Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Palm, Torsten - Palm, släkt - 1. Palm, Herman - 2. Palm, Carl - Palma, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Palme
11
Palmer
de franska impressionisterna, Corot
oeh Barbizonskolan, befryndade
landskapsmåleri, och jämte kamraterna
A. Munthe och V. Axelson kom han då
att skapa den konstriktning, som av
A. Brunius döptes till "intimismen"
ocli vars dominerande namn han är
("Motiv från Mälaren", 1917,
Göteborgs konstmus., "Parken,
Konradsberg", 191S, Nat. mus.). Under
Frankrikeåren 1920—24 vann P:s konst
ytterligare mognad genom kontakten
med det franska ISOO-talsmåleriet;
han vistades länge i den befryndade
impressionisten Sisleys stad
Moret-sur-Loing. I P:s produktion från
denna tid omväxla till synes
improviserade verk med strama och
genomarbetade. I de senare märkas ofta
återspeglingar från Cézannes fasta
bilduppbyggnad ("Kalkbrottet.
Moret-sur-Loing", 1923, Nat. mus.). I
koloriten uppnår han ett doftigt diskret
raffinemang och en om Corot
påminnande silverton i atmosfärskildringen.
Efter 1926 kom P. framför allt att
framstå som den oöverträffade
tolkaren av Öland och dess alvar, som han
återgav i ett ulligt, mjukt
skulpterande föredrag ("Landskap med
jordkällare, Öland", 1927, "Bukten", 1933,
Waldemarsudde). Han utförde även
ett flertal interiörer och stilleben
("Blommor i kanna", omkr. 1926)
samt några stora dekorativa
målningar för restaurang Sturehof i
Stockholm (1926). Dessutom målade han
keramik m. m. — P. var en spenslig
och stillsamt humoristisk man, som
avskydde kyla och vinter, och vår- och
sommarlandskapen dominera därför
hans produktion, som är relativt
liten. Minnesutställningen 1945
upptog 244 nummer. I samband med
denna donerade dir. F. H. Eriksson
och hans maka Jessie Wessel en
representativ samling P.-målningar (18
nr) till Nat. mus. — Gift 1932 med
Gunborg Cassel. — Litt,: G. Mascoll
Silfverstolpe, "T. P." (i Konstrevy
1929); katalogen till
minnesutställningen 1945. — En bror till P. är
Carl Tage Reinhard P. (f. 1892), som
sedan 1923 är bosatt i Förenta
staterna. Som utställningskommissarie
introducerade han Orreforsprodukter
där i början av 1930-talet. Han
förestod 1941—47 National Broadcasting
Company’s sv. avd. och är sedan 1947
rådgivare i kulturfrågor och "public
relations" vid sv. generalkonsulatet i
New York. R. S.
Palm, släkt från Västergötland,
härstammande från smeden i Skövde
Jöns Thorkelsson († 1713).
Släktnamnet P. antogs av hans son, rådmannen
i Skövde och riksdagsmannen i
borgareståndet för Skövde och Hjo Sven
P. (f. 1703, † 1761). Från dennes
Herman Palm.
yngste son, grosshandlaren i
Stockholm, ryttmästaren vid borgerskapets
kavalleri Jacob P. (f. 1748, † 1821),
härstamma alla nu levande medl. av
släkten. En son till honom,
grosshandlaren i Stockholm Sven Ulrik P. (f.
1787, † 1861), blev farfar till
kusinerna, tonsättaren och kyrkoherden
Herman P. (P. 1), och dir. Carl P.
(P. 2).
1. Palm, Carl H erman, präst,
tonsättare, f. 18 maj 1863 i N.
Kyrketorps skn, Skarab. län, † 24 nov. 1942
i Kungsbacka. Föräldrar: disponenten
Jacob Ferdinand P. och Amanda
Johanna Detleffs-Gerlach. — Efter
mo-genhetsex. i Lund 1882 studerade P.
i Uppsala, där lian blev teol. kand.
