Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Trägårdh, Carl - 5. Trägårdh, Carl - 6. Trägårdh, Ivar - Tufvesson, Måns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trägårdh
56
Tufvesson
Carl Trägårdh (4).
telse i Giverny sommaren 1890 besökte
han flera gånger Claude Monet och
fick betydelsefulla impulser från
dennes konst. I sin inställning till
im-pressionisterna var han mera
framsynt än sina sv. kolleger. Med ovanlig
säkerhet gick han direkt på den
motivkrets, som skulle bli utmärkande
för honom: landskapsbilden med
staffage av kor, får, hästar och, i mindre
grad, människor. Det öppna franska
landskapet med sitt mjuka
luftperspektiv påminde om hans barndoms
Skåne, och han fann sig utan
svårighet till rätta med de atmosfäriska
problemen och ljusskildringen, som
han ägnade ett ivrigt studium i det
fria. (”Landskap från Grez-sur-Loing”
1889, ”Ung herde med fårahjord”
1895, båda i Nat. mus., ”Kor på bete”
1889, Göteborgs konstmus.). I Sverige
möttes T:s konst med ringa intresse,
men han fann i Frankrike en välvillig
publik och utställde med framgång på
Salongen år efter år. Senare har han
vunnit beaktande även i hemlandet.
Han hörde inte till banbrytarna, men
hans måleri har fina koloristiska
kvaliteter och förmedlar en känsla av
harmonisk tidlöshet. Minnesutställningar
ha hållits i Stockholm 1925 och i
Malmö 1925 och 1945. — Ogift- —
Litt.: E. Vleugel, ”C. L. T.” (i Ord
och Bild 1925); L. Hagerf, ”C. T. En
svensk impressionist” (1946). Th. N.
5. Trägårdh, Carl Emil Otto,
arméofficer, ryttare, f. 17 okt. 1877 i
Järfälla skn, Stockholms län.
Föräldrar: brukspatronen Claes Emil T. och
Eva Johanna Schwieler. Kusins
sonson till T. 3. — T. blev underlöjtnant
vid Smålands husarreg. 1899,
genomgick Krigshögskolan 1906—08, erhöll
transport till Livreg:s dragoner 1911
och blev major och chef för
Ridskolan på Strömsholm 1921—24. Han
utnämndes till överstelöjtnant vid
Smålands husarreg. 1924, vid
Kronprin
sens husarreg. 1925 och vid Livreg:s
husarer 1927, blev överste i armén
1930 och erhöll avsked 1932. —- T.
gjorde en framstående insats som
sekr. i Olympiska spelens
hästtävlings-kommitté 1909—12, som organiserade
de första olympiska ryttartävlingarna
(i Stockholm 1912). Han var en av
initiativtagarna till och organiserade
Sv. ridsportens centralförb., som
alltsedan 1912 har lett sv. ridsport; han
var styr.-led. där 1912—37 och sekr.
1912—16. T. är styr.-led. i
Jockey-klubben sedan 1908 samt var ordf, i
arbetsutskottet där 1931—49. Han
an-lade kapplöpningsbanan vid Ulriksdal
1919. — T. har gjort sig känd inom
hästsportvärlden inte bara som en
energisk organisatör utan också som
ryttare särskilt på kapplöpningar.
Han har ägt ett stort antal
framstående hästar och vann sin sista stora
seger vid 52 års ålder i Stockholms
steeplechase 1929. — T. har utgivit
”Svensk stuteribok för fullblod” (8,
1920; 13, 1945; 14, 1950; suppl. 1946
—47) och var huvudred, för arbetet
”Hästen i Sverige” (1939). — Gift
1906 med Gertrud Jeanna Magnus.
F. M.
6. Trägårdh, Ivar Oscar Herman,
zoolog, f. 16 sept. 1878 i Järfälla skn,
Ivar Trägårdh.
Stockholms län, f 22 maj 1951 i
Stockholm. Bror till T. 5. — T. avlade
mo-genhetsex. i Stockholm 1S97, blev vid
Uppsala univ. fil. kand. 1900, fil. lic.
1903 och fil. dr 1904 samt var där
docent i entomologi 1905—12. Han
blev 1910 assistent vid entomologiska
avd. av Centralanstalten för
försöks-väsendet på jordbruksområdet, blev
1915 laborator i skogsentomologi vid
Statens skogsförsöksanstalt och
föreståndare för dess entomologiska avd.
samt 1921 prof, och föreståndare för
denna avd. och avgick 1944. Därjämte
var han 1915—44 speciallärare i
skogs
entomologi vid Skogshögskolan. — T.
har utgivit ett stort antal arbeten
över acariders (kvalsters) och olika
insektgruppers systematik. och
morfologi, bl. a. ”Monographie der
ark-tischen Acariden” (drsavh., 1904),
”Acariden aus Ägypten und dem
Sudan” (1905) och ”Acariden aus dem
Sarekgebirge” (1910). På senare år
har han systematiskt undersökt flera
acaridgrupper och publicerat
resultaten bl. a. i Arkiv för zoologi. Genom
hans detaljerade mikromorfologiska
undersökningar har
acaridsystemati-ken till stor del erhållit nya riktlinjer.
Tidigare studerade T. även flera olika
insektordningar ss. termiter,
tvåvingar, fjärilar och skalbaggar. Han utgav
t. ex. 1904 ett arbete om Sudans
termiter, gjorde specialundersökningar
över termitgäster och publicerade
1903—13 undersökningar över
tvåvingars larver. Mest känd har T. dock
blivit som skogsentomolog. Från
starten 1915 hade han under nära trettio
års tid överinseende över alla
åtgärder mot vårt lands skogsskadeinsekter.
Över de virkesförstörande insekterna
i våra byggnader företog han på
1930-talet en landsomfattande inventering.
Han har i hög grad bidragit till att
förbättra bekämpningsmetoderna mot
skadeinsekter och introducerade bl. a.
på 1940-talet metoden att bekämpa
dem genom pudring från flygmaskin.
Han har även författat en rad
populära skrifter inom skilda zoologiska
områden, ”Människan och
djurvärlden” (1923), ”Djur och myter” (1924),
”Biologiska skisser” (1925, 1927),
”Djurvärlden och människan” (1927),
”Hemmens skadegörare” (1932) och
”Civilisationens dilemma” (1934) samt
utgivit handboken ”Sveriges
skogs-insekter” (1914; 2:a omarb. uppl.
1939). —■ T. deltog 1901 i L.
Jäger-skiölds expedition till Egypten och
Sudan samt företog 1904—05 som
Vegastipendiat en egen
forskningsfärd till Natal och Zululand. — T.
blev led. av Lantbruksakad. 1929 och
av Fysiografiska sällskapet i Lund
1941. Han var från 1911 led. av
Entomologiska fören: s styr, och från 1928
dess v. ordf. — Gift 1907 med Dagmar
Elisa Egenfeldt-Nielsen.— Litt.:
biografi av A. Tullgren i Entomologisk
tidskr. 1952. T. F., B. T—d
Tufvesson, Måns, bonde,
vapensmed, köpman, f. omkr. 1620 i
Hass-laröd, Osby skn, Kristianst. län, t 20
nov. 1713 därstädes. Föräldrar:
bonden Tufve Pedersön och Elne
Mogens-datter. — T. övertog fädernegården
1651 och brukade den till 1693. Han
tillhörde en gammal betydande
bondesläkt i Göinge och räknas som dess
främste medlem. Han var en
framstående jordbrukare och ägnade sig bl. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
