Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Schultén, af, ätt - Schultén, Nathanael Gerhard af - Schulthess, Ferdinand - Schultz, Herman, astronom, se s. 582 - Schultz, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Schultén
5S1
Schultz
med namnet af S. Sedan denne 1S13
tagit avsked ur sv. tjänst och flyttat
till Finland, liar ätten icke varit repr.
i Sverige. Den erhöll 1S16
storfursten-kejsarens tillstånd, att adelskapet
skulle utsträckas till alla medl. av
ätten, och immatrikulerades 1S18 pä
Riddarhuset i Finland.
Schultén, Nathanael
Gerhard af, före adlandet Schultén,
matematiker, astronom, f. 19 okt. 1750
i Nagu skn, Åbo och Björneborgs län,
Finland, † 4 juni 1S25 i Åbo.
Föräldrar: juris professorn vid Åbo akad.
Samuel Schultén och Beata Maria
Palander. — S. blev student 1762,
magister 1772 och docent i astronomi
1773, allt vid Åbo akad. Han
studerade därefter i Stockholm ocli
Uppsala, förordnades 1777 till prof. i
fysik vid Åbo akad. och utnämndes
1779 till prof. vid arméns flotta. I
sistn. egenskap utförde ban
omfattande sjömätningar över Sveriges,
Finlands och Ålands skärgård samt
deltog 1786 i en färd till Medelhavet.
När Krigsakad. på Karlberg
inrättades 1792, blev S. prof. där. Han erhöll
1805 kansliråds värdighet och
utnämndes 1808 till överste vid arméns
flotta, clief för Sjömätningskåren och
överdir. för Lotsverket. År 1809
adlades han. Efter att 1813 ha tagit
avsked återflyttade S. till Finland och
blev medl. av regeringskonseljen i
Helsingfors och chef för
Ecklesiastikexpeditionen. Han blev 1817
utnämnd till verkligt ryskt statsråd.
År 1793 blev han led. av Vet. akad.
och 1796 av Sv. krigsmannasällskapet
(från 1805 Krigsvet. akad.). — S.
publicerade åtskilliga arbeten i Vet.
akad:s handlingar ocli gjorde sig
bemärkt som läroboksförf. ocli
kartograf. Bland hans läroböcker märkas
"Sphaerisk trigonometri i
sammandrag" (1795), "Underrättelse uti
läran om globerna" (1796) och "De
första grunderna till mechaniken"
(s. å.). Hans utförliga ocli
kulturhistoriskt intressanta
självbiografiska anteckningar äro i släktens ägo
i Finland. — Gift 1789 med Jacobina
Theodora Finckenberg. G. R—r.
Schulthess, Ferdinand Paul,
skolman, lexikograf, tidningsman,
ungdomsledare, f. 29 jan. 1S47 i Paris,
† 18 jan. 1915 i Stockholm. Föräldrar:
arkitekten Johan Jakob S. och
Pau-line Giurant. — S. var schweizare till
börden, och efter skolgång i Frankrike
studerade han 1S64—68 i Lausanne
och Zürich. Åren 186S—72 var lian
språklärare i Moskva. Där gifte han
sig med en svenska och flyttade till
Uppsala, där han verkade som lärare
i franska språket 1873—82. S. var
språklärare vid Krigshögskolan 1878
—1912 och vid Artilleri- och ingenjör-
Perdinand Schulthess.
högskolan 1896—1907. Han var
lärare i franska för prinsarna Gustav
ocli Eugen. Dessutom medarbetade
lian i sv. och utländsk dagspress, bl. a.
i Stockholms Dagblad 1886—87. Han
var föreståndare för Sv. pressbyråns
utländska avd. 1892 och dir. för Sv.
telegrambyrån 1893—97. — S. var en
framstående språkpedagog; utöver sin
lärargärning gjorde han en insats i sv.
bildningsliv genom sina utmärkta
ordböcker. Han utgav ett par mindre
fickordböcker, en fransk-sv. 1894 och
en sv.-fransk 1903 samt de större
standardverken "Fransk-svensk ordbok"
(1891) och "Svensk-fransk ordbok"
(1885—87; skoluppl. 1886); samtliga
ha omtryckts många gånger. — S.,
som var starkt religiös, anslöt sig i
Sverige till Sv. missionsförb. Av
särskild betydelse blev hans hängivna
arbete för KFUM-rörelsen, med
vilken han kommit i beröring redan 1863
i Paris. Han grundade Kristliga
yng-lingafören. i Uppsala 1876,
medverkade vid bildandet av Kristliga
yng-lingaförb. i Stockholm 1S84 samt var
dettas ordf. 1S84—SS och v. ordf. 1889
-—1915. Vidare var han en av de
drivande krafterna vid bildandet av
KFUM-förb. 1887, där han var ordf.
under ett år och v. ordf. 1892—1914.
Aktiv nykterhetsman grundade han ett
omfattande bibi. inom Templarorden
och utgav bibliografin "Svensk
nykterhetslitteratur 1557—1S77" (1900).
— Gift 1S72 med friherrinnan Anna
Margareta Alströmer. T. M.
Schultz, Herman, astronom, se
s. 582.
Schultz, Johan Gustaf,
publicist, schackexpert, f. 23 febr. 1839 i
Urshults skn, Kronob. län, † 28 nov.
1869 i Stockholm. Föräldrar:
garvaren Erik Adolf S. och Maria
Ulrika Branting. — S. blev 1857
student i Uppsala, där han (med
undantag för ett tre terminers lärarvika-
riat vid Jönköpings läroverk)
stannade till 1863, livligt
uppmärksammad som poet, visimprovisatör,
lust-spelsförf., sexmästare och
schackexpert, i något blygsammare mån
också som lingvist; någon ex. tog
han dock aldrig. Han började tidigt
lämna bidrag till olika publikationer,
bl. a. den radikala Frihetsvännen och
skämttidn. Söndags-Nisse. Från 1863
bodde han i Stockholm och försörjde
sig belt genom journalistik; från
1864 till sin död var han red. för
Söndags-Nisse. — Under S:s
redaktör-skap hade den tämligen nystartade
Söndags-Nisse en första storhetstid.
Ett flertal skickliga skribenter
medarbetade däri, alla dock överträffade
av S. själv. Som talangfull
versifika-tör och parodist och framför allt som
ettrig, ibland ganska gallsprängd
satiriker blev han en av Sveriges
populäraste — och mest avskydda -—
publicister. Från liberala och allmänt
demokratiska utgångspunkter angrep
ban med vassa sting humbug och
översitteri på de sociala, politiska och
religiösa områdena. Främst liar han
blivit känd genom en parodi på
Fänrik Ståls sägner, "Konstapel Batongs
sägner" (1865), vari han med blodigt
gyckel skildrar polisens beteende
under de danskvänliga
demonstrationerna i Stockholm 1864; lätt förklädda
som runebergska krigshjältar
schavottera där åtskilliga av spetsarna
inom huvudstadens förvaltning och
ordningsmakt. Ett urval av S:s
skönlitterära produktion samlades av B.
Schöldström i volymen "Värjhugg och
nålsting" (18S4; med biografi över S.
av utgivaren). — S. var också en av
Sveriges förnämsta schackteoretiker,
något som lian bl. a. dokumenterade
i en rad böcker, broschyrer och
tidningsartiklar; hans "Undervisning i
schackspelet" (1869) ansågs länge som
ett av de främsta sv. arbetena på sitt
område. Till bildandet av Stockholms
Johan Schultz. Träsnitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