1902. Under tiden studerade han även
musik, var 1887—93 lärare i sång och
musik vid Uppsala elementarläroverk
för flickor och avlade 1898
organist-och kyrkosångarex. P. tjänstgjorde
som organist vid Uppsala domkyrka
1898—1904 och som lärare i liturgisk
sång och kyrkosång vid univ. 1904—
11. Efter att ha prästvigts 1902 var
han 1902—11 domkyrkoadjunkt och
1905—11 även fängelsepredikant i
Uppsala. Sistn. år blev han
kyrkoherde i Sånga och Skå förs:ar, från
vilken tjänst han 1934 avgick som
emeritus. — P. var 1910—13 led.
av liturgisk-musikaliska kommittén.
Tills, med J. Roosval och R. Noréen
utgav han 1905—08 tidskr. Kult ocli
konst. Han medverkade med
kyrkomusikaliska uppsatser i olika tidskr.
samt utgav tills, med andra
kyrkomusiker en samling kyrkliga a
cappella-körer, "Musica sacra" (1915). — Som
tonsättare framträdde P. med
manskvartetter, ss. den mycket
uppskattade "Under rönn och syren",
blandade körer, solosånger, barnsånger och
orgelpreludier. Han har också
upptecknat och arrangerat folkvisor från
Västergötland. Han fick 1911 Litteris
et artibus. — Gift 1903 med Edith
Cecilia Stuart. B. Hgn.
2. Palm, Carl IJlrik, museiman,
konsthandlare, konstskriftställare, f.
16 mars 1864 i Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Carl Gustaf P. och
Sophie Amalia Unonius. Kusin till
P. 1. — Efter en resa till Paris 1889
•—90 anställdes P. sistn. år vid Nord.
mus., där lian 1898—1900 var
amanuens. Sistn. år övertog han efter
grundarens död Bukowskis konsthandel
och ledde framgångsrikt firman till
1906, då den ombildades till ab. med
P. som intressent. Utan att direkt ta
del i dess styrelse gjorde han även i
fortsättningen firman goda tjänster
genom sina förbindelser med
utländska konsthandelshus och förmedlade en
mängd viktiga affärer. Han biträdde
också vid utarbetandet av
auktionskataloger, varvid hans ingående
kunskaper, särskilt om fransk
1700-tals-konst, grafik, mynt m. m., kommo väl
till pass. Han har publicerat
uppsatser i Meddelanden från Fören. för
grafisk konst (om P. Floding 1896, om
A. U. och J. B. Berndes 1904) samt
i Ord och Bild, Meddelanden från
Nord. mus. m. fi. tidskr. — P. var led.
av styr. för Fören. för grafisk konst
1S91—1901, för Gripsholmsfören. 1892
—1903 och för Konsthistoriska
sällskapet 1914—17. — Ogift. — Litt.:
K. Asplund, "Bukowskis" (1945).
Th. N.
Palma, Jonas Germundi, präst,
teolog, författare, f. omkr. 1580 i
Göteryds skn, Kronob. län, † 16 maj
1642 i Torstuna skn, Västmanl. län.
Föräldrar: kyrkoherden Germundus
Jorice och Botilda Larsdotter. — P.
studerade först vid univ. i Tyskland
m. fi. länder och erhöll
magistergraden. Hemkommen blev han 1611
hovpredikant hos Karl IX. S. å.
utnämndes han till superintendent över det
nyerövrade Jämtland och Härjedalen.
Som sådan hade han åliggandet att
med tillhjälp av det övriga sv.
prästerskapet i de erövrade provinserna
göra den inhemska befolkningen
vänligt stämd mot Sverige. Genom freden
i Knäred 1613 upphörde P:s
jämtländska superintendentur, och han
blev åter hovpredikant, nu hos
Gustav II Adolf. Hovlivet tycks dock ha
passat honom illa. Tills, med sin vän
Johannes Rudbeckius åtföljde P.
konungen under det ryska fälttåget.
Därvid författade han och Rudbeckius
en till de ortodoxa ryssarna riktad
skrift: "En kort berättelse och
underwisning om wår christeliga troo och
gudztienst uthi Swerige" (1616).
Trots skriftens karaktär av luthersk
propaganda är den till tonen hovsam.
Hemkommen blev P. kyrkoherde i
Riddarholmen förs. i Stockholm 1615
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
