Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sandegård, Karl - Sandel, Maria - Sandelhjelm, Paul - 1. Sandelin, Ellen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sandelin
502
Sandell
om bokstavsinspirationen och
hävdade tankens och forskningens frihet,
kom lian snart i konflikt med mera
bibeltrogna såväl kyrkliga som
frikyrkliga riktningar. I det 1929 bildade
Sveriges religiösa reformförb.
tillhörde ban från början styr. ocli var
1941—47 ordf. I artiklar och skrifter,
bl. a. "Kring Emanuel Linderholm
ocli hans gärning" (1939), har lian
närmare utvecklat förb:s krav på en
nv kyrkoreform, utgående från Jesu
evangelium och beaktande det etiskt
-religiösa tänkandets utveckling. S.
liar inom riksdag och kyrkomöte
verkat för större frihet i fråga 0111
den kyrkliga gudstjänstritualen och
skarpt kritiserat kyrkomötets
inställning till reformkrav i denna riktning.
Han liar även motionerat om ändrade
grunder för kyrkomötets
sammansättning i syfte att tillförsäkra
lekmännen ett vidgat inflytande. S., som
tillhör det socialdemokratiska
partiet, har i flera motioner kritiserat
tendenserna till byråkratism i
förvaltningen och påyrkat förenkling vid
uppgörande av offentliga längder
m. m. — Gift 1907 med Jenny
Margareta Rapp. S. S\v.
Sandel, .1/ aria Gustafva
Albertina (Teresia), författarinna, f. 30
april 1870 i Stockholm, † 3 april 1927
därstädes. Föräldrar: drängen Carl
Gustaf Sandell och Maria Charlotta
Killander. — S. växte upp i fattiga
förhållanden, fick tidigt tjäna sitt
bröd på egen hand ocli emigrerade 18S7
till Förenta staterna, där hon tog plats
som hembiträde. I den
sv.-amerikans-ka tidn. Nordstjernan fick hon sina
första litterära försök tryckta.
Återkommen till Sverige efter ett par år
slog hon sig ned i Stockholm ocli
försörjde sig som sömmerska ocli
trikå-stickerska samt lämnade bidrag på
vers ocli prosa till Social-Demokraten.
Först 1908 debuterade hon med en
samling skisser om arbetarliv i Stock-
Maria Sandel.
liolm och skrev därefter fem romaner,
som gett henne ett aktat namn bland
den första generationen av sv.
prole-tärförf. — Med socialt patos,
ansvarskänsla och klassolidaritet skildrade
S. arbetarnas och arbetarhustrurnas
strävsamma tillvaro. "Virveln" (1913)
är en intensivt upplevd skildring av
storstrejken, och "Hexdansen" (1919)
ger naturalistiska interiörer bland
asociala existenser, medan S:s bästa
romaner, "Droppar i folkhavet"
(1924) och den postuma "Mannen som
reste sig" (1927), i sin framställning
av ofta upprörande missförhållanden
förena en kärvt koncentrerad stilkonst
med säkra karaktärsstudier och etiskt
patos. Personligen skildras S. som
flärdfri ocli ödmjuk; lion var sjuklig
och levde fattigt och i isolering,
delvis förorsakad av dövhet, — Ogift.
H. L—r.
Sandelhjelm, Paul, fore adlandet
Öhrvall, ämbetsman, f. 10 mars 1776
på Varbergs fästning, † 17 okt. 1850
i Vänersborg (av kolera). Föräldrar:
ränte- ocli proviantmästaren på
Varbergs fästning Hugo Öhrvall och
Susanna Pylilson. — Redan 1794 blev S.
proviantmästare på Varbergs fästning
efter fadern. Han begav sig några år
senare till Stockholm, där lian efter
tjänstgöring i olika ämbetsverk blev
revisor i Kammarrätten 1799 och i
Allm. magasinsdirektionen 1802. S.
gjorde därefter en snabb karriär inom
den kamerala förvaltningen; lian blev
1805 kommissarie vid Kammarrättens
första revisionskontor, utnämndes
1808 till adjungerad led. av
Kammarrätten ocli erhöll 1812 kammarråds
namn. Året förut liade lian blivit led.
av den krigskommitté, som tillsatts
på grund av Sveriges farliga
utrikespolitiska läge, och 1812 utnämndes
ban av kronprins Karl Johan till
underhållsintendent vid
generalkrigs-kommissariatet för den s. sv. armén
i Tyskland. Sedan ban bevistat
fälttågen 1813—14 sändes lian sistn. år
till Frankfurt am Main och senare
till kongressen i Wien för att
underhandla om den krigsskadeersättning,
som Sverige jämte övriga
segrarmakter borde tillerkännas av de befriade
tyska staterna. Han förde dessa
linderhandlingar med en sådan
framgång, att Sverige erhöll ej mindre än
tre och en halv mill. livrés. Efter
att 1816—17 lia utfört ett annat
viktigt uppdrag i Holland utnämndes
ban 1818 till kammarråd men blev
1S20 tf. landshövding och 1821
landshövding över Norrb. län. Fvra år
senare utnämndes lian till
landshövding över Älvsb. län, en befattning,
som ban innehade till sin död. År 1826
adlades ban med namnet S. Trots sin
bristfälliga skolunderbyggnad blev S.
en mycket skicklig ämbetsman, vartill
hans betydande språkkunskaper
bidrogo, och han stod också högt i gunst
hos Karl XIV Johan. — Gift 1) 1806
med Vivika Christina Charlotta von
Fuhrman, † 1810; 2) 1823 med Sofia
Dorotea Zetterman. J. T.
1. Sandelin, Ellen Beata
Elisabeth, läkare, f. 19 juli 1862 på
Bredgården i Karlskoga, † 7 maj 1907 i
Stockholm. Föräldrar:
provinsialläkaren Carl Henrik S. ocli Beata
Wilhelmina Kihlbom. — S. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1881, studerade
vid Kristiania univ. 1881—82 ocli var
lärarinna vid flickskolan i Karlstad
1882—84. Hon inskrevs vid Uppsala
univ. 1885 och blev där med. kand.
1891 samt vid Karol. inst. med. lic.
1897. Sistn. år slog lion sig ner i
Stockholm som praktiserande läkare;
hon hade en omfattande praktik, var
Ellen Sandelin.
även läkare vid Stockholms stads
folkskolor och ansågs som en synnerligen
duglig läkare. Vid sidan av denna
verksamhet var hon lärare i fysiologi
och hygien, särskilt kvinnohygien, vid
Privata lärarinneseminariet och
Ateneum för flickor i Stockholm. S.
valen uppskattad föredragshållare ocli
höll flerstädes i riket
populärmedicinska föreläsningar, av vilka flera
utgivits i bokform ss. "Om några
smittosamma sjukdomar och deras
sociala faror" (1902), "Om ungdomens
sedliga uppfostran" (s. å.) och
"Kvinnokroppen, dess byggnad ocli hygien"
(1903). Därjämte ägnade hon sig med
stort intresse åt kvinnosaksfrågan,
för vilken hon blev en framstående
förkämpe; sålunda deltog lion med
föredrag i kvinnokongresserna i
London 1899 och i Berlin 1904. Hon
var även led. av den första
kommittén för kvinnans politiska rösträtt i
Sverige. — Ogift. — Litt.: biografi av
E. Welander i Hvgiea 1907. U. N—e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
