Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ringdahl, Ebba - Ringdahl, Johan Julius - Ringdahl, Oscar - Ringenson, Karin - Ringius, Hans Henric - Ringius, Nicolaus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ringdahl
290
Ringius
Fry’s "Kärleksgåvan". Fina
rollstudier har hon också utfört i Ketti
Frings ocli Robert Ayres "Herr Lönn"
(Estelle Benbow), Lillian Hellmans
"De små rävarna" (Birdie), Ingmar
Bergmans "Dagen slutar tidigt"
(Jenny Sjuberg) och Sartres "Stängda
dörrar" (Estelle). B. har också
medverkat i komedier, framför allt
klassiska, och spelat roller som Dorine
i Moliéres "Tartuffe" och Olivia
i Shakespeares "Trettondagsafton".
Hon liar deltagit i Skådebanans ocli
Riksteaterns turnéer. — Gift 1932
med kamreren Arnold Zink. II. U.
Ringdahl, Jöns (Johan)
Julius, målare, tecknare, f. 30 juli 1811
i Högestads skn, Malmöh. län, † 31 jan.
1882 i Stockholm. Föräldrar:
snickarmästaren Jöns R. och Anna Gernand.
■— B. fick sin konstnärliga utbildning
vid Konstakad. i Stockholm, där lian
inskrevs i början av 1830-talet. Han
hävdade sig snart som en mycket
skicklig tecknare. Han målade en
del prisämnen ss. "Rebecka vid
brunnen" och "Tetis ocli Akilles" och
lär ha avsagt sig ett resestipendium
för att få arbeta i Stockholm. Är 1856
blev han led. av Konstakad. och lärare
vid dess principskola men måste redan
1860, drabbad av slaganfall, begära
sitt avsked, varefter han som en
bruten man under mer än två årtionden
drog sig fram på en obetydlig
pension. — R:s spec. område var
genre-ocli djurmåleri. Hans i allmänhet i
litet format och med blek kolorit
utförda skildringar av lekande,
fiskande eller badande gossar vunno stor
popularitet. R. var även
porträttmålare. — Gift 1842 med Johanna
Amanda Adelaide Brandberg. E. C—d.
Ringdahl, Oscar Albin,
folkskollärare, entomolog, f. 23 juni 1885 i
Hälsingborg. Föräldrar:
maskinmästaren Olof Nilsson R. och Sofia
Svensson. — R. avlade folkskollärarex. i
Lund 1910 och blev 1914 ord.
folkskollärare i Hälsingborg; han avgick
med pension 1948. — R. har gjort sig
känd som en framstående entomolog
och publicerat inalles ett åttiotal
arbeten av entomologiskt innehåll. Inom
sitt specialområde, gruppen Muscaria
schizometopa bland flugorna, liar lian
beskrivit en mängd för vetenskapen nya
arter, särskilt högnordiska, samt
utgivit monografier och
bestämningstabeller över ett flertal kritiska flugsläkten
(Phaonia, Mydæa, Helina,
Limnopho-ra, Hylemyia m. fi.), de flesta
publicerade i Entomologisk tidskr. Bland
andra skrifter märkas arbeten av
ekologisk art samt inventeringar av
flug-faunan från olika lokaler ss. Abisko
nationalpark, Hallands Väderö, Ölands
alvar och de skånska stranddynerna.
För sina insamlingsresor har R. vid
Oscar Ringdahl.
flera tillfällen haft understöd från
Vet. akad. Som specialist har han
anlitats för ordnande och bestämning
av Riksmus:s sv. samling av
tachini-der ocli muscider och av Tromsö mus:s
samlingar samt för bearbetning av
annat utländskt material. — R. är
sedan 1917 styr.-led. i Entomologiska
sällskapet i Lund. — Gift 1917 med
Anna Gunborg Nilsson. B. T—d.
Ringenson, Karin Elisabet,
filolog, lärarinna, f. 7 aug. 1886 i Falun.
