Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Pleijel, Hening - 3. Pleijel, Hilding - 4. Pleijel, Åke - Ploman, släkt - Ploman, Karl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pleijel
141
Ploman
Telegrafstyr. 1912, innehade
professuren i teoretisk elektroteknik vid
Tekn. högskolan 1913—34 och var
rektor där 1922—27. Ären 1933—43
var lian sekr. i Vet. akad., där han
blivit led. 1922. — P. har
huvudsakligen behandlat teoretisk telegrafi och
telefoni, spec. de förhållanden, som
uppstå vid användning av parallella
elektriska ledningar. Utom lians
konstruktion av självinduktionsspolar
ocli pupinledningar bör nämnas hans
approximativa formel för en sådan
lednings motstånd inom liela det
praktiskt nyttjade frekvensområdet,
utvidgningar och tillämpningar av
Heavi-sides operatorkalkyl samt härledning
av reciprocitetslagar inom
elektricitetsläran. Av hans arbeten märkas
"Beräkning af motstånd och
själfinduktion hos ledare omgifna med
metallmantel" (drsavh., 1906), "Die
Po-tentialdifferenz zwisclien zwei
electro-lytisclien Lösungen" (1910),
"Teoretisk telefoni" (1, 1912; 2, 1923),
"Two reciprocal Theorems in
Electri-city" (1927), "Vandringsvågor och
deras formförändringar" (1918) och
"Sur la théorie des lignes homogènes
parallèles" (1928). Han har även
utgivit arbeten i mekanik och
matematisk fysik ss. "Einsteins
relativi-tetsprinciper" (1918). — P. var ordf.
i Vet. akad:s Nobelkommitté för
fysik 1928—46 och i Sv.
nationalkommittén för vetenskaplig radio 1931
—45, Han invaldes i Ing. vet. akad.
1919, i Fysiografiska sällskapet 1922,
i Kongl. Norske Videnskabers Selskab
1932 och blev hedersled, av Sv.
tek-nologfören. 1936 och tekn. hedersdr
vid Tekn. högskolan 1944. Han erhöll
1929 Cedergrenska guldmedaljen. —
Gift 1907 med Eva Hilda Katarina
Bergenström. O. Lt.
3. Pleijel, Hilding Athanasius.
teolog, kyrkohistoriker, f. 19 okt. 1893
i Väckelsångs skn, Kronob. län.
Föräldrar: kontraktsprosten Henning
Theophil P. och Nina Julia Elisabet
Danielsson. Kusin till P. 1 och P. 2.
— P. avlade mogenhetsex. i Växjö
1911 samt blev fil. kand. 1913, fil.
mag. 1914, teol. kand. 1918, teol. lic.
1921 och teol. dr 1926, allt i Lund.
Han blev docent, i kyrkohistoria i
Lund 1925 och är prof. i
kyrkohistoria och symbolik där sedan 1938. Han
prästvigdes 1925. P. har företagit
studieresor bl. a. till Tyskland, England,
Frankrike och Italien. — P:s
kyrko-liistoriska forskning liar varit
inriktad dels på herrnhutismens och
pietismens historia och internationella
sammanhang, särskilt deras förbindelser
med Sverige, dels på det äldre
kyrkliga folklivet i vårt land, senare även
bland sv.-amerikaner i Förenta
staterna. Inom det förra forskningsom-
rådet har ban gjort grundliga
arkivundersökningar i Tyskland och
England samt publicerat bl. a.
"Herrnhutismen i Sydsverige" (drsavh.
1925), "Der seliwedische Pietismus in
seinen Beziehungen zu Deutschland"
(1935) och det bredare hållna
översiktsverket "Karolinsk kyrkofromhet,
pietism och herrnliutism 1680—1772"
(1935), ingående i "Svenska kyrkans
historia", som P. redigerar (tidigare
tills, med Hj. Holmquist). Sin syn på
kyrkans roll i äldre sv. folkliv liar
P. framlagt bl. a. i "Från fädernas
fromhetsliv" (1939), "Katekesen som
svensk folkbok" (1942) och "Svensk
lutherdom" (1944). Som lärare i
symbolik har P. utgivit "De lutherska
bekännelseskrifterna. Deras
tillkomsthistoria" (1936) och "Vår kyrkas
bekännelse. Studier i symbolik" (1941).
P. redigerar även det 1940 påbörjade
serieverket "Samlingar och studier
Hilding Pleijel.
till svenska kyrkans historia", varav
hittills utkommit nitton bd. Han
har i Lund grundat ett
kyrkohistoriskt arkiv (1942) för att
tillvarataga uppteckningar och aktstycken,
som belysa kyrkliga seder, folkliga
religiösa föreställningar och
traditioner i Sverige, samt för att utgöra en
central för den vetenskapliga
forskningen av det äldre kyrkliga folklivet
i vårt land. En redogörelse för
metoden och syftet ges i P:s skrift
"Kyrkohistoriska arkivet i Lund" (1946)
samt i "Meddelanden från
kyrkohistoriska arkivet i Lund", varav sedan
1942 utkommit sex nr. — Ogift.
E. B—n.
4. Pleijel, Åke Carl Vilhelm,
matematiker, f. 10 aug. 1913 i
Stockholm. Son till P. 2. — Efter
student-ex. i Stockholm 1932 inskrevs P. s. å.
vid Stockholms högskola, där han blev
fil. kand. 1933, fil. lic. 1937, fil. mag.
1938 och fil. dr 1940 på avh. "Pro-
Åke Pleijel.
priétés asymptotiques des fonctions et
valeurs propres de certains problèmes
de vibrations". Han utnämndes till
docent i matematik sistn. år vid
Stockholms högskola och 1941 vid Lunds
univ., där han vt 1947 uppehöll den
ena professuren i matematik. Sedan
1948 är lian prof. i matematik vid
Tekn. högskolan i Stockholm. Han
företog 1937—38 en resa till Paris i
vetenskapligt syfte och var 1947—48 medl.
av The Institute for Advanced Study
i Princeton, Förenta staterna, med ett
forskningsstipendium. P:s
vetenskapliga produktion omfattar en rad
betydelsefulla arbeten behandlande teorien
för partiella differentialekvationer
samt deras tillämpning på fysikaliska
problem. Han erhöll 1941 Fernerska
priset ocli 1944 Edlundska belöningen
av Vet. akad. — Gift 1937 med Sonja
Anna Stina Berg. G. R—r.
Ploman, släkt, vars äldste kände
stamfar, skomakarmästaren och
borgaren i Malmö Andreas Plomann (†
1790), var av tysk börd. Från hans
son, lantmäteriauskultanten Peter
Engelbrecht P. (f. 1775, † 1809),
härstamma alla nu levande medl. av
släkten. En äldre son till honom,
kronofogden i Bräkne ocli Listers häraders
fögderi, Blek. län, Anders Fredrik P.
(f. 1801. † 1848), blev farfar till
bröderna rådmannen i Stockholm,
krigsdomaren Edward P. (f. 1880, † 1947),
f. d. överstelöjtnanten i Väg- och
vat-tenbvggnadskåren och
väginspektö-ren Per Fredrik (Fritz) P. (f. 1881)
och överläkaren prof. Karl Gustaf P.
(se nedan).
Ploman, Karl Gustaf,
ögonläkare, f. 30 april 1S83 i Stockholm.
Föräldrar: advokatfiskalen Edward
Fredrik P. och Lydia Maria Amalia
Cronvall. — Efter mogenhetsex. i
Nyköping 1900 blev P. med. kand. 1906
i LTppsala samt med. lic. 1910 och med.
dr 1916 i Stockholm. Han förestod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
