- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 4. I-Lindner /
553

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lexell, Anders Johan - Leygraf, Hans - Liander, Halvard, ingenjör, se s. 554 - Liander, John - Liander, Mårten, affärsman, se nedan - Liander, släkt - 1. Liander, Mårten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lexell

553

Liander

Hans Leygraf.

Lexell, Anders Johan,
astronom, matematiker, f. 24 dec. 1740 i
Åbo, f 11 dee. 1784 i S:t Petersburg.
Föräldrar: radmannen och juveleraren
Jonas L. och Magdalena Catharina
Björckegren,. — L. inskrevs 1755 vid
Åbo akad., där han 1760 promoverades
till magister ocli 1703 utnämndes till
docent i matematik. År 1768 erhöll han
kallelse från vet. akad. i S:t
Petersburg till astronomie observator och
förordnades 1771 till led. av akad.
och prof. i astronomi vid denna. År
1775 utnämndes han till prof. i
matematik vid Åbo akad. men erhöll
uppskov med tillträdandet av professuren
till 1780, då han begärde avsked. På
uppdrag av vet. akad. i S:t
Petersburg företog han 1780—81 en resa till
Tyskland, England, Frankrike m. fi.
länder. — L:s förnämsta
vetenskapliga arbeten äro upptäckten av 1769
års komet, som bär hans namn, och
undersökningar av kortperiodiska
kometbanor och deras förändringar:
"Recherches sur la vraie orbite de la
comète de l’an 1769" (1770) och
"Ré-flexions sur le temps périodique des
co-mètes en général et principalement sur
celui de la comète observée en 1770"
(1772). Lexells komet är det klassiska
exemplet på kometbanornas
förändringar. Han visade, att kometens bana
1767 radikalt hade förändrats under
inverkan av planeten Jupiter, som den
då kommit mycket nära, varvid den
blivit kortperiodisk med en
omloppstid av 5,6 år. Då emellertid kometen
1779 åter kom i närheten av Jupiter,
omgestaltades dess bana återigen till
en långsträckt sådan, och kometen
har sedan ej återfunnits. L. var en av
Eulers främsta lärjungar och
utvecklade ytterligare dennes teori för
män-banans beräkning, "Theoria motuum
lunae" (1772). Han visade vidare 1783,
att den tre år tidigare upptäckta
Uranus var en planet och ej en komet,

som man tidigare trodde. Han deltog
i observationerna av Venuspassagen
1769 och beräknade därur solens
parallax till det för sin tid utmärkta
värdet 8,68 bågsekunder (Vet. akad:s
handl. 1771). — L. blev 1773 led. av
Vet. akad. i Stockholm. — Ogift.

G. R—r.

Ley g räf, Hans, pianist,
tonsättare, f. 7 sept 1920 i Stockholm.
Föräldrar: direktören Alois L. och Maria
Pieniczka. — L. började tidigt spela
piano; som sjuåring blev han elev till
G. Boon, och redan vid nio års ålder
uppträdde han som solist i Mozarts
A-dur-konsert. Vid
Musikkonservato-riet i Stockholm studerade han 1936
—40 komposition och dirigering, och
under somrarna fortsatte han sina
pianostudier för A. Hirzel-Langenhan
i Schweiz. Åren 1941—43 studerade
han ss. Jenny Lind-stipendiat vid
Musikhögskolan i Munchen, där han
1942 avlade tysk statsex. i
komposition, dirigering och pianospel. I
anslutning därtill var han 1943—44
lärare vid mästarklassen i piano vid
Musikkonservatoriet i Innsbruck,
Österrike. — År 1933 gav L. sin första
pianoafton i Stockholm, och han har
sedan dess ofta konserterat även som
solist i Konsertfören. och med många
landsortsorkestrar. Han har också
medverkat i radio, där han
sommaren 1945 i en serie program tolkade
Mozarts samtliga pianosonater. Åren
1936 och 1938 deltog L. med
framgång i de internat, pianisttävlingarna
i Wien och har därefter konserterat
bl. a. i Tyskland, Schweiz och
Danmark. — Som pianist räknas L. till
våra allra främsta, och med en högt
driven teknisk skicklighet förenar lian
lyhörd känsla och innerlig värme. —
Bland hans kompositioner må
framhållas "Concertino för piano och
orkester", som framförts både i Sverige
och Tyskland, vidare "Svit för
violoncell ocli liten orkester", en
stråkkvartett samt sonater och pianostycken.
— Gift 1944 med Margarete Stehle.

R. L—y.

Liander, Il alv ar d, ingenjör, se
s. 554.

Liander, John Martin,
skådespelare, teaterdirektör, f. 7 juli 1863 i
Skövde, † 21 jan. 1934 i Strängnäs.
Föräldrar: snickaren August L. ocli
Charlotta Borelius. — L. gjorde sina
lärospån hos Knut Tivander 1880—84,
August Sandberg 1884—S5 samt vid
Folkteatern i Stockholm 1889^-92.
Sedan var lian 1S93—95 meddir. och
skådespelare vid ett sv. sällskap i
Chicago, vid vilket han hade stora
framgångar i komiska roller.
Återkommen till Stockholm var L. bl. a. 1902
—04 anställd hos Albert Ranft.
Dessutom framträdde L. åtskilliga som-

Mårten Liander.

marsäsonger på Kristallsalongen, där
han 1900 hemförde sin största sceniska
framgång som Luft-Kalle i Emil
Kor-landers revy "Den förgyllda lergöken",
en roll som han spelade inemot tvåtusen
gånger i Sverige och Finland. År 1908
startade han eget teatersällskap, som
turnerade i landsorten till början av
1930-talet. — Gift 1897 med Sanna
Lindberg. A. L.

Liander, Mårten, affärsman, se
nedan.

Liander, gammal odalmannasläkt
från Horns skn, Skarab. län, där den
ägde skattehemmanet Olstorp. Äldste
kände stamfadern Jon eller Jonn i
Olufstorp nämnes i jordeböckerna
1547, 1564 och 1570. Én ättling till
honom Jonas Andersson ägde
hemmanet Liden eller Lidan eller Lian i
Sventorps skn, Skarab. län. Efter
denna gård antogs släktnamnet L. av
den sistnämndas son, e. o.
hovpredikanten, kyrkoherden ocli prosten i
Bäl-lefors i Skarab. län Lars (Lorenz)
Gustaf L. (f. 1794, ‡ 1842). Yngre
söner till denne voro a)
kommissionslantmätaren i Älvsb. län Mårten
Constantin L. (f. 1832, † 1893), far till
affärsmannen Mårten L. (L. 1), b)
bruksförvaltaren Emanuel Leonard L.
(f. 1S34. † 1918), vars släktgren
fortlever i Förenta staterna, samt c)
ingenjören Sobert Willgott L. (f. 1836, †
1893), som blev järnvägsbyggare i
Ryssland, där hans släktgren troligen
fortlever. En äldre son till
ovannämnde Lars (Lorenz) Gustaf L.,
kommissionslantmätaren Johan Alexander
Carl Gustaf L. (f. 18128, † 1879), blev
farfar till civilingenjören Halvard L.
(L. 2).

1. Liander, Mårten Emanuel,
affärsman, f. 5 mars 1873 i
Gällstads skn, Älvsb. län. Föräldrar:
kommissionslantmätaren Mårten
Constantin L. och A ugusta Josefina Leijon. ■—
L. studerade vid Göteborgs handels-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:31:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/4/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free