Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Petersson, Walfrid - 1. Petersson, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petersson 88 Petersson
Alfred Petersson i Påboda.
Förenta staterna. —■ P:s praktiskt
geologiska undersökningar gällde
framför allt de sv. järnmalmerna,
särskilt i Lappland. Han anlitades som
malmgeologisk och gruvteknisk
expert flitigt för statliga och enskilda
utredningar och fick även talrika
uppdrag från utlandet. Bl. a. märkes
lians undersökning på K. M:ts
uppdrag av malmfälten vid Kiruna ocli
Svappavaara, framlagd av P. jämte
F. Svenonius i en berättelse (1900)
över mindre kända malmfyndigheter
inom Jukkasjärvi malmtrakt; denna
berättelse låg till grund för statens
förvärv av dessa malmfält, P.
undersökte även gruvfält i Bergslagen
("Geologisk beskrifning öfver
Nordmarks grufvors odalfält", 1S96) ocli
var i flera år konsulterande geolog
vid Dannemora, Kantorps m. fi.
gruvor. Han var led. av
varpmalmskom-missionen (för kontroll över
brytningen) 1911—27 samt ordf. i
skiffer-oljekommittén 1913—19 och i
djup-undersökningsnämnden (för
undersökning på djupet av malmfälten vid
Kiruna och Gällivare) 1917—23.
Därjämte tillhörde han red.-kommittén
för Jernkontorets annaler från 1902
till sin död (ordf. 1902—28) samt var
red. för Tekn. tidskr:s avd. för
bergsvetenskap 1900—02. Av hans
talrika skrifter kunna ytterligare
nämnas "Geologisk atlas öfver Norbergs
bergslag" (1900), "Om
igensättnings-brytningens utveckling" (s. å.), "Öm
anrikning af svenska järnmalmer"
(1903), "Den svenska
järnmalmsanrikningens nuvarande ståndpunkt"
(1910) och "Sveriges
järnmalmstill-gångar och järnmalmsproduktion"
(1925). P. blev led. av Ing. vet. akad.
1919 och var den förste
storåldermannen (1921—28) i bergsmännens
sammanslutning Sancte örjens gille. På
hans initiativ tillkom
Jernkontors-fonden för bergsvetenskaplig
forskning. — Gift 1894 med Charlotta
Maria (Maja) Carlson. — Litt.:
biografi av G. Bring i Jernkontorets
annaler (117, 1933), av T. Husberg i
Fysiografiska sällskapets i Lund
för-handl. (3, 1933). S. L.
1. Petersson, Per Alfred, i
Påboda, lantbrukare, politiker, f. 25 juni
1860 i Söderåkra skn, Kalmar län,
† 11 okt. 1920 därstädes. Föräldrar:
bonden Fredrik August P. och Maria
Petersdotter. — P. genomgick tvenne
årskurser vid Södra Kalmar läns
folkhögskola 1876—78 och studerade 1884
■—85 vid Sv. missionsförbis skola i
Vinslöv, Kristianst. län. Efter faderns
död övertog han 1886 skötseln av
fädernegården Påboda, som lian följ.
år inköpte. Väld till Nils Peterssons
i Buntorp efterträdare 1896
tillhörde han Andra K. 1897—1908 och
gjorde sig där omedelbart bemärkt
för sin lediga talarkonst och sina
motioner med sparsamhetsvänlig och
antibyråkratisk syftning; 1903—05
tillhörde han statsutskottet, och 1904
invaldes lian i Lantmannapartiets
förtroenderåd. Som repr. för detta parti
insattes lian vid första urtiman 1905
i det särskilda utskottet för
behandling av unionsupplösningen. Han
anslöt sig där i huvudsak till de
konservativa synpunkterna och ivrade för
ett regeringsskifte; i aug. s. å. ingick
han själv som "den förste bonden vid
konungens rådsbord" i Lundebergska
ministären och blev chef för
Jord-bruksdep. Efter regeringens avgång
medverkade P. i början av riksdagen
1906 vid bildandet av Nationella
framstegspartiet, avsett ss. mera
framstegsvänligt än
Lantmannapartiet, och invaldes i dess
förtroenderåd. Genom sin motion s. å. om
införande av proportionella val till båda
kamrarna samtidigt med en
kommunal rösträttsreform gav han
uppslaget till den lösning rösträttsfrågan
slutligen erhöll. "Påbodaförslaget"
blev grundläggande för Första K:s
beslut, vilket följdes av den Staaffska
ministärens avgång. P. erhöll nu
konungens uppdrag att bilda ministär
men föredrog att återgå till posten
som jordbruksminister, medan
Lindman övertog statsministerposten (maj
1906). P. tog verksam del i
utformandet av regeringens
rösträttsproposition. Denna utgick från den av P.
avgivna motionen och innefattade
förutom proportionellt valsätt till
riksdagens båda kamrar bl. a. sådana
ändrade grunder för den kommunala
rösträtten, att den dittills tillämpade
hundragradiga skala, efter vilken
varje röstägandes rösträtt fastställts,
ersattes med en fyrtiogradig skala. P.
hade dock önskat gä än längre i
demokratisk riktning och stod icke
främmande för Perssons i Tällberg motion,
vilken definitivt bestämde
riksdagsbeslutens karaktär och till
dubbel-proportionalismen även fogade
nedsättning av valbarhetscensus till
Första K. jämte införande av arvode
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
