Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trana, Eric - Trana, Erik - Trana, Jan, lantmätare, ämbetsman, se Transchiöld, s. 31 - Tranchell, släkt - 1. Tranchell, Justus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T rana
■29
Tranchell
aug. 1632 råkade T. under
belägringen av staden Wolfenbiittel i
fångenskap, men rymde efter sju månader
och utnämndes därefter till överste
för ett kavalleri- och infanterireg. År
1634 blev han medl. i ett krigsråd,
som skulle leda försvaret i Livland,
men stupade, innan han hunnit
tillträda denna tjänst. — T. var en
utomordentligt dugande och energisk
tjänsteman, samt frispråkig och mycket
självmedveten. — Gift med Margareta
Éketrä. — Litt.: R. Liljedahl, ”Den
sv. förvaltningen i Livland 1617—
1634” (1933); Arvi Korhonen,
”Eerikki Antinpoika”
(Borgå-Hel-singfors 1953). A. Åg, An
Trana, Erik Andreas, jurist,
politiker, egyptolog, f. 22 april 1847 i
Göteborg, f 19 juni 1933 därstädes.
Föräldrar: rektorn August Leopold
T. och Ulrika Charlotta Leffler. —
Efter mogenhetsex. i Göteborg 1865
Erik Trana.
inskrevs T. följ, år vid Uppsala univ.,
där han blev fil. kand. 1871 och fil. dr
1872 samt avlade hovrättsex. 1876.
Han utnämndes till v. häradshövding
1877 och började s. å. tjänstgöra vid
Göteborgs rådhusrätt, där han blev
kanslist 18S4, stadsnotarie 1886,
ju-stitierådman 1897 samt var
justitie-borgmästare 1908—17. T. var i många
.år sekr. i fattigvårdsstyr. och
domkyrkorådet. Han var ordf, i
kyrkofullmäktige 1903—23, i Göteborgs
träd-gårdsförems styr. 1912—15 och i styr,
för Göteborgs museum 1915—19 samt
led. av Andra K. 1903—05 och av
Första K. april 1910—16, varunder
han tillhörde lagutskottet 1911—16
och sjölagsutskottet 1914. —• T. var
en man med mångsidiga intressen och
omfattande kunskaper. Hans drsavh.
bar titeln ”Historisk framställning af
åsikterna om den typiska
pollenutvecklingen”. Senare blev egyptologien
dominerande bland hans vetenskapliga
intressen. På detta område
publicerade han dels artiklar i facktidskrifter,
dels en populär skildring, ”Ett blad ur
Egyptens historia vid början av
femtonde förkristna seklet” (1906),
behandlande drottning Hatschepsut.
Som jurist var T. en framstående
expert på sjörättsliga frågor. Politiskt
tillhörde han de konservativa. — T.
blev led. av Vet. o. vitt. samh. 1897.
Sin värdefulla egyptologiska samling
donerade han till Göteborgs stadsbibl.
— Ogift. S. Sw.
Trana, Jan, lantmätare,
ämbetsman, se Transchiöld, s. 31.
Tranchell, släkt, vars äldste kände
medl. Andreas (f. omkr. 1660, t 1735),
kyrkoherde i Kungälv, var bondson
från gården Trankärr i Ytterby skn
i Bohuslän och efter fädernegården
antog släktnamnet Tranchelius. Han blev
far till kyrkoherden i Kareby i
Bohuslän, riksdagsmannen Per Tranchelius
(f. 1700, f 1767), vars söner ändrade
släktnamnet till T. De äldsta bland
dessa voro rektorn i Kungälv Anders
T. (f. 1737,1 1773), dir. vid Ostindiska
kompaniet i Göteborg Jonas T. (f.
