Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Tuneld, Ebbe - Tunell, se även Thunell - Tunell, Lisa - 1. Tungel, Lars - 2. Tungel, Nils - Tunhammar, Elam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tunell
62
Tunhammar
kolleger. Hans hjälpsamhet och
givmildhet kände knappt någon gräns.
En ovanlig förmåga av inlevelse i
andra människors tankar och
känslor, svårigheter och konflikter i
förening med en tidigt mognad
livserfarenhet, finkänslighet och diskretion
gjorde honom till rådgivaren framför
andra i brydsamma situationer och
svåra stunder. — I april 1933 fick T.
i samband med en svår bronchit en
blodpropp. Denna åstadkom en
skadegörelse pä hjärnan, som yttrade sig i
en elakartad afasi. Hösten 1934 ansågs
han så pass återställd, att han återtog
ledningen av ordboksarbetet. Sex år
senare måste han på nytt och för alltid
lämna det. Sina sista år tillbragte han
i stillhet i sin villa i Arild, sysselsatt
med forskningar i Kullabygdens äldre
historia. — Ogift. •— Litt.: A.
Lindqvist, ”E.T.” (minnestal i Vet. o. vitt.
samh:s handlingar 67, 1948).
A. L—t
Tunell, se även Thunell.
Lisa Tunell.
Tunell, Lisa Dagmar, opera- och
konsertsångerska (mezzosopran), f. 3
april 1905 i Sveg. Föräldrar:
kom-missionslantmätaren Fredrik T. och
Hanna Sofia Paufve. — Efter
skolgång i Östersund utbildade sig T. vid
Musikkonservatoriet 1929—31 och vid
Operaskolan 1931—33 samt
studerade sång för John Forsell och
scenisk framställningskonst för Gerda
Lundequist. I Sverige har hon
framför allt verkat som konsertsångerska,
men före 1939 hade hon
uppmärksammade seenf ramgångar i Tyskland. Hon
var 1935—38 engagerad vid
Nurnbergs stadsteater, där hon bl. a.
framträdde som Venus i ”Tannhäuser”,
Fricka i ”Rhenguldet”, Sieglinde i
”Valkyrian”, Santuzza i ”På
Sicilien” oeh Martha i ”Låglandet”. Efter
att ha återkommit till Sverige 1938
har T. fortsatt sina studier för
Dag
mar Gustafson och verkat som
konsertsångerska både på estraden och i
radio. Bl. a. har hon givit egna
konserter och årligen varit solist i
Stockholms konsertfören. samt vid
konserter i Nat. mus. Av mera
uppmärksammade framträdanden må
nämnas en konsert 1939, då hon i
sånger av Peterson-Berger
ackompanjerades av tonsättaren samt i radio
1947 i det kvinnliga partiet i
Natanael Bergs ”Höga visan”. Utom i
Berlin har T. utomlands konserterat
bl. a. i Wien, Frankfurt, Köpenhamn
och Zürich samt i Radio Vaticana i
Rom. — Gift 1938 med disponenten
Eugen Scharrer. B. Hgn
1. Tungel, Lars Nilsson,
diplomat, f. 28 sept. 1582 i Stockholm, t 21
okt. 1633 i Dresden. Föräldrar:
tull-nären Nils Larsson och Elsa Möö
(Moneke). ■— T. inskrevs vid Uppsala
univ. 1600 och studerade från 1602
i Tyskland. Med understöd av hertig
Johan av Östergötland studerade han,
om också icke oavbrutet, i nära 20 års
tid vid olika univ. Återkommen
inträdde han 1621 som sekr. i det k.
kansliet, säkerligen i fråga om
akademiska meriter dittills
oöverträffad inom kansliet. År 1624 var han
kommissarie vid Sjöarydsmötet, 1625
—26 verksam i viktiga diplomatiska
och administrativa uppdrag i Riga
samt 1628—29 och 1630 verksam i
Frankrike för olika underhandlingar,
vilka icke kunna sägas ha lett till
önskat resultat. År 1631 blev han
resident vid kursachsiska hovet i Dresden,
med hänsyn till Johan Georgs
nyckelposition i det protestantiska Tyskland
en av den sv. diplomatins viktigare
poster. S. å. adlades han. T. visade
sig vara sin post väl vuxen, ledde
skickligt alla förhandlingar och
förstod bättre än de flesta att avläsa
skiftningarna i kurfurstens politik.
T. rycktes oväntat bort, när han stod
i begrepp att efterträda Adler
Sal-vius som resident och kommissarie i
den nedersachsiska kretsen, den
viktigaste fasta sv. diplomatiska posten i
Tyskland. Därmed avbröts en sällsynt
löftesrik bana. T. var utan tvekan en
av Sveriges bästa tillgångar under
det trettioåriga kriget, ej endast en
skicklig diplomat, fostrad i Axel
Oxenstiernas skola, och därtill lärd,
språkkunnig och stilistiskt
framstående, utan säkerligen även en skarp och
vaken politiker. — T: s efterlämnade
papper ha utgivits av P. A. Sondén
i ”Historiska handlingar” (22, 1907—
09). —■ Gift 1629 med Margaretha
Nilsdotter. S. S—s
2. Tungel, Nils Nilsson,
ämbetsman, f. 28 febr. 1592 i Nyköping, f 13
april 1665 i Stockholm. Bror till T. 1.
Nils Tungel. Mätning (detalj) av okänd
konstnär (Alla helgons kyrka, Nyköping).
—■ Efter studier i Uppsala, där han
inskrevs 1610, och vid utländska univ.
blev T. 1624 referendarie i k. kansliet
och 1630 k. sekr. samt blev 1651
hovkansler; han adlades 1637. Från
1627 var han häradshövding i Daga
härad i Södermanland, från 1634
häradshövding i Kåkinds härad i
Västergötland. — T. vann både drottning
Kristinas och Karl Gustavs stora
förtroende och användes av dem i flera
viktiga uppdrag. T., som redan tidigt
misstänkts för bl. a. olika
bedrägeribrott men då hållits om ryggen av
sina höga beskyddare, avskedades 1661,
sedan det visat sig, att han gjort sig
skyldig till horsbrott. Han dömdes
förlustig sina ämbeten, och hans
delvis av drottning Kristina bekostade
hus på Blasieholmen indrogs. — Gift
1) 1621 med Catharina Carlsdotter
Knut (Rosenstielke), t 1651; 2) 1652
med Anna Larsdotter Sneckenfelt.
S. S—s
Tunhammar, Elam Wihlgott,
industrimän, f. 18 jan. 1903 i Malmö.
Föräldrar: sjökaptenen Johannes
Andersson och Edla Johansson. — T.
avlade studentex. i Malmö 1921 och blev
jur. kand, vid Lunds univ. 1925. Efter
tingstjänstgöring 1925—29 fungerade
han 1929—36 som ombudsman i
Hel-lefors bruks ab. och dess
dotterföretag. Sistn. år anställdes han som
dir.-assistent i en av Sv.
arbetsgivare-förena viktigaste
underorganisationer, Järnbruksförb-, och 1940 blev han
v. verkst. dir. där. År 1942
tjänstgjorde T. som tf. verkst. dir. i
Sveriges järn- och metallmanufakturfören.,
och 1942—47 var han andre dir. i
Sveriges industriförb., 1947—51 var
han dir. i ab. Elektrolux. Sedan 1951
är han verkst. dir. i ab. Sv.
tobaks-monopolet. T. har därjämte varit en
av de ledande krafterna i ett flertal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
