Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Lennman, Hans - 2. Lennman, Fredrik - Lennstrand, Viktor - Lénström, Carl - Leo, Henning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lennman
533
Leo
I början ay frihetstiden var L. en av
huvudstadens borgerskaps mer aktiva
kommunalpolitiska krafter. Han
tillhörde även kyrkorådet i Kungsholms
förs., i vars kyrka han vilar i ett av
honom omkr. 1734 uppfört gravkor. —
Gift med Märtha Kohl. C.-F. C.
2. Lennman, Fredrik Wilhelm,
sjöofficer, f. 13 maj 1840 i
Karlskrona, † 6 febr. 1917 i Stockholm.
Föräldrar: regementsskrivåren Beredt
Gustaf L. och dennes syssling,
Fredrique Elisabeth Lennman. Sonsons
sonson till L. 1. -— L. blev
sekundlöjtnant vid flottan 1861,
kommendörkapten av andra graden 1887 och av
första graden 1890, kommendör 1893
och konteramiral vid avskedet ur
aktiv tjänst 1903. L:s stora duglighet
som sjöofficer togs i sällsport hög
grad i anspråk för tjänstgöring till
sjöss. Som kommenderad officer
deltog han i aderton sjöexpeditioner, av
vilka fem voro långresor; under sex
år var han sekond på olika fartyg, och
under åtta expeditioner var han
fartygschef. Under sina talrika
sjökom-menderingar förvärvade L. rik
erfarenhet, vilken i samband med hans
vakna sjömansblick förskaffade
honom en även för dåtida förhållanden
märklig skicklighet i manöver med
segelfartyg. — I land; tjänstgjorde L.
bl. a. som kommendant i Karlskrona
1893—97; sistn. år blev han
stationsbefälhavare i Stockholm. Åren 1903
och 1906 var L. militär led. av Högsta
domstolen. Han var kommunalt och
politiskt intresserad samt verkade i
sju år som stadsfullmäktig i
Karlskrona, varjämte han deltog i
bildandet av Allm. valmansförb:s
stock-holmsavd. och 1907—10 var dess ordf.
— Åren 1902—06 var han ordf. i K.
Sv. Segel Sällskapet. — L. invaldes
1884 i örlogsmannasällskapet (dess
sekr. 1889—91) och 1898 i Krigsvet.
akad. ■—• Gift 1871 med Amelie Alice
von Heidenstam. A. G.
Lennstrand, Viktor Emanuel,
fritänkaragitator, f. 30 jan. 1861 i
Gävle, † 1 nov. 1895 därstädes.
Föräldrar: kopparslagarmästaren och
gårdsägaren Claes Johan L. och Ewa
Larsdotter. — L. mottog starka
intryck från sitt frireligiösa
föräldrahem och ville från början ägna sig åt
missionen. Efter mogenhetsex. i Gävle
1881 studerade han till 1887 vid
Uppsala univ. Under denna tid utgav han
flera skrifter i kristligt-ideell anda
och redigerade 1883—84 tills, med D.
S. Hector tidskr. Sveriges Ungdom.
Snart bröt han emellertid radikalt
med kristendomen och vände sig med
sekteristens fanatiska omvändelsenit
mot all religion. Från 1887
appellerade han till de breda lagren med
populärvetenskapligt lagda antireli-
Viktor Lennstrand.
giösa föredrag och utkämpade därvid
liårda duster med prästerskapet. År
1888 stiftades i Stockholm Det
utilis-tiska samfundet med L. som ordf. och
med syfte att bekämpa all tro på det
övernaturliga och att verka för
religions- och tankefrihet. Rörelsens
propagandaorgan, Fritänkaren (1889—
94) och Tänk sjelf! (1891—94), vilka
redigerades av L., voro präglade av
vulgärrationalism och optimistiskt
utvecklingspatos. L. utgav också en rad
skrifter i samma anda, t. ex. "Vad vi
tro och vad vi vilja" (1888) och
"Socialism och utilism" (1890). Politiskt
var L. ytterst radikal, och han
samverkade till en början ganska gott
med den socialdemokratiska rörelsen;
Branting och Sterky ingingo som medl.
i utilistiska samfundet, medan Axel
Danielsson ställde sig avvisande. L.
syntes ett tag vara på väg att
framkalla en folkrörelse, men det
motstånd han mötte stäckte till sist hans
verksamhet. Socialdemokratins ledare
funno också i längden samgåendet med
utilisterna otjänligt. År 1888 dömdes
L. av Svea hovrätt till tre månaders
fängelse för förnekande av den rena
evangeliska läran, och han blev sedan
åtalad och dömd åtskilliga gånger.
Hans hänförelse och mod endast
stärktes av åtalen. Ett påfrestande
fängelsestraff 1889—90 nedbröt dock hans
krafter, varför han slutligen, efter
petitioner av hans meningsfränder,
benådades. S. å. angreps utilismen av
Branting på ett diskussionsmöte,
anordnat av Socialdemokratiska förb. i
Stockholm; mötet antog en resolution,
enligt vilken arbetarrörelsen borde
undvika att göra irreligiositeten till
programpunkt, L. fortsatte även
därefter sin agitation; under hans sista
år förlamades dock hans krafter av
sjukdom, och den utilistiska rörelsen
förlorade snabbt all betydelse. — Ogift.
— Litt.: C. J. Björklund, "En
fritänkares levnadssaga" (1926). O. H.
Lénström, Carl Julius, präst,
skriftställare, f. 7 maj 1811 i Gävle,
† 6 april 1893 i Västerlövsta skn,
Västmanl. län. Föräldrar: sjökaptenen
Gustaf L. och Anna Margareta Åberg.
— L. blev student i Uppsala 1828, fil.
mag. 1833 och teol. kand. 1834. År
1836 utnämndes han till docent i
litteraturhistoria men lämnade univ.
ganska snart efter att ha blivit
prästvigd 1842. Följ. år blev han lektor i
Gävle; från 1845 var han till sin död
kyrkoherde i Västerlövsta och Enålcer
i Västmanl. län. Han blev prost 1849
och teol. dr 1860. — L. tillhör våra
produktivaste författare, men det mesta
av hans till ett hundratal uppgående
tryckta arbeten är av mindre värde.
Hans "Sveriges litteratur- och
konsthistoria i utkast" (1841) är
värdefull för de bibliografiska
uppgifternas skull. Dessutom förtjäna nämnas
de lättillgängliga kompilationerna
"Svenska Poesiens historia" (1—2,
1839—40), "Handbok i Poesiens
historia" (1—2, 1840—41),
"Konsttheori-ernas historia" (1839) och "Handbok
i sköna konsternas historia" (1848).
En värdefull insats i sv. bildningsliv
gjorde L. som red. för tidn. Eos i
Uppsala 1839—40. — Gift 1845 med
Margareta Eufrosyne Fellström. T. M.
Leo, Henning Vilhelm,
politiker, ämbetsman, f. 3 sept. 1885 i
Landskrona. Föräldrar: gjutaren
Anders L. och Karolina Knutsson. —- L.,
som till 1926 arbetade vid Statens
järnvägar (som eldare och
lokomotivförare), hörde tidigt till de ledande
inom Sveriges lokomotivmannaförb.,
vars ombudsman han var 1924—26
och 1929—32. Han var led. av Andra
K. 1918—28 och 1933—41 samt av
Första K. 1931—32. Sina viktigaste
insatser i riksdagsarbetet gjorde han
som uppmärksammad medl. av första
lagutskottet 1919—28. Sedan han
lämnat sitt arbete vid järnvägen,
var han 1926—32 som Nils Karlebys
Henning Leo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
