Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Seipel, Carl Michael - Seitz, Heribert - Selahn, Erik Peter - Selander, se även Celander - Selander, Anton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Seitz
620
Selander
övertandläkare. Han var 1941—43
även laborator i tandreglering vid
Tandläkarinst. (från 1948
Tandläkar-högskolan i Stockholm) och 1943—49
bitr. lärare där. Sedan 1949 är han
prof. i odontologisk ortopedi vid den
nyupprättade Tandläkarhögskolan i
Malmö. — S. har publicerat ett flertal
vetenskapliga avh. ocli uppsatser
huvudsakligen på tandregleringens
område. Hans viktigaste arbeten äro
"über den strukturellen Bau des
Un-terkiefers heim Menschen" (1934),
"Variation of Tooth Position" (1946,
akademisk avh.) och "Trajectories of
the Jaws" (1948). — Gift 1935 med
tandläkaren Kerstin Birgit
Margareta 8., f. Granström. S. L.
Seitz, Fritz H er ib er t,
vapen-ocli kulturhistoriker, museiman, f. 13
jan. 1904 i Ystad. Föräldrar:
direktören Fritz Waldemar Larsson och Ida
Amalia Maria Seitz. — Efter
student-ex. i Stockholm 1924 blev S. vid
Stockholms högskola fil. kand. 1931, fil. lic.
1933 samt fil. dr och docent i
konsthistoria med konstteori 1936. Han var
amanuens vid Hallwylskamus. i
Stockholm 1927—34, blev amanuens vid
Livrustkammaren 1934 och har sedan
dess alltmer ägnat sig åt
vapenhisto-risk forskning. År 1944 blev han andre
intendent vid Livrustkammaren och
1945 intendent där. Sedan 1949 är lian
styresman för Armémus. S. studerade
1931 vid Sv. arkeologiska inst. i Rom
och ordnade 1935 bl. a.
vapenhistoriska avd. i Smålands mus. i Växjö.
Han är sedan 1944 led. av direktionen
för Hallwylska mus. och sekr. i Sv.
vapenhistoriska sällskapet samt var
1945—47 sekr. i museichefskollegiet.
Efter reservoffieersex. 1926
utnämndes lian s. å. till fänrik i
Södermanlands reg:s reserv, där han blev
löjtnant 1930 och kapten 1941; 1943
transporterades han till kapten i
pansartruppernas reserv. — Bland S:s
kultur- oeh konsthistoriska skrifter
märkas främst "Gammal keramik"
(1929), "Glaset förr och nu" (1933)
samt "Äldre svenska glas med
graverad dekor" (1936, drsavh.; Nord.
nius:s handl., 5). På vapenhistoriens
område har han publicerat ett
sextiotal uppsatser i facktidskr. och
samlingsverk, bl. a. "Vapenhistorisk
forskning, dess uppgift och metodik" (Rig
1943) och "Den karolinska värjans
taktiska betydelse för kavalleriet"
(Ny militär tidskr. 1944), och utgivit
"Bardisanen som svenskt drabant- och
befälsvapen" (Kungl.
Livrustkammarens akter och utredningar, 4, 1943).
Han liar redigerat "Gustav
Vasaminnen" (1938), utgivit "Konsthantverk
och hemslöjd i Sverige 1930—1940"
(1941, tills, med Å. Huldt oeh M.
Hörlén), "Sveriges freder ocli fördrag
Heribert Seitz.
1524—1905" (1944, tills, med E.
Rosengren) samt varit red. för och
medarb. i "Gustav II Adolf vid Lützen"
(Livrustkammarens Lützenminnen,
utg. av R. Cederström, 1944). S. är
jämte S. Kraft red. för och medarb.
i "Historiska bilder" (1—2, 1949). —
Gift 1) 1933—37 med Vera Birgit
Rinman; 2) 1940 med Gudrun Hedvig
Kjellberg. A. Åg.
Selahn, Erik Peter, präst,
väckelsepredikant, f. 5 febr. 1789 i Silje
by, Selångers skn, Medelpad, † 6 okt.
1S30 i Säbrå skn, Ångermanland.
Föräldrar: bonden Pehr Ersson och
Sara Mattsdotter. — S., som tidigt
visade stor begåvning, började vid
fjorton års ålder sin skolgång i
Härnösand, blev 1811 student i Uppsala
och prästvigdes följ. år, samtidigt
med vännen Pehr Brandell (bd 1 s.
439); 1815 blev lian magister. Sitt
första prästerliga förordnande hade
S. i hemsocknen 1815—19. Efter att
1819—20 ha tjänstgjort som lärare
dels för biskop E. A. Almquists söner,
dels vid Härnösands skola blev S. 1820
v. pastor i biskopsprebendet Säbrå,
där lian 1S30, efter att föreg, år lia
avlagt pastoralex., enhälligt valdes
till komminister. — Som predikant
tävlade S. med Brandeli i anseende.
Genom dennes påverkan ocli genom
fortsatta teologiska studier fördes S.
alltmer bort från den rationalism,
som utmärkt honom under de första
präståren, och han kom att företräda
en av herrnhutismen präglad
from-hetsriktning. Förutom ett par
akademiska dissertationer utgav S. "Vår
Herre Jesu Christi Guds sons
evangelium eller. .. Förslag till svensk
evangelii bok" (1819) och dess
fortsättning "Utvald samling af
skrifte-nes språk. .. såsom förslag till ny
epistel-bok..." (1S20); i båda dessa
arbeten (ej endast i det förra, ss.
vanligen anges) medarbetade troligen
prosten J. Backlund. Vidare
publicerade S., som ivrade för husförhör och
förbättrad konfirmandundervisning,
ett kateketiskt arbete för
nattvardsbarn och ungdom, "Förklaring öfver
doct. Mart. Luthers lilla cateches ..."
(1826). — Gift 1816 med Margareta
Lovisa Backmark. — Litt.: P.
Söderlind, "E. P. S." (i Från Ådalar och
Fjäll 1923). H. G—dh.
Selander, se även Celander.
Selander, Johannes Anton,
tidningsman, politiker, f. 27 nov. 1S87 i
Marieby skn, Jämtland. Föräldrar:
sa-delmakaren Per Jonsson och Ingeborg
Olofsdotter. — S. började medarbeta
i Östersunds-Posten 1906 och var
red.-sekr. där 1913—14; sistn. år hade lian
även några månaders anställning på
.Jämtlands Tidn. Han var chefred, för
Hudiksvalls Nyheter 1914—20 och är
sedan sistn. år chefred, för
Eskilstuna-Kuriren. Åren 1933—44 var han ordf.
i den på hans initiativ tillkomna
sammanslutningen Förenade
landsortstidningar. — S., som tidigt började
deltaga i det politiska livet, var en
Erik Peter Selahn. Silhuett.
J, Anton Selander,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