1740, f 1809) och kyrkoherden i
Trane-mo i Älvsb. län, kontraktsprosten Sven
T. (f. 1752, f 1817), vilkas
släktgrenar numera äro utdöda. Den äldsta nu
levande släktgrenen härstammar från
en yngre bror till de sistn., sekr. hos
Ostindiska kompaniet, diskontdir. i
Göteborg Carl Henrik T. (f. 1753, f
1822). Släktgrenen fortlever i Förenta
staterna. Andra nu levande
släktgrenen härstammar från Per Tranchelius’
näst yngste son, Johannes T. (f. 1754, f
1805), sv. konsul på Ceylon och engelsk
lantdomare där. Släktgrenen
fortlever på Ceylon, i Indien, Sydafrika
och malajstaterna. Släktens enda nu i
Sverige levande gren härstammar från
Pei- Tranchelius’ yngste son, kaptenen
i Ostindiska kompaniets tjänst Per T.
(f. 1755, f 1795), som blev farfar till
grosshandlaren Justus T. (T. 1). Son
till T. 1 var dir. Carl T. (T. 2), far till
tvillingbröderna dir. Carl Fredrik T.
(T. 3) och dir. Carl Henrik (Harry) T.
(f. 1877, ? 1952), som blev
dir.-assis-tent vid sockerbruket i Ystad och
1911 övertog chefskapet för
Landskrona - Säbyholm - Kävlingefabrikerna
samt tillhörde styr, för en rad andra
industriföretag ss. Förenade
superfos-fatfabrikerna, Skånska
bomullskrut-fabriken och Skånska
krutfaktorierna.
1. T ranchell, Justus Fredrik,
industrimän, f. 28 april 1818 i Göteborg,
t 14 febr. 1883 i Landskrona.
Föräldrar: superkargören vid Ostindiska
kompaniet Johan Petter T. och Anna
Christina Weinberg. — Efter ex. 1835
vid Chalmersska slöjdskolan i
Göteborg praktiserade T. på kontor. Åren
1836—42 var han anställd vid
Th.Wil-sons kontor i Hull. Efter hemkomsten
till Göteborg ägnade han sig åt
export-och importaffärer och kom därigenom
i kontakt med grosshandelsfirman
Mattsson & Braune. Ar 1851 blev T.
disponent för det mildahnska
sockerbruket i Landskrona, vilket efter
konkurs 1849 tillfallit Mattsson & Braune.
Genom köpmannen F. H. Kockum i
Malmö, som hade nära affärs- och
släktförbindelser med H. J. Mattsson,
kom T. att intresseras för en mera
omfattande sockerindustri, för vilket
Kockum var den drivande kraften.
Sedan Skånska sockerfabriks ab.
bildats 1853, överläts ledningen
praktiskt taget åt T. Tack vare duglighet
och energi övervann T. betydande
organisatoriska, finansiella och tekn.
svårigheter, och från och med 1858
kunde han redovisa en alltmera
lönande fabrikation. Den svåra kredit-
Justus Tranchell.
krisen 1857 bemästrades tack vare T:s
förhandlingsskicklighet och
utländska förbindelser. Sockertillverkningen
ökade och i takt därmed utvinningen
av betodlingen på bolagets gård
Säbyholm n. om Landskrona. Även
raffine-ringsrörelsen gav tidvis god vinst men
var ännu alltför beroende av priset
på det importerade råsockret för att
av T. anses som bärkraftig utan stödet
av en egen betsockerfabrik. År 1875
nedbrann bruket till grunden och kort
därefter drabbades T. av sjukdom,
varför sonen (T. 2) vid denna tid övertog
ledningen. —■ T. beklädde en mängd
förtroendeposter i Landskrona. Bl. a.
var han ordf, i stadsfullmäktige 1867
—75 samt även led. av landsting och
hushållningssällskap. Han var led. av
Andra K. 1868—73 och spelade som
led. av bevillningsutskottet vid
riksdagen 1869 en framträdande roll när
det gällde utformningen av den
progressiva betaccisen. T, blev led. av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
