Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Treffenberg, Curry - 1. Trendelenburg, Philip - 2. Trendelenburg, Caspar - 3. Trendelenburg, Philip Anders - Trenter, Stieg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T rendelenburg
32
T renter
tismens talan med kraft och
skicklighet, men i avsaknad av
parlamentarisk taktik och smidighet nådde han
aldrig någon verkligt betydelsefull
position i det partipolitiska livet. På
hans program stod bl. a. hänsynslös
kamp mot Lantmannapartiet, särskilt
på grund av böndernas politik i
försvars- oeh grundskattefrågorna på
1870- och 1880-talen. Senare fann han
dock i dem bundsförvanter i striden
mot stadsrepresentanternas
”radikalism”. I enstaka frågor anmälde han
dock en mot den gängse konservativa
uppfattningen avvikande mening; så
t, ex. bekämpade han förslaget om
fläsktull, motarbetade det tilltagande
bolagsväldet i Norrland och
medverkade till en begränsning av arbetstiden
för somliga arbetargrupper. — Som
landshövding förde T. ett strängt och
personligt präglat regemente, varpå
hans ingripande i Sundsvallsstrejken
1879 är det mest kända exemplet. Han
betraktade arbetarnas
arbetsnedläg-gelse närmast som en revolution och
skyndade att med militär hjälp
framtvinga deras återgång till arbetet, en
åtgärd som möttes av ytterst bitter
kritik från arbetarhåll men i övrigt
vann den allmänna opinionens
praktiskt taget odelade bifall. Ställningen
som förtroendeämbetsman kändes
honom mången gång tryckande, då han
därigenom hindrades att öppet få ge
uttryck åt sitt missnöje med
regeringspolitiken, som ofta syntes
honom icke vara tillräckligt kraftfull. ■—■
T. ägde en positivt kristlig
livsåskådning och visade ständigt ett varmt
intresse för de religiösa frågorna;
särskilt uppmärksammades hans
ständiga kamp mot katekesstudiet i
religionsundervisningen. Hans färgstarka
■och särpräglade personlighet, med
svårbemästrad lidelsefullhet som mest
utmärkande karaktärsdrag,
framträder bäst i de öppenhjärtiga, ofta
studentikost hållna breven till Gunnar
Wennerberg, med vilken han var
förenad i djup och förtrolig vänskap
alltifrån Uppsalaåren. — Gift 1862 med
Ebba Charlotta Höök. T. P.
1. Trendelenburg, Philip
Andreas, präst, f. 26 mars 1723 i
Greifs-wald, f 22 april 1776 i Malmö.
Föräldrar: kamreraren C aspar T. och
Anna Lemmius. —• T. blev student
1739 oeh fil. mag. 1747, prästvigdes
1749, kom s. å. till Malmö ss.
kom-pastor vid tyska kyrkan och blev
kyrkoherde i Caroli förs, där 1771;
där var han verksam till sin död. I
den sydsv. herrnhutismens historia
intar T. en bemärkt plats. Han slöt sig
1755 till den herrnhutiska krets, som
frän 1740 funnits i Malmö och som
präglades av livlig verksamhetsiver.
Framför allt sedan T. blivit kyrkoher-
Caspar Trendelenburg. Målning (detalj) av
A. J. Hansson 1806 (Lunds Universitet).
de fick han möjlighet att verka för
den herrnhutiska fromheten. T:s roll
som ledare för herrnhutarkretsen
betonas av det faktum, att denna
upplöstes ganska snart efter hans död.
T. väckte stor uppmärksamhet 1771,
då han i samband med en judisk
rabbins dop gav uttryck åt en ganska
trångsynt intolerans. — Gift 1750 med
Anna Catharina Hegardt. — Litt.:
H. Pleijel, ”Herrnhutismen i
Sydsverige” (1925). H. G—dh
2. Trendelenburg, C as par,
läkare, f. 25 maj 1755 i Malmö, f 1 sept.
1820 därstädes. Son till T. 1. —■ Efter
enskild undervisning kom T. 1766 till
Lunds univ., där han blev med.
lic. 1777 och med. dr följ. år. Han
begav sig sedan till Stockholm, där
han studerade obstetrik under von
Schulzenheim och 1778—81 var
adjunkt i detta fack. År 1781 utnämndes
han till stadsläkare i Karlshamn,
erhöll 1786 prof:s namn, heder och
värdighet samt förordnades 1787 till
lärare för
”barnförlossningsvetenska-pen” i Malmö med åliggande att
undervisa och approbera barmnorskor
för hela Skåne. Han kallades 1813 till
led. av Sv. läkaresällskapet. — T.
utgav en rad skrifter i obstetrik: ”Om
nuvarande sätt att sköta
barnsängs-hustrur” (1787), ”Underrättelse för
barnaföderskor” (1795),
”Underrättelser och praktiska råd för
allmänheten att rätt och förnuftigt vårda
hafvande, barnaföderskor,
barnsängs-hustrur och nyfödda barn” (1803),
”Undervisnings-bok för barmnorskor.
I frågor och svar författad” (1813,
2:a uppl. 1843). —■ T. förde en
energisk kamp mot okunniga barnmorskor
och mot allmänhetens vidskepliga
bruk vid födseln och beträffande
barnavård. Han var en bestämd
motståndare till den på den tiden så
vanliga åderlåtningen. Han var, säger
Elis Essen-Möller, en klok och
erfaren man, som med vaken blick och
kritiskt sinne iakttog
förlossningsförloppet, aktade på naturens
krafter och förstod att vid behov
understödja dem utan att ingripa
oförsiktigt eller i onödan. I åtskilligt var
han före sina samtida kolleger. —
Gift 1) 1784 med Sara Lovisa
Schrei-ber, t 1785; 2) 1788 med Catharina
Hegardt. T. M.
3. Trendelenburg, Philip
Anders, läkare, f. 28 febr. 1791 i Malmö,
t 18 jan. 1824 i Stockholm. Son till
T. 2 i hans andra gifte. — T. blev
student i Lund 1807 samt därstädes fil.
kand. 1809 och fil. dr 1811. Redan
dessförinnan hade han därjämte börjat
läsa medicin; efter studier i
Stockholm och tjänstgöring vid sjukhusen
där återvände han 1812 till Lund, där
han s. å. disputerade och avlade
examina. År 1813 blev han kir. mag. oeh
med. dr i Lund. Han var fattigläkare
i Maria församling 1812—13 och
bataljonsläkare vid Livgardet till häst
1813—17, följde såsom sådan sv.
armén i krig i Tyskland oeh Norge, blev
1816 tf. adjunkt i obstetrik och 1818
ombudsman i Sundhetscollegium och
1820 (—22) läkare vid Strandbergska
inrättningen. —• Ogift. P. H. T.
Trenter, S t i e g Ivar, författare,
journalist, f. 14 aug. 1914 i Stockholm.
Föräldrar: köpmannen Ivar
Johansson och Ingegerd Levander. — Efter
realex. 1931 i Stockholm inträdde T.
på journalistbanan och var bl. a. krigs-
Stieg Trenter.
korrespondent i Abessinien 1935—36.
Han var anställd i Stockholms-Tidn.
1936—37, som red.-sekr. i veckotidn.
Liv 1937—39 och har därefter verkat
som frilans, bl. a. i Allers
Familj-Journal. T. debuterade som
detektiv-romanförf. 1943 med ”Ingen kan
hejda döden”, vilken följts av ”Som man
ropar...” (1944), ”Farlig fåfänga”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
