Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Ramström, Carl - 3. Ramström, Herman - 4. Ramström, Sven - 5. Ramström, Folke - 1. Randel, Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ramström
212
Ramström
Carl Ramström.
även styr.-led. i företaget. Han hade
många uppdrag, bl. a. som ordf. i
Allm. sv. boktryekarefören. 1900—14,
stvr.-led. i Sveriges industriförb. 1913
—32 (v. ordf. 1916—18) och
fullmäktig i Stockholms handelskammare
1917—32. Han tillhörde därjämte
Stockholms stadsfullmäktige 1903—
13, Sociala rådet 1913—33, Statens
arbetslöshetskommission 1914 och
Statens industrikommission 1918—
20 m. m. R. utgav minnesskriften
"Aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner
1904" (1904). Ar 1898 erhöll lian
Litteris et artibus. — Gift 1889 med
Gertrud Louise (Issa) af Klintberg.
S.L.
3. Ramström, Herman Robert,
affärsman, f. 22 april 1868 i
Gudmundrå skn, Ångermanland.
Föräldrar: sjökaptenen Johan Fredrik R.
och Vendela Sophia Göhle. — Efter
skolgång vid Härnösands läroverk och
Sundsvalls handelsinst. hade R.
anställningar på sågverks-, ångbåts- och
advokatkontor i Härnösand och
Sollefteå samt inträdde i faderns
kom-missionärsfirma i Härnösand 1889.
Han övertog den i kompanjonskap
med en annan intressent, Fr.
Lindquist, 1895 och blev, då den 1922
ombildades till ab. Fr. Ramström, verkst.
dir. i bolaget, vilken post han
innehade till 1945. Rörelsen har utvidgats
med grosshandel i
industriförnödenheter och lastbilstrafik. — R. liar
intagit en framskjuten ställning inom
Härnösands näringsliv. Han var
under ett flertal år styr.-led. och verkst.
dir. i Härnösand-Sollefteå
ångbåts-ab. och i Härnösandspostens tryckeri
ab. ocli är styr.-led. i järnvarufirman
ab. Wilh. Blomberg samt Hernö
bryggeri ab. m. fi. Han var vidare i
hemstaden led. av styr. för
Navigationsskolan 1910—13 och 1924—39 (ordf.
1937—39) samt medl. av handels- och
sjöfartsnämnden. R. är tysk konsul
sedan 1923 och var finsk vicekonsul
1927—47. — Gift 1901 med Agnes
Nyberg. E. Rn.
4. Ramström, Sven, arméofficer,
f. 27 april 1886 i Stora Tuna skn,
Kop-parb. län. Föräldrar: majoren Gustaf
Oscar R. och Anna Wilhelmina
Hann-gren. — R. avlade mogenhetsex. i
Falun 1905, blev underlöjtnant i
Dalreg. 1907, kapten där 1922, major
i armén 1931, överstelöjtnant vid
S. skånska infanterireg. 1935 samt
överste och chef för Norrbottens reg.
1937. Han genomgick Krigshögskolan
1918—20, var chef för
infanteriskjut-skolan vid Rosersberg 1942—43,
sekundchef för Svea livgarde 1943—45
samt åter chef för skjutskolan 1945—
46. Sedan sistn. år, då han övergick
i reserven, är han bosatt på Lilla
Fremsbacka i Korsnäs, Dalarna. ■— R.
har gjort stora och betydande
insatser för den militära
skjututbildningen vid en rad kurser och skolor samt
som sakkunnig vid utarbetande av
skjutinstruktioner och förslag till
organisation av infanteriets
kulsprutekompanier. År 1928 följde R.
utbildningen vid engelska arméns
skjutskola vid Netheravon. — Gift 1) 1913
med Gunilla Teresia Een, † 1920; 2)
1926 med Sara Margareta (Margit)
Nisser. B. G—n.
5. Ramström, Nils Gustaf Folke,
flygofficer, f. 15 mars 1897 i
Eskilstuna. Föräldrar: stadsfiskalen Carl
Erik Gustaf R. och Sofia Lovisa
(Wisén) Stenqvist. — R. avlade
student-ex. i Västerås 1915 och sjöofficersex.
1918 samt tjänstgjorde i marinens
flygväsen från 1921; han blev
kapten vid flottan och flygvapnet 1931,
major 1937, överstelöjtnant 1939,
överste 1942 samt utnämndes till
generalmajor 1948. R. genomgick
stabskurs vid Sjökrigshögskolan 1930—31
och tjänstgjorde som chef för
Försvarsstabens flygoperationsavd. 1937
—40. Han var chef för Skaraborgs
Folke Ramström.
flygflottilj i Såtenäs 1940—45 och
föl-tredje flygeskadern i Stockholm 1945
—47. Sedan 1948 är lian chef för
andra flygeskadern i Göteborg. R.
biträdde vid utarbetandet av 1936 års
försvarsproposition och var
sakkunnig i 1936 års försvarsutskott. Han är
sedan 1944 led. av Krigsvet. akad. R.
är stvr.-led. i ab. Orrefors skogar
sedan 1939. — Gift 1926 med Birgit
Ingeborg Ekman. G. M—e.
1. Randel, Andreas, violinist,
tonsättare, f. 6 okt. 1S06 i Ramdala
skn, Blek. län, † 27 okt. 1864 i
Stockholm. Föräldrar: torparen Peter
Andersson och Elin Andersdotter. — En
kringvandrande bondespelman
upptäckte tidigt R:s musikaliska anlag.
År ISIS kom han till Karlskrona, där
han omhändertogs först av teaterdir.
F. W. Stålilberg och sedan av
Karlskrona musiksällskap, som bekostade
Andreas Randel.
hans utbildning. En beskyddare vann
han snart i den konstälskande friherre
Gerard De Geer på Finspång, som
även lämnade bidrag till hans studier.
Med understöd av kronprins Oscar
reste R. 1821 till Paris, där lian
avlade sitt inträdesprov vid
konserva-toriet inför Cherubini, Viotti,
Ivreut-zer m. fi. Där studerade han under
åtskilliga år fiolspelning för Baillot
och komposition för Cherubini. Vid
återkomsten till Sverige 1828 erhöll
R. omedelbart anställning som förste
violinist vid hovkapellet; han blev 1838
andre och 1861 förste konsertmästare.
Vidare blev han 1837 led. av Mus.
akad. samt 1844 lärare och 1859 prof.
i violinspelning vid
Musikkonserva-toriet. R. var även musikdir. vid
Andra livgrenadjärreg. samt ledare
av Par Bricoles sångkör, som ännu
årligen utför hans sång "Bacchi barn, o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
