rytm”, 1916). Han var dä synnerligen
produktiv både som figur- och
porträttmålare. Hans sista
oljemålningar utmärkas av ett egendomligt
pärlemorskimmer (”Hemmet på
blockhusudden”, 1925). — T. gjorde
en betydande insats som
monumentalmålare. År 1906 utförde han för
Värmlands enskilda bank i
Karlstad fyra jättedukar med motiv från
industri och skogsbruk. De mörka
färgerna, blått och svartbrunt,
påminna om konstnärsförbundarna. År
1910 målade T. en fresk ”Tors strid
med jättarna” i Östermalms läroverk
i Stockholm, och 1914 fick han
dekorera andra kammarens plenisal i
Riksdagshuset. Motiven äro här
”Torgny Lagman talar inför Olof
Skötkonung på Uppsala ting”,
”Engelbrekt i spetsen för sin bondehär
efter riksdagen i Arboga 1435” och
”Vårdkasar”. Från och med 1920 var
T. sysselsatt med
utsmyckningsar-bete i Stockholms stadshus. I ”Blå
Rummet” har han i alfresko målat
en apoteos över Stockholm som
sjöstad, en mälarutsikt med insatta
allegoriska figurer i en sval, nästan
kylig färgsättning. Kompositionen
grupperar sig kring Venus som
dansar fram på sin snäcka. I
bakgrunden till vänster ser man stadshuset
under byggnad. Konstverket och
rummet bilda en sällsynt helgjuten
skapelse. —■ T. företräder en tidig
expressionism i sv. konst. Han är mindre
franskorienterad än de något yngre
Matisse-eleverna, ”1909 års män”.
Han intar en egendomligt isolerad
ställning i sv. konst i likhet med de
ungefär jämnåriga K. Isakson, J.
Sten och T. Vega Holmström. — Gift
1908 med Gudrun Höijer-Ellefssen.
K. P. H.
Törnequist, boktryckarsläkt från
Norrköping, ursprungligen kallad
Törnqvist, härstammande från
vågmästaren Johan Törnqvist (f. 1747,
t 1797). En son till denne var
grosshandlaren Johan Elias Törnqvist
(eller Törnquist, f. 1779, t 1833), gift
med Christina Eleonora Raam, dotter
till utgivaren av Norrköpings
Tidningar, boktryckaren Adolf Fredrik
Raam. Av Johan Elias Törnqvists
barn, vilka kallade sig T., blev Johan
Fredrik Christian T. (f. 1806, t 1861)
boktryckare och utgivare av
Norrköpings Tidningar. En son till denne
var Fredrik Alexander T. (f. 1832,
t 1901), som utgav Norrköpings
Tidningar till 1874, då han sålde tidn.
till Norrköpings Tidningars ab.,
därhän 1875—79 var ekonomidir.; han
var red. för Upsala-Posten 1881—86.
Törner, Johan, skolman, präst,
f. 27 mars 1712 i Linköping, t 3 dec.
1790 i Skeda skn, östergötl. län.
Föräldrar : lektorn Johan T. och Christina
Wetterberg. — T. blev student i
Uppsala 1730 och fil. mag. 1740. Åren 1741
—45 reste han som informator för Carl
Hildebrandsson Uggla i Tyskland och
besökte därvid flera univ. Efter
hemkomsten blev han 1746 docent inom
filosofiska fakulteten (bl. a. i
heral-dik) vid Uppsala univ. Kallad till
adjunkt i Lund 1751 blev han efter
att ha avböjt denna kallelse s. å.
lektor i latin och naturalhistoria vid
Johan Törner. Målning (detalj) av Magnus
Hallman 1762 (Stiftsbiblioteket, Linköping).
Linköpings gymnasium och lektor i
matematik där 1752. Han
prästvigdes följ, år, blev teol. dr i
Greifs-wald 1756, andre teol. lektor i
Linköping och kyrkoherde i Skeda 1771,
förste teol. lektor 1777 samt prost
1781. Han var tjänstledig från 1782.
— T. var en mångkunnig man, som
i sin efterlämnade
levnadsbeskrivning, ”Curriculum vitae” (i
Linköpings stiftsbibl.), berättar, hur han
som ung lärde sig allehanda
färdigheter ss. att dansa, fäkta, svarva,
binda in böcker, tillverka ur m. m.
År 1727 lärde han ”Fijrwaerkeriet
af en artillerie Lieutenant”; denna
hans kunskap anlitades vid flera
tillfällen och därom handlade hans
första tryckta bok, ”De Pyrobolica
fes-tiva” (1738). Under ett
vinteruppehåll i Halle under sin utlandsresa
lärde han sig även glasslipning.
Bland hans skrifter märkas ”Utkast
till föreläsningarne öfver
naturkunnigheten” (1758), ”Utkast till
föreläsningarne uti cosmographien”
(1760, ny uppl. 1780) samt den 1789
utgivna ”Underrättelse om svart-
med Fredrica
Å. N.
filolog, f. 24
t 20 jan. 1839
konstboken och runorna”. Hans
”Samling af widskeppelser” utgavs
1946 av K. R. V. Wikman
(Skrifter utg. av Gustav Adolfsakad., 15).
—• T. var förmögen och ägde
egendomen Fröö i Lillkyrka skn i
Östergötland. — Gift 1756
Sophia Schmiedeberg.
Törneros, Adolf,
dec. 1794 i Eskilstuna,
i Uppsala. Föräldrar: organisten och
postmästaren Pehr T. och Margaretha
Christina Norman. — T. intogs 1804
i Strängnäs trivialskola, varifrån
han 1806 uppflyttades i gymnasiet..
Han hade tidigt blivit faderlös och
måste innan han ännu fyllt 13 år
som informator börja bidraga till
sin försörjning. År 1812 inskrevs han
vid Uppsala univ., och under de
närmast följ, åren fick han dela sin tid
mellan studier och arbete för
uppehället. Sedan han 1818 promoverats
till fil. mag. kallades han följ, år till
docent i latin. Befattningen var
oavlönad, och T. var fortfarande under
9 åi- hänvisad till att försörja sig
som privatlärare. Åren 1827—32
innehade han en adjunktur, 1828—
29 var han tf. prof, i latin, 1829—32
i estetik och från 1832 till sin död
prof, i latin, allt vid Uppsala univ.
T. var även från 1827 lärare i det
nybildade Uppsala lyceum, bland vars
stiftare han var, en skola med ett
utpräglat nyhumanistiskt program
och undervisningen koncentrerad på
klassiska språk, matematik och
historia. — T. var en duglig
vetenskapsman inom sitt huvudämne, latinska
språket, vilket han även skriftligt
behandlade på ett föredömligt sätt,,
rent och naturligt, utan att hemfalla
åt filologiskt pedanteri. Ännu mera
till sin rätt kom han dock troligen
under den tid han förestod den
estetiska professuren. Atterbom berättar,,
att T. visserligen klagade över detta
Adolf Törneros.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