Föräldrar: häradshövdingen Johan
Albert Teodor R. och Hulda Carolina
Elisabet Walin. — B. avlade
mogenhetsex. i Härnösand 1907 och blev
fil. mag. 1910, fil. lie. 1919 och fil.
dr 1922, allt i Uppsala. Efter
tjänstgöring som extralärare på olika
platser blev hon adjunkt i Vänersborg
1925 och lektor i engelska och franska
vid Karlstads läroverk följ. år. Sedan
1937 är hon lektor i samma ämnen vid
Högre realläroverket å Norrmalm i
Stockholm. Hon har företagit
studieresor i Europa, främst till Frankrike
och England. Hon erhöll Illis quorum
1946. — B. liar, huvudsakligen i
faek-tidskr., publicerat avh. och uppsatser
i romansk språkvetenskap. Bland
dessa märkas drsavh. "Etude sur la
palatalisation de k devant une voyelle
antérieure en frangais" (1922), "Le
rapport d’ordinaux et de cardinaux
dans les langues romanes" (1934),
undersökningar rörande tidsuttryck i
franskan och provengalskan samt
"Några vanliga uttalsfel i franskt
skoluttal" (1946). — Ogift. M. B.
Ringius, Hans Henric, präst,
botanist, f. 30 mars 1808 i Silvåkra
skn, Malmöh. län, † 28 juni 1874
därstädes. Föräldrar: kyrkoherden Johan
Adam R., vars farfars farfar var
timmerman i Ringaby, nu Rinkaby
(därav släktnamnet) i Hossmo skn,
Kalmar län, och Erika Sinius. — R.
inskrevs som student vid Lunds univ.
182S, blev fil. magister där 1838 och
prästvigdes 1841. Han blev
prästerligt biträde i Norrvidinge i Skåne
1841 ocli klockare i Glemminge där
1856 samt var kyrkoherde i Silvåkra
och Revinge från 1866. ■—■ R. var en
intresserad botanist. Han utgav den
floristiska disp. "Herbationes
Lun-denses" (1838) och påbörjade
utgivandet av ’’Herbarium normale"
(fa-sciklarna 1—2, 1835—36), vårt lands
första exsickatverk över
fanerogamer, vilket innehåller kritiska och
ovanliga växter från s. Sverige; dess
utgivande fortsattes av Elias Fries.
—• Gift 1S5S med Amalia Kristina
Stendahl. — En brorson till E. var
kyrkoherden i Solberga, Bohuslän,
Henrik Florus R. (f. 1847, † 1925),
som utgav talrika religiösa, etiska
och samhälleliga skrifter i
schartau-ansk anda. S. L.
Ringius, Nicolaus,
skriftställare, troligen f. omkr. 1550. — R., som
var smålänning, synes åtminstone
från omkr. 1580 ha bedrivit studier
i Växjö under prästerlig ledning. År
1585 började han en flerårig
studieresa till tyska univ. som informator
för Johan de Mornay. Efter ett års
bibelexegetiska studier i Rostock
under Chytræus begåvo sig R. och lians
lärjunge till Wittenbergs univ. Där
utgav R. följ. höst sitt stora verk
"Prognosticon theologicum och
nvt-tigh undervijsning om domadags
när-warelse" (15S7). I okt. 1588
inskrevs han vid univ. i Tübingen och
disputerade där följ. år för
magistergraden på en avh. "De Cometis, theses
meteorologicæ". R:s vidare öden äro
ej kända. Intet tyder på att han fått
någon anställning i Sverige. Hans
huvudverk, "Prognosticon
theologicum", är ett av de intressantaste
arbetena i det senare 1500-talets lärda
sv. litteratur. R. sökte däri bevisa, att
världens ände och yttersta domen
voro nära förestående. De åtta första
kapitlen utgöra huvudsakligen
utläggningar av Bibeln, de tvenne sista,
mer än hälften av verket, bygga på
astrologiska beräkningar. B.
framlägger den lutherska
historieuppfattningen och eskatologin, sådan den
utformats mot religionskrigens
bakgrund ocli med påven betraktad som
Antikrist. Dessa idéer utnyttjades
rikligt i Sveriges lutherska kyrkopolitik.
I sin dissertation över kometerna
framlade B. den gängse
naturfilosofins uppfattning av kometerna som
tecken på Guds vrede och kommande
olyckor och som maningar till bot. B.
var en av de främsta sv. företrädarna
för den lutherska eskatologin i
"vetenskaplig" utformning under
1500-talet. Någon egentlig originalitet
utmärker ej hans arbeten; de ledande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
