- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 6. P-Sheldon /
210

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Ramstedt, Wilhelm - 2. Ramstedt, Johan - 3. Ramstedt, Victor - 4. Ramstedt, Eva

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ramstedt

210

Ramstedt

Johan Rjemstedt,

Tranbygge gård i Västra Ryds skn,
Uppsala län, och var där sysselsatt
med experiment på
näringsmedelsindustriernas område. Bl. a.
konstruerade han en s. k. hängande silo för
ensilering av grönfoder och
utarbetade förbättrade metoder för
beredning av bärviner (champagne tranic);
för dessas tillverkning uppförde ett av
honom bildat bolag en fabrik på
Tran-bygge. K. deltog 1895 i bildandet av
Sveriges agrarförb. (från 1903
lant-mannaförb.), var till sin död ordf. i
dess verkst. utskott och strävade att
förbättra jordbrukarnas ekonomiska
villkor bl. a. genom ett omfattande
arbete för reformering av allm.
hypo-teksbankslånerörelsen och för
skyddstullarnas upprätthållande samt
genom bildande av inköps- och
försäk-ringsfören:ar. Han var led. av
Uppsala läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott 1897—1909 och sekr.
i Bondetågets försvarsförb. 1914. Av
lians skrifter märkas "Om krigs- och
skatteväsendet i Svealandets lagar"
(1875, drsavh.), "Pressfoder" (1886)
och "Om ensilage utan silos" (1888).
— Gift 1878 med Ellen Carolina
Charlotta Wennerholm. S. L.

2. Ramstedt, Johan Olof,
ämbetsman, f. 7 nov. 1852 i Stockholm,
† 15 mars 1935 därstädes. Bror till
R. 1. — K. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1S69 samt tog i Uppsala
kansliex. 1872 och hovrättsex. 1873.
Efter fullbordad tingstjänstgöring
blev lian v. häradshövding 1878 ocli
gick därefter i tjänst hos Svea
hovrätt, där han efter sedvanliga
förordnanden och adjunktion var
assessor 1887—92. Konstituerad till
re-visionssekr. 1889 innehade lian 1S92
•—98 ord. revisionssekr.-ämbete. Han
tillhörde därunder 1892—95 Nya
lagberedningen och 1895—96 lagbyrån
inom Justitiedep. samt var 1896—9S
expeditionschef i samma dep. R. var
1898—1902 samt 1905—09
justitie-råd, 1910—12 regeringsråd och 1912
—20 överståthållare i Stockholm.
Han blev serafimerriddare 1920. —
I juli 1902 blev R. konsultativt
statsråd och 13 april 1905
statsminister. — R. saknade helt
politiskt inflytande och däremot svarande
ambitioner. Enligt en anteckning
tvangs han gråtande mottaga
statsministerämbetet, sedan alla tänkbara
politiker nekat att riskera sitt
anseende genom att ställa sig till
konungens förfogande för unionsfrågans
lösning. Oscar II :s avsikt var att i
nödfall abdikera i Norge. Fördenskull
övervägdes ett förslag till riksdagen,
att Sverige skulle ta initiativet till
unionens upplösning på laglig väg.
Sedan norrmännen brutit unionen 7
juni, visade sig R. oförmögen att styra

opinionsutvecklingen inom riksdagen
och sökte, ehuru förgäves, möjlighet
att avgå. Han gjorde ett försök att
medla mellan kungahuset och
riksdagen genom propositionen till
urtima riksdagen 21 juni, enligt vilken
regeringen begärde uppdrag att
preliminärt överenskomma med
norrmännen om unionens upplösning.
Samtidigt med utarbetandet av detta
förslag sökte R. påverka norrmännen till
formell moderation gentemot Sverige
ocli bidrog därigenom till att
norrmännen anhöllo om förhandlingar
rörande unionsupplösningen. På olika
sätt ansträngde sig R. att komma i
förtroendefull samverkan med
riksdagen men misslyckades helt. Han
kritiserades hårt för att ej ha givit ett
auktoritativt uttryck åt folkets
förtrytelse över norrmännens
handlingssätt ocli för att ej nog kraftigt
lia framhävt bestämda villkor för
tillmötesgående mot norrmännen samt i
allmänhet för alltför stor
beskedlighet. Så snart riksdagen utarbetat sitt
program till frågans lösning, avgick
han därför med sina kolleger (2 aug.
1905). Hans viktigaste insats som
statsminister torde lia varit, att lian
med fasthet avvisade tanken att
använda vapenhot mot norrmännen.
-—-Gift 1878 med Henrika Charlotta
Torén. —- Litt.: L. Kihlberg, "Den sv.
ministären under ståndsriksdag och
tvåkammarsystem" (1922); A.
Wåhl-strand, "1905 års ministärkriser"
(1941). T. D.

3. Ramstedt, Reinhold Victor,
affärsman, politiker, f. 21 nov. 1S54 i
Stockholm, † 6 maj 1919 därstädes.
Bror till R. 1 och R. 2. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1872 ägnade
sig R. åt affärsyrket och drev från
1885 faderns klädeshandelsfirma,
under namnet Reinh. V. Ramstedt junior.
Han blev snart led. av flera politiska
och ekonomiska organisationer. Fram-

för allt ägnade han sitt intresse åt
Sveriges allm. handelsfören., vars ordf.
och drivande kraft han var 1903—IS.
Sålunda var lian främste
initiativtagare till den s. k. sv. veckan, vars
syftemål var att propagera för sv.
industriprodukter. Åren 1895— 1909 var
lian led. av Stockholms
stadsfullmäktige, och 1894—96 tillhörde han Andra
K., där han som övertygad
protektionist tillhörde de konservativas
läger. — Gift 1881 med Naema
Kristina Gabriela Hallström. T. P.

4. Ramstedt, Eva Julia Augusta,
fysiker, f. 15 sept. 1879 i Stockholm.
Dotter till R. 2. — R. avlade
mogenhetsex. i Stockholm 1S98 och inskrevs
1900 vid Uppsala univ. samt blev där
fil. kand. 1904, fil. lic. 1908 och fil.
dr 1910 på avh. "Om vätskors
förhållande vid uttänjning". Hon
studerade hos Marie Curie vid radiuminst.
i Paris 1910—11. Efter hemkomsten
var hon amanuens vid Nobelinst. för
fysikalisk kemi 1913—14; hon
arbetade där bl. a. med undersökningar
över radioaktivitet. R. var 1915—32
docent i radiologi vid Stockholms
högskola, där hon uppehöll professuren i
fysik 1919—20 och var laborator i
samma ämne 1927—28. År 1919
utnämndes hon till lektor i matematik
och fysik vid Folkskoleseminariet i
Stockholm; lion avgick 1945. — R. har
gjort sig känd som en utmärkt
pedagog. Utom flera uppsatser i
facktid-skr. liar hon publicerat "Radium och
radioaktiva processer" (1917, tills,
med Ellen Gleditscli) samt "Marie
Curie och radium" (1932). Hon har
även utfört mätningar över
luftelektriciteten, bl. a. vid Vet. akad:s
sol-förmörkelseexpedition till Strömsund
i Jämtland 1914. — R. var v. ordf. i
styr. för Stockholms stads högre
folkskola för kvinnlig utbildning
(numera Stockholms stads
hushållstekniska mellanskola) 1920—30 och ordf.
där 1930—39. Hon var sekr. i Säll-

Eva Ramstedt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/6/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free